Jan Salvén svarar: Jag är ingen nationalistisk nostalgiker

Jan Salvéns och Johan Siléns undersökning uppmärksammades i lördagens HBL. Bild: HBL.fi

"Jag har ingen politisk agenda när jag talar för den klassiska sångtekniken", förklarar körsångaren Jan Salvén.

Wilhelm Kvist recenserar i HBL (9.5) den analys som jag har skrivit tillsammans med Johan Silén om den finländska körsångens tomrum. I recensionen tar han upp några väsentliga punkter och har också förtjänstfullt intervjuat både Nils Schweckendiek och Monica Groop, samt Kari Turunen i HBL:s nätversion, men han har valt att rätt så starkt fokusera på min person och spekulerar i bakomliggande faktorer som inte håller streck.

För det första påpekar han att vår spektrogram-"undersökning lider av metodologiska svagheter, inte minst som kurvorna i hög grad liknar varandra". Hela kärnan i vår argumentation är just det faktum att kurvorna liknar rätt mycket varandra p.g.a. det enahanda, rätt så resonanslösa sångsätt, körerna har. Fast kurvorna liknar varandra, finns det också stora skillnader mellan körerna. Som ett exempel kan konstateras att skillnaden mellan två olika körer i Helsingforskonserten vid 3 kHz var som mest 9 dB vilket i volym är en åttafaldig skillnad. Kvist vill ha flera spektrogram men glömmer att nämna den jämförelse vi gör mellan Finlandiakören från 1939, YL 1965, YL 2009 och PK 1998.

Jag har ingen politisk agenda när jag talar för den klassiska sångtekniken och lyfter upp det faktum att den gyllne tidsperiodens nationalromantiska sångskatt stilenligt borde sjungas med klassisk sångteknik. Ideologin i vår analys är att samtliga stilarter borde sjungas stilenligt, precis som också Schweckendiek framhåller. I vår analys skriver vi: "Vi vill understryka att vårt mål med denna analys och dess åtgärdsförslag inte är bygga upp ett motsatsförhållande till det i Finland för tillfället i kraft varande klangidealet". Jag vidkänns inte påståendet om att jag vore en nationalistisk nostalgiker.

Vi är överens med Kvist om att en "professionell" sångare kan anpassa sig och omforma resonans och vibrato efter behov. Vi har heller inte påtalat några problem på det området. I vår analys talar vi om de finländska amatörkoristernas avsaknad av resonans i rösten. Vi är inte oroade över de professionella koristernas sångliga, (men nog deras ekonomiska) situation. Men vi är mycket oroliga över den amatörbaserade grogrund som borde fostra framtida skolade sångare. Den oron delas av Monica Groop och den befästs av Nils Schweckendiek som konstaterar att det råder akut brist på sångare (med resonerande röster) för Musikhusets kör. Sångare som borde fylla tomrummet i vår modell.

Kvist ger ett sken av att jag skulle "odla en dikotomi mellan sångare som kan läsa prima vista och som har resonerande röster". Jag anser inte att det finns någon sådan motsättning och framför det inte heller. Därefter ger han sken av att jag skulle utmåla Andersén, Bergman och Pohjola som barbarer och skyldiga till förgörandet av den romantiska klangen. Sådana påståenden finns inte i vår analys.

Kvist försöker måla upp mitt initiativ till diskussion om den finländska körsångens tomrum som någon form av stor personlig risktagning och liknar det vid förutom ett självmordsuppdrag också ett hopp med riskabelt nedslag. Det får Kvist stå för själv. Jag lyfter upp i dagsljuset en diskussion som ständigt pågått i korridorerna hela 2000-talet. Jag är mån om den finländska körklangen och vill starta en diskussion som kan skapa åtgärder som kan rädda den finländska körsången, så att publiken också om 20 år får höra bland annat orkesterkörverk från den klassiska perioden till nutidens musik utan att körens sång i salen har förstärkts med hjälp av mikrofoner.

Monica Groop konstaterar att en god körsångare bör kunna sjunga både med vibrato och utan. Det är ett starkt ställningstagande för den klassiska sångtekniken. Endast en sångare med klassisk sångteknik kan välja, eftersom vibrato kräver en resonerande sångröst. För att alla intresserade skall kunna ta del av vår analys och skapa sig en personlig uppfattning av dess innehåll har vi laddat upp den på nätet. Den hittas på båda inhemska språken på adressen https://www.facebook.com/kuoroihanne.

Jan Salvén

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning