Jens Stoltenberg: "Allt våld mot Ukraina kommer att vara ett allvarligt misstag från rysk sida"

Ryske biträdande försvarsministern Aleksandr Fomin och biträdande utrikesministern Aleksandr Grusjko tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför onsdagens möte i Bryssel. Bild: Olivier Hoslet/TT-AP

Svåra diskussioner, men ärliga – och viktiga, konstaterar Nato-chefen efter onsdagens möte med Ryssland i Bryssel. Kravet på att sluta ta in nya Nato-medlemmar avfärdas återigen.

I ett dimmigt och januarifuktigt Bryssel satte sig de 30 Natoländernas ambassadörer ner klockan 10 på onsdagen med ryske biträdande utrikesministern Aleksandr Grusjko och biträdande försvarsminister Aleksandr Fomin. Mötet är det första i Nato-Ryssland-rådet sedan 2019.

Drygt tre timmar senare håller generalsekreterare Jens Stoltenberg presskonferens.

– Det här var inte någon enkel diskussion, men det är också just därför den var så viktig. Det råder stora skillnader mellan Nato och Ryssland om de här frågorna. De kommer inte att vara enkla att överbrygga, men det är ett positivt tecken att alla nu satt ner vid samma bord, säger Stoltenberg.

Inget veto

Ryssland framförde nu officiellt sina krav på Nato, bland annat om att inte längre ta in några nya medlemmar i militäralliansen. Svaret blev det väntade.

– Medlemsländerna upprepade Natos öppna dörr-policy och rätten för alla länder att välja sin egen säkerhetsväg, säger Stoltenberg.

Rysslands biträdande utrikesminister Aleksandr Grusjko deltar i onsdagens möte i Bryssel med de 30 Natoländernas ambassadörer. Arkivfoto. Bild: Geert Vanden Wijngaert/TT-AP

Det ryska kravet är främst inriktat mot att hindra Ukraina från att gå med i Nato. Men det är inget för Moskva att fundera på, anser Natoländerna.

– Naturligtvis kan inte Ryssland lägga in något veto mot att Ukraina blir Natomedlem eller inte. I slutändan är det endast Ukraina och Natomedlemmarna som beslutar om medlemskap, fastslår Stoltenberg.

Fler samtal

Ytterligare samtal ska nu föras, meddelar Natochefen, bland annat för att diskutera konkreta sätt för att öka öppenheten kring militära övningar.

– Vi är redo att lägga konkreta förslag på bordet. Men vi måste vara redo för att Ryssland återigen väljer konfrontation. Därför gjorde vi klart att allt användande av våld mot Ukraina kommer att vara ett allvarligt misstag från rysk sida och kommer att kosta ett högt pris, säger Jens Stoltenberg.

Bollen ligger dock hos Ryssland när det gäller nya möten. Några svar på Natos förslag gavs inte av ministrarna Grusjko och Fomin under onsdagen.

– De behöver lite tid på sig för att komma tillbaka med svar, säger Stoltenberg.

Inget hot från Ukraina

Onsdagens möte hölls sedan rysk militär upptrappning vid gränsen mot Ukraina skapat oro för en ny rysk invasion in i landet. Ryssland hävdar envist att man inte har några sådana planer – men har svårt att övertyga.

Natochefen svarar med emfas när ryska journalister på presskonferenser ifrågasätter Natostödet till Ukraina.

– Hela idén att Ukraina skulle utgöra ett hot mot Ryssland är att sätta allt upp och ned. Det är Ryssland som har angripit Ukraina. Den här krisen är orsakad av Ryssland. Därför är det viktigt att Ryssland trappar ned, betonar Stoltenberg i Bryssel.

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit:

1952: Grekland och Turkiet.

1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).

1982: Spanien.

1999: Polen, Tjeckien och Ungern.

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

2009: Albanien och Kroatien.

2017: Montenegro.

2020: Nordmakedonien.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning