Jordbrukaren vill ha en regering som är smartare än han själv

Spannmålsodlaren Erik Perklén har irriterat sig på att ideologi kört över fakta i valdebatterna. Han förväntar sig andra tag av den nya regeringen.

Solen gassar på rågåkern bakom Erik Perkléns, 34, gula tegelhus i västra Sjundeå. Rågen som såddes i augusti utgör en grön matta i det annars färglösa åkerlandskapet. Om några veckor inleds vårsådden vilket betyder full rulle och långa dagar i traktorn.

Under sommaren kan han inte vara borta från gården mer än några dagar i sträck. Vinterhalvåret är en tid för underhållsarbete och planering för spannmålsodlaren. Den här vintern och våren har Perklén dessutom kunnat följa med debatten inför riksdagsvalet. Den har stundtals gjort honom besviken och orolig inför den nya mandatperioden.

– Klimat- och miljöskydd är skilda saker och bägge har redan nu sin plats. Man ska inte blanda ihop argument för att driva sin sak, säger han och syftar på att det till exempel finns vissa lösningar för att binda kol och andra lösningar för att främja artrikedomen.

Profil

Erik Perklén

Gör: Odlar vete, råg, korn och oljeväxter på 200 hektar i Sjundeå.

Utbildning: Agrolog.

Favoritsyssla på gården: Varierar med årstiden. Det är lika roligt att se naturen spira på våren som att få bärga skörd på sensommaren

Politiskt engagemang: Ledamot i Sjundeå kommunfullmäktige (SFP). Vice ordförande För SLC Nyland.

Gör om tio år: Förhoppningsvis samma sak men på ett annat sätt.

Enligt honom måste man bestämma sig för vad man vill åstadkomma och vara medveten om konsekvenserna.

– Det finländska lantbrukets problem är inte minskade intäkter utan stigande kostnader. Ta till exempel lagen om djurens välbefinnande. Lagförslaget var färdigt och något djurproducenterna kunde tänka sig leva med, men godkändes inte. Om nästa regering av ideologiska skäl sätter in ytterligare krav blir det dyrt för producenterna.

När det inte finns en marknad för ett högre pris finns det inte förutsättningar för producenten att fortsätta.

– Vi kan ha världens bästa djurskyddslag men om vi inte har några djur här spelar det ingen roll.

Besviken på Centern

Perkléns förhoppning är att regeringen har ett livskraftigt lantbruk som mål och att politikerna förstår sig på jordbruksfrågor. De senaste fyra åren har enligt honom visat att partitillhörigheten inte verkar spela så stor roll.

– Man kunde ha trott att en Centerledd regering skulle vara bra för landsbygden. Men nej, inget har satsats på infrastrukturen. Titta på våra usla vägar! Den förra regeringen var en besvikelse för alla som hade konkreta förväntningar.

Trots det vill han ge en eloge till Juha Sipiläs regering för att i alla fall ha försökt åstadkomma en förändring, till skillnad från tidigare regeringar.

Perklén tycker personligen inte att det är relevant att jämföra utvecklingen av riksdagsledamöternas medelålder, könsfördelning eller utbildning. Han förväntar sig bara att landets högsta politiska ledning består av smarta människor.

– Jag vill att de ska vara smartare än jag och smartare än den genomsnittliga finländaren.

Jobbar med naturen

Själv är han nöjd med att bruka Sjundeåjorden i fjärde generation.

– Det där med generationer är inte så relevant. Vi vet inte exakt hur länge gården funnits.

Just nu håller Erik Perklén på att förbereda vårsådden. Bild: Cata Portin

Redan i tidig ålder visste han att han ville ta över efter föräldrarna. Men med åren skiftade hans intresse – först var maskinerna i fokus, sedan blev det själva odlingen. Bakom ratten funderar han mycket på drivmedel, hur man kan odla utan att tillföra onödig näring, och olika metoder för att binda kol.

Hur tänker man på klimatförändringen om man är en 34-årig lantbrukare?

– Jag är inte så gammal att jag skulle ha sett några tydliga förändringar. Men jag har en känsla av att vårsådden infallit lite tidigare de tio senaste åren. Jag utgår från att vi som jobbar med naturen måste vara en del av lösningen.

Respekten för naturens ombytlighet spänner över generationer.

– Min farfar brukade berätta om de varma somrarna på 1930-talet och vintrarna när det var svårt att hitta is att kyla mjölken med. Sedan kom de kalla krigsvintrarna.

Inget krisstöd

Efter den varma och torra sommaren i fjol aviserade Jord- och skogsbruksministeriet ett stöd för jordbrukets lönsamhetskris. Erik Perkléns egen skörd var bara en tredjedel jämfört med året innan men han fick inga krispengar.

– Jag försöker alltid odla spannmål för mänsklig konsumtion. Om det inte duger till människan, blir det foder.

Eftersom han på de ursprungliga blanketterna skrivit att han odlar maltkorn, inte foderkorn, var han inte berättigad till stöd. Trots att det är samma gröda.

– Stödet skulle riktas främst till djurgårdar där nöden var som störst. Men problemet fanns ju inte i ladugårdarna utan på åkrarna.

Om man frågar Perklén om det behövs automatiska mekanismer för att jämna ut effekterna av missväxtår är svaret ändå ett entydigt nej.

– Ett livskraftigt lantbruk ska klara sämre skördar nu och då. Men belastar samhället lantbruket med onödiga kostnadsbördor har vi inte ett livskraftigt lantbruk. Till exempel känner vi fortfarande av smällen av Rysslandsembargot för många år sedan.

Skuldbeläggande ogillas

Producentförbundet SLC:s ordförande Mats Nylund hoppas precis som Perklén på att regeringens fokus för de närmaste fyra åren ska ligga på jordbrukets lönsamhet.

– Lönsamheten är oerhört dålig i dag. Det behövs inte en enskild åtgärd, utan en rad åtgärder. Det är till exempel viktigt att fortsätta exportsatsningarna. Företagen kommer inte in på andra marknader utan hjälp. Det behövs ett aktivt grepp, inte stora pengar.

Nylund efterlyser också faktabaserade beslut och tycker att den skuldbeläggande diskussionen om till exempel köttätande är tråkig.

När det gäller Erik Perkléns förhoppning om att det finns rikspolitiker som förstår sig på lantbruksfrågor säger Nylund att det finns åtskilliga i den nya riksdagen. Han är glad över att tre av SFP:s nyvalda riksdagsledamöter har en SLC-koppling: Thomas Blomqvist, Anders Norrback och Sandra Bergqvist. Dessutom listar han flera politiker från andra partier.

– Centerpartisterna Jari Leppä, Esko Kiviranta, Anne Kalmari och Juho Pylväs är alla aktiva jordbrukare. Peter Östman (KD) är en klippa fast han inte är bonde. Sedan har vi Markku Eestilä (Saml), Tytti Tuppurainen (SDP) och Jari Myllykoski (VF) som också är aktiva i jordbruksfrågor.

Nylund tillägger att manöverutrymmet för de enskilda EU-medlemsländerna trots allt är litet beträffande jordbrukspolitiken.

– Men skattepolitiken är nationell, säger Nylund.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46