Jemen får bara plåster på såren – vapenhandeln bäddar för fortsatt krig

En kvinna bär på en flicka som ska vaccineras mot difteri på en vårdcentral i Jemens huvudstad Sanaa. Över åtta miljoner jemeniter riskerar hungersnöd på grund av blockaden som förvärrat livsmedelsbristen. Undernäring och brist på rent vatten ökar risken för kolera och difteri i arabvärldens fattigaste nation.Bild: Lehtikuva / AFP / Mohammed Huwais

Världens största humanitära kris har gått in på sitt fjärde år. Västvärlden bidrar med humanitär hjälp, men stöttar också kriget som garanterar krisens fortsättning.

Det internationella samfundet lovar 2 miljarder dollar för att lindra världens största humanitära kris som plågar över 22 miljoner människor i Jemen.

– Detta är en anmärkningsvärd framgång för den internationella solidariteten gentemot Jemens folk, sade FN:s generalsekreterare António Guterres till pressen efter veckans givarkonferens i Schweiz. FN hade bett om knappt 3 miljarder dollar.

Guterres sade att de humanitära resurserna är mycket viktiga, men otillräckliga, och att hjälpinsatserna behöver obegränsat tillträde i hela Jemen. Han uppmanade parterna i konflikten att respektera internationell humanitär rätt och att skydda civila.

– Men framför allt behöver vi en seriös politisk process som når en politisk lösning på konflikten, sade Guterres.

Någonting sådant är tyvärr ändå inte i sikte, bedömer Mellanösternforskaren Susanne Dahlgren vid Tammerfors universitet om det komplexa Jemenkriget som nyligen gick in på sitt fjärde år.

– Huvudproblemet är att väst stöder Saudiarabien i kriget, säger hon.

I Jemen härjar ett inbördeskrig med externa parter inblandade. Saudiarabien leder en koalition som stöder presidenten i exil Abd Rabbu Mansur Hadi och hans regeringsstyrkor i kriget mot huthirebellerna, som har stötts av Iran efter krigsutbrottet. Men Jemenkonflikten är också ett krig mellan nord och syd som varit återförenade sedan 1990. I kaoset har terrornätverket al-Qaida lyckats koppla ett starkare grepp om Jemen.

Susanne Dahlgren säger att huthirebellerna har blivit mycket starkare under krigets lopp.

– De har ingen avsikt att dra sig tillbaka.

President Hadi befinner sig i exil i Saudiarabien, som kämpar för att återinstallera honom. Dahlgren menar att presidenten har förlorat sin makt för länge sedan.

– Man kan inte bygga en politisk lösning i Jemen på en president som sitter i Riyad. För närvarande syns inga tecken på ett slut på själva kriget, säger hon.

Svält och barnäktenskap

Därför satsar det internationella samfundet på humanitär hjälp och återuppbyggnad. Krisen har antagit ofattbara proportioner: över 10 000 civila har dödats, över 80 procent av folket eller 22,2 miljoner av 27 miljoner människor behöver humanitär hjälp, 8,4 miljoner svälter på gränsen till hungersnöd och 1,8 miljoner barn under fem år är akut undernärda, enligt FN.

Bristen på mat och rent vatten leder till sjukdomsepidemier. En miljon jemeniter drabbades av kolera förra året. Nu är koleran under någorlunda kontroll men i stället ökar risken för difteri – ett färskt utbrott har tagit 84 liv, enligt WHO. Över halva befolkningen saknar tillgång till hälsovård, och flera sjukhus är ur funktion.

I misären eskalerar sociala problem som arbetslöshet och oavlönat arbete. Vart fjärde barn går inte i skola och två tredjedelar av flickorna blir bortgifta innan de fyllt 18 (många redan innan de fyllt 15). FN varnar för en fullständig samhällskollaps om inte kriget upphör.

Jemen har länge varit ett av världens fattigaste länder, och bägge parter i kriget sägs ha använt matbristen som ett vapen. Den saudiska koalitionen har bland annat blockerat flygplatser och hamnar vilket förvärrat livsmedelsbristen, trissat upp priserna och skapat en svart marknad för basförnödenheter.

Vapenhandel och bidrag

Det är anmärkningsvärt att Saudiarabien och Förenade arabemiraten, som är parter i kriget, också är de två länder som skänker mest pengar för att lindra eländet – sammanlagt 1 miljard dollar eller hälften av den utlovade summan på givarkonferensen. Också Kuwait, Storbritannien, EU och USA hör till de största bidragsgivarna.

Finland viker 3 miljoner euro för krisen i det här skedet. Danmark ger fyrfalt, Norge nästan sexfalt och Sverige över sjufalt den summan.

Flera av bidragsgivarna säljer också vapen till Mellanöstern, vapen som kan användas i Jemenkriget, också mot de civila vars lidande den humanitära hjälpen ska lindra. I mars hindrade spanska aktivister ett saudiskt fartyg att lasta spanska vapen i Bilbao med destination Jemen, men samma fartyg dök upp i Santander i påskhelgen, rapporterar Telesur.

Också Finland har exporterat krigsmateriel till Förenade arabemiraten och Saudiarabien, som har bombat civila mål i Jemen. I januari avslöjade Verdens Gang att Patrias förvarsmateriel använts i Jemenkriget. Amnesty International har vädjat till Finlands regering att sluta exportera vapen till länder som medverkar i Jemenkriget. Finlands vapenexport till de här två länderna var värd 75 miljoner euro 2016, enligt organisationen Safer Globe.

– Det ser faktiskt inte bra ut. Finland borde inte gå bakom ryggen på EU och stormakterna utan nyttja sitt goda anseende inom fredsmedling och försöka medla i konflikten, säger Susanne Dahlgren.

FAKTA

Världens fem största kriser

Jemen: Inbördeskrig och svält karakteriserar världens största humanitära kris. 17 miljoner människor har inte mat för dagen, det råder brist på det mesta; vatten, mat, bränsle och sjukvård. Särskilt drabbade är barn och mödrar som lider av akut undernäring.

Syrien: 5,5 miljoner människor har flytt inbördeskrigets Syrien medan 6,1 miljoner syrier flytt till annan ort i landet. Efter drygt sju års krigande har Islamiska staten lidit flera förluster. Civila områden attackeras ändå fortfarande och många utsatta människor befinner sig i delar av landet dit hjälpen inte når.

Tchadsjön: Extremistgruppen Boko Haram terroriserar Tchad, Niger, Kamerun och Nigeria, och särskilt de delar som gränsar till det fattiga området runt Tchadsjön. Situationen är svår, inte minst för kvinnor och barn då risken för sexuellt våld är stor. Unga män riskerar också att tvångsrekryteras till väpnade grupper. Klimatförändringar orsakar vattenbrist.

Somalia: Inbördeskriget har pågått sedan 1990-talet och orsakat stora humanitära behov som matbrist, som förvärras av långvariga perioder av torka. Extremistgruppen al-Shabaab utgör också ett fortsatt hot, och säkerhetssituationen är svår. Det finns en miljon internflyktingar i landet.

Sydsudan: Inbördeskrig härjar i världens yngsta stat, och det råder brist på i princip allt. Sedan december 2013 har över 4 miljoner människor – en tredjedel av befolkningen – drivits på flykt undan våldet. I år ska det hållas val, men någon hållbar vapenvila existerar inte. Omkring 18 000 barnsoldater uppges finnas i landet. Bristen på rent vatten göder flera sjukdomsepidemier.

Källor: Sida, TT.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33