Jenni Moberg tog steget och flyttade till Kimitoön redan 2013. Hon ville bort från storstadslivet i Helsingfors och sökte hus på radien Åbo–Kotka. Då turen efter ett tiotal visningar kom till den 40 kvadratmeter stora röda stugan i närheten av Strömma sade det klick.

– Huset motsvarade det jag sökte – ett vedeldat stockhus med havs-

nära läge och en stor trädgård där jag nu har lite hobbyodling och höns, berättar hon.

Som exportföretagare för finländskt hantverk, senare också textilformgivning, kunde hon ta jobbet med sig när hon flyttade. Numera jobbar hon även deltid för kommunen med turismprojekt.

– Mina företagskunder finns i Asien, så med tanke på det spelar det ingen större roll var jag bor, men det är här på landet i Kimito jag trivs bäst.

Känner sig hemma

Sambon, som Jenni Moberg träffade kort efter flytten, är numera Kimitoöbo även han.

– På grund av hans jobb hade vi länge en övernattningslägenhet i Helsingfors men sade upp den då han i och med coronan började distansjobba, och vi märkte att den inte är något vi behöver.

Flytten till landsbygden var ursprungligen tänkt som ett experiment som nu kan anses slutfört. Att bo på Kimitoön fungerar bra. För Jennis del har goda och välkomnande grannar bidragit till att hon själv känner sig rotad, men hon upplever att Kimitoön har något att erbjuda alla.

–  Jag uppfattar Kimitoön som ett öppet samhälle med en levande och fungerande tvåspråkighet. Tillgången till service och kulturutbud är i stort sett densamma som i storstan även om det kan kräva lite initiativ och planeringsförmåga av en själv. Man får lov att gå på teater den kväll det ordnas föreställning i byn, inte enligt hur andan faller på.

Hybridlösningar här för att stanna

I och med pandemin har många distansjobbat och tillbringat längre perioder på stugan. Populariteten för de så kallade hybridlösningarna är något som kommer att hålla i sig tror Saara Taalas, professor i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet i Småland och fritidsbosatt på Kimitoön sedan 2011.

– Att bo deltid var redan tidigare en trend, men har nu fått sig en rejäl boost, säger Taalas.

Vardagsrutiner är ett ämne hon har insyn i genom sitt forskningsarbete och professuren med inriktningen "livet hemma" som ingår i ett samarbete med Ikea. Under det gångna året har många rutiner brutits ner och ersatts med nya, inte minst då det gäller sättet att jobba.

– När man bygger sig en arbetsstation på några böcker – då är det fråga om en tillfällig lösning. När man köper arbetsbord och -stol, uppgraderar sina nätförbindelser och börjar fundera på hur man kunde dela upp hemmet mellan arbete och fritid – då är det fråga om nya rutiner som är här för att stanna. Att skapa en tryggt rullande vardag är ett stort jobb och när man nu märkt hur bra de nya rutinerna fungerar tror jag inte att vi kommer att gå tillbaka till hur det var innan, säger hon.

Lyxig arbetsmiljö

Mycket av Saara Taalas eget jobb kan göras på distans men för tillfället anpassas vistelserna på stugan enligt barnens skollov.

– Vi köpte stugan då vi ännu bodde i Åbo och var på väg att flytta från Finland. Kimito låg behändigt till med tanke på både Åbo och Helsingfors. Det går att ta bussen direkt från Helsingfors–Vanda flygfält och man hittar all service man behöver, i vissa fall till och med på närmare håll än vad man gör i Lund där vi bor.

En ny positiv bekantskap är DIT-center i Dalsbruk där det går att hyra arbetsrum för några dagar eller timmar.

–  I fjol behövde jag tillgång till en säker uppkoppling för några videomöten och fick komma till DIT-center och testa gratis innan jag bokade in mig. Servicen jag fick var helt fantastisk, det finns en bra företagarattityd i Kimitoön. Att kunna ta båten till jobbet och jobba med havsutsikt kändes också det väldigt lyxigt, säger Saara Taalas.

Fastboende med stöd från kommunen

Kimitoön upplever som bäst en positiv inflyttningstrend som man från kommunens sida vill uppmuntra genom att erbjuda en kartläggningssedel värd 500 euro till den som vill ändra sitt fritidsboende till fast boende.

– Kommunen har sett en stigande trend i antalet fastighetsägare som vill ändra sitt fritidshus till permanent bostad. Syftet med sedeln är att underlätta den processen, säger företagsrådgivaren Mats Nurmio.

Med hjälp av sedeln kan fastighetsägaren anlita en behörig byggnadsplanerare som går igenom vilka olika åtgärder omvandlingsprocessen kräver, till exempel vad gäller värmeisolering och avloppssystem.

– Genom att genast från början slå fast vad bygglovsansökan ska innehålla underlättar det både för fastighetsägaren och kommunen, säger Nurmio.

Medel för 20 kartläggningssedlar har reserverats i kommunens budget för i år.

Våga ta steget, storstan finns alltid kvar!

Läs mer om boende, arbetsmöjligheter, utbildning och fritid på Kimitoöns kommuns nya inflyttarsidor!

www.skärgårdsliv.fi

Bild: Privat