Japonismen lever i det nordiska

Kostymbild I. Helene Schjerfbeck målade en japansk kvinna 1908. Bild: Hannu Aaltonen

Japonismen fick de nordiska konstnärerna att vända blicken från de stora landskapen till små detaljer som grodor, vattenliljor och insekter.

Japanomani i nordisk konst 1875–1918

Ateneum, till 15.5.2016.

Ateneums storsatsning på japonism inom nordisk sekelskifteskonst visar ett fenomen som starkt påverkat vår konst och formgivning. Japan fängslade bland andra Helene Schjerfbeck, Edvard Munch och Vilhelm Hammershøi. På utställningen visas också välkända europeiska konstnärer såsom Degas, Gauguin och Monet, samt äldre japanska träsnitt, keramik, textilier och möbler. Utställningen är ett samarbete med flera nordiska museer och upptar hela Ateneums tredje våning. Med finns över 400 verk av vilka cirka 150 är utlandslån.

Det är överraskande att upptäcka japonismen i Pekka Halonens lilla målning från 1894 av en ung finsk kvinna, en förlovningsbild i björkskog. Fokus ligger på kvinnans bara nacke – det vackraste på en kvinna enligt japanskt synsätt. Inramningen är rund, vilket är typiskt för det japanska bildspråket. På 1860-talet började man ta in japanska träsnitt och hantverk till Frankrike och 1872 myntades begreppet japonisme. Varuhusen fylldes med billiga objekt och vem som helst kunde ta del av modefenomenet.

Japonismen var redan etablerad i Europa och USA när den nådde Norden i slutet på 1870-talet. De flesta konstnärer reste märk väl inte alls till Japan, men utifrån importerade verk och andra konstnärers yttranden drog man slutsatser om japanska seder och bruk. I Wien ordnades 1873 en betydande japansk utställning. Konstindustriella museet hade vid denna tid grundats och experter besökte Wien, köpte och tog intryck. Konstsamlaren Herman Frithiof Antell, som lade grunden till Ateneums samlingar, köpte också in en stor mängd japansk konst och föremål till Finland.

Dragning till det oregelbundna

Japansk konst fick våra nordiska konstnärer att se naturen med nya ögon och också själva inställningen till naturen förändrades. Mikrokosmos betonades framför stora landskap. Överlag attraherades man av det oregelbundna i det estetiska språket, det bröt från strikta klassiska doktriner.

Man tog plötsligt fasta på små grodor, vattenliljor och insekter. Bruno Liljefors infogade sina noga studerade naturintryck i mångfacetterade ramar likt japanska rumspaneler. Monets japanska bro hänger bredvid Albert Edelfelts vita näckrosor i en finsk insjö. Högklassig är också presentationen av van Goghs blommor och mandelträd bredvid Gauguins Landskap från Arles.

Ett rum visar snölandskap och bland andra Monet reste till Norge, uttryckligen för att måla av snö. Men även det nationalromantiska och inre psykologiska rum skildrades, såsom i Gallen-Kallelas grova Kalevala-träsnitt och Munchs ångestladdade grafik, vilka har en stor likhet med äldre japanska träsnitt.

Asketiskt bildspråk

Hängningen är mycket välgjord och rytmisk. Keramik och textilier blandas på ett stimulerande sätt med måleriet. Det är många verk, men ändå har man lyckats hänga dem tilltalande och vackert. I kontrast till kolorism och ornamentik står personliga finstämda och asketiska bildspråk, som Helene Schjerfbecks svartklädda folkskoleflicka och Vilhelm Hammershøis tysta gråa rum, som ändå på ett subtilt pulserande sätt innefattar otaliga färger.

Schjerfbeck var mycket Japanorienterad, klädde sig själv och sina modeller i kimonor. Men framför allt för hon fram ett eget asketiskt och förenklat bildspråk som har klangbotten i zenbuddhistiska strävanden. Strålande framträder en orange apelsin i Schjerfbecks målning från 1908 med en japansk modell. Färgen fortsätter som en rörelse i Edgar Degas modell som borstar sitt orangefärgade hår. Degas bild kan i sin tur kopplas till ett ukiyo-e från 1770-talet av Kitagawa Utamaro som visar hur en kvinna friserar en annan sittande kvinna.

Formgivning och populärkultur

Många konstnärer införde dock enbart enstaka japanska element i målningarna och deras bildspråk förändrades inte. I Oda Krohgs stora mörkblåa målning från 1886 firas skymning med en stor lanterna framför en fjord. Anders Zorn skildrar i skira pastelltoner ett par flickor klädda i kimono.

Många av de nordiska japonism-konstnärerna utvidgade sitt konstnärskap till keramik, textil och möbelformgivning. Det är berikande att se bildkonst och hantverk i samma rum, såsom A. W. Finchs Iris-keramik och norska Frida Hansens gobelänger från tjugotalet som formar smörblommor.

Det är givande att museet valt att samtidigt också visa element från populärkulturen, som inredningsattiraljer och vykort. Det fördjupar helhetsbilden för utställningsbesökaren, och det hela förefaller vara ett allkonstverk.

I samband med utställningen har man publicerat en mycket vacker utställningsbok med ett tjugotal essäer av nordiska och internationella sakkunniga. Utställningen kommer att fortsätta till Oslo i juni och visas sedan i Köpenhamn och Japan.

Camilla Granbacka Konstkritiker

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46