Jarl Hemmer i visjazzform

Viskomponisten K-G Backholm återvänder till sin lyriska husgud.

VISOR

K-G Backholm

En man och hans sånger (Vitling)

K-G Backholm tonsatte redan i början av 2000-talet en rad av Jarl Hemmers (1893–1944) dikter, och på nya utgåvan En man och hans sånger återvänder han till sin lyriska husgud. I textbladets reflektioner kring att tonsätta poesi framkommer explicit att det är dikter med rim och klart avgränsad rytm som inte bara tonsättaren utan också läsaren Backholm föredrar. Han framhåller att den bredare publikens intresse för finlandssvensk poesi i och med modernisterna och deras efterföljare rasat, ställer frågan om det helt enkelt är så att dagens poeter har mindre att säga sin publik än tidigare generationer, och konstaterar också att "stor konst bör ha en adress till många" (litteraturhistorien erbjuder i och för sig en hel del exempel på motsatsen).

Hemmer är tryggt traditionalistisk och högstämd, men det är å andra sidan kanske just därför tiden farit såpass hårt fram med hans alster – förutom vad gäller den mer jordnära romanen En man och hans samvete (1931).

Backholms tonsättningar tar avstamp i vistraditionen, medan hans pianobaserade band manar fram en mjukt jazzig stämning och en rytmik. Sedan ges utrymme för en rad olika vokalister, och bäst fungerar helheten när musiker och sångare tillsammans prickar in en avslappnad folkviseton – som i Vem du älskar (med sång av Jessica Lång). Däremellan kan någon vokalist i väl hög grad exponera sin klassiska röstskolning, vilket i det här sammanhanget känns påklistrat och lite stelt – fast allmänintrycket lutar i varje fall åt det mer lättsamma, opretentiösa hållet.

Skivan har sänts till redaktionen för recension, men verkar i övrigt vara ytterst svår att få tag på.

Henrik Jansson Författare

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33