Jämställdhet inom utbildning och arbetsliv gynnas av internationellt samarbete

Om en individ uppfattar sig som icke jämställd och om kunnandet är felinriktat och om inte utbud av och efterfrågan på arbetskraft möts förlorar hela samhället.

Finlands regering överväger just nu hur utbildningen kunde förnyas för att bättre svara mot de krav arbetsmarknaden ställer på 2030-talet (Yle 28.9). I regeringsprogrammet nämns förutom arbetet på "Vision för 2030" en vägkarta för kunskap och lärande och en plan för att göra högskolestudier lättare tillgängliga. En så här bred politisk satsning på utbildning är mycket välkommen.

En höjning på 50 procent av högskolestuderande unga vuxna är ett aktningsvärt mål, men kommer denna procentuella höjning att räcka till för att få kunskapen att tas i bruk? Här kan vi dra nytta av internationellt samarbete.

Den finländska arbetsmarknaden präglas av en klar uppdelning mellan kvinnliga och manliga yrken. Enligt Statistikcentralen arbetade 2016 endast 9,3 procent av löntagarna i Finland i yrken med lika många kvinnor och män.

Könssegregering av jobben går parallellt med könssegregering inom utbildning. Nio av tio som studerat hälso- och sjukvård och pedagogik är kvinnor medan männen är i nästan motsvarande majoritet bland dem som studerat teknik och ICT.

Om en individ uppfattar sig som icke jämställd och om kunnandet är felinriktat och om inte utbud av och efterfrågan på arbetskraft möts förlorar hela samhället. Enligt Europeiska institutet för jämställdhet mellan könen kunde man genom att minska klyftorna mellan könen inom utbildningen för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap (Stem) öka bruttonationalproduktionen för EU-länderna med upp till 600–800 miljarder euro fram till 2050. Den lägre uppskattningen av kvinnodominerade yrken märks fortfarande i lönesättning och i och med det också pensionerna. Dessutom leder könssegregation av jobben till en trögare arbetsmarknad.

Finländarna vill också ha ett mångsidigare arbetsliv. Enligt jämställdhetsbarometern 2017 är 76 procent av männen och 83 procent av kvinnorna av åsikten att det borde finnas fler kvinnor som sysslar med databehandling och teleteknik. Finländarna (kvinnor 89 procent, män 71 procent) anser även att näringslivet och företagen drar nytta av att fler ledarposter besätts av kvinnor.

I Finland har man under 30 år utan större framgång försökt bryta könssegregationen inom utbildning och arbetsliv. För en del är detta ett bevis på ett naturligt tillstånd: flickor och pojkar är i grunden olika och söker sig därför till olika branscher. Den här tolkningen försvaras också med att könssegregering är ett internationellt fenomen även om den i Finland ändå anses vara tydligast i Norden.

Enligt forskningen är segregering inte en fråga om brist på kunskap.

Hur ungdomar väljer yrke har att göra med vilken information de fått och vilka förhandsföreställningar de har om olika branscher. Osäkra ungdomar gör ett "säkert" val: det kräver mod att söka sig till ett jobb som alltid ansetts vara mans- eller kvinnodominerat och på så sätt bli en minoritetsrepresentant. Situationen försämras också av strukturell segregering och brist på rollmodeller.

Att råda bot på förhandsföreställningar och strukturer är inte lätt.

I Finland har man under 1970- och 2010-talen genomfört över 300 utvecklingsprojekt som har gått ut på att lindra segregationen i utbildningen och arbetslivet. Typiskt för projekten har varit att de avslutats mitt i arbetet efter en lyckad start och att exempel på goda tillämpningar inte ägnats någon större uppmärksamhet.

För att få en bestående förändring till stånd bör man enligt forskarna koncentrera sig på att ändra värderingar och inställningar på utbildningsinstitutioner, i arbetslivet och fritidsverksamheten.

En politisk vilja leder långt. Ännu längre leder det om vi drar nytta av våra internationella nätverks know-how och erfarenhet. Utmaningarna i Storbritannien är av liknande slag. Endast 26 procent av studerande i Stembranscher och 22 procent av arbetskraften består av kvinnor. I de större börsbolagens ledningsgrupper är cirka 30 procent kvinnor.

Mångfald och jämställdhet i Stemutbildning och arbetsliv är en prioritering för Storbritanniens regering. Tidigare i år publicerade regeringen sin strategi "Jämställdhet mellan könen i alla sammanhang: Ändrad vägkarta". Med vägkartan vill man påverka sega könssegregerande hinder i olika livsskeden. I Storbritannien använder man sig också av Stemambassadörer som utvecklar och visar på alternativa yrkesval i vetenskapligt-tekniska branscher.

Genom gemensamt arbete och tillsammans med våra samarbetspartner stöder vi enskilda aktörers insatser, lär av varandra och får en hållbar förändring som våra samhällen drar nytta av både ekonomiskt och socialt.

Carole Mundell, professor, chief sientific adviser, UK Foreign and Commonwealth Office, Susanna Sulkunen, verksamhetsledare, Finlands kvinnliga akademiska förbund

Fotnot Carole Mundell är huvudtalare vid ett seminarium om jämställdhet inom utbildning, arrangerat av Finlands kvinnliga akademiska förbund och dess systerföreningar från Östersjöområdet i vetenskapscentret Heureka på lördag.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning