Jourfrågan i Vasa inte tongivande för SFP

Från min egen utsiktspost saknar jag från kritikernas håll ett mera substansreflekterande grepp när det gäller SFP.

I HBL-artikeln (12.9) om missnöjet i huvudstadsregionen mot SFP-ledningen fick några SFP-aktiva komma till tals och i bakgrunden fanns uppenbarligen andra källor. Också partiordförande Anna-Maja Henriksson fick i en separat artikel besvara den kritik som hade riktats mot henne.

Hur utbrett detta missnöje är byggde på en journalistisk bedömning. Åtminstone bland SFP:s fem tongivande politiker i Helsingfors stadsfullmäktige – de som i gruppen har fått överlägset mest röster av helsingforsarna i val – finns veterligen inget missnöje att tala om, vilket får mig att tvivla på att det på riktigt jäser i kulisserna.

Men, olika åsikter ska finnas och debatteras i politiken, självklart.

Från min egen utsiktspost saknar jag från kritikernas håll ett mera substansreflekterande grepp när det gäller SFP. Inför riksdagsvalet 2019 hade SFP färska program när det gäller sysselsättningen, utbildningspolitiken, socialskyddet och klimatpolitiken. Dessa program saknade inte betydelse då regeringsprogrammet utformades i Ständerhuset i maj 2019.

Ändå kvitterar man ganska slentrianmässigt att det var enbart fulljouren i Vasa som SFP egentligen brydde sig om. Jourfrågan i Vasa är viktig, men den har också blivit ett ohemult redskap att förpassa SFP i marginalen när det gäller den allmänna politiken. Den uppfattningen är nämligen falsk, att den här frågan skulle ha varit tongivande för SFP då regeringen bildades.

Det är inget underligt i att SFP, som målmedvetet jobbat för att förhindra den förra regeringens förnuftsvidriga jourbeslut, tydligt i kampanjen flaggade för att saken ska skötas. Och den sköttes med regeringsbildaren Antti Rinnes (SDP) värdefulla stöd.

I detta sammanhang vill jag som helsingforsare säga att vi resonerar fel om vi betraktar Vasajouren enbart som regional fråga.

Det är den inte, utan jourfrågan har även en stor principiell betydelse då det gäller Finlands tvåspråkighet. Landskapet Österbotten är det enda landskapet i Finland där språkgrupperna, den finska och den svenska, är storleksmässigt jämna, ungefär fifty-fifty. Att från detta, också ekonomiskt vitala, kustlandskap ta bort fulljouren och nedgradera ett välfungerande tvåspråkigt centralsjukhus – för att i stället försöka lappa på genom att bygga upp svensk service i helfinska Seinäjoki – var från början högst dubiöst projekt.

Det skulle ha drabbat vardagen i Vasa och hela Österbotten regionalt, ja. Men, det var även av största principiell betydelse för hela landets tvåspråkighet, att man efter envisa ansträngningar slutligen kom på rätt kurs.

Jag har heller inte sett att SFP skulle ha fått särskilt mycket erkänsla för att regeringsprogrammet inte innehåller skärpningar av företagsbeskattningen – det är kanske någon som minns vilka farhågor som fanns när förhandlingarna mellan de fem regeringspartierna började. I finska medier är det närmast Centern som får äran för att regeringsprogrammet i detta avseende blev bra. De som för SFP förhandlade om skattebesluten har kanske en annan uppfattning om hur det hela gick till.

För huvudstadsregionen är det en viktig sak hur, den verkliga långköraren, vårdreformen utfaller. Att det nu blev en uppdelning av Nyland i fyra landskap var bra. SFP har under den seglivade beredningen varnat för att finansieringsgrunderna inte får missgynna exempelvis Helsingfors. Nu återstår att se hur allvarligt de andra partierna tar denna fråga.

I skrivande stund sitter regeringen i sin budgetmangling och förhandlar om nödvändiga sysselsättningsåtgärder. Det är fem partier som från olika politiska utgångspunkter ska komma överens. Även här fungerar SFP som en konstruktiv samarbetskraft, utan att vika från sin egen målsättning att det i paketet ska finnas åtgärder som på riktigt – verifierat av Finansministeriets ekonomer – höjer sysselsättningsgraden i alla ålderskategorier.

Henrik Stenbäck, generalsekreterare, Svenska riksdagsgruppen

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning