Jämlikheten var kärnan hos Olof Palme

Att mordet på Olof Palme formellt ska lösas börjar vara ungefär lika sannolikt som att Finland når VM-finalen i fotboll. Dags att sluta låta mordet och konspirationsteorierna fördunkla vem Palme var, tycker Palmeexperten Henrik Berggren.

Många minns exakt var de befann sig när de hörde att prinsessan Diana dött i en trafikolycka i Paris. Andra kommer till och med ihåg vad de hade ätit till lunch strax innan de såg bilderna av flygplanen som kraschar in i World Trade Center. Mordet på Sveriges statsminister Olof Palme är en chock av samma kaliber – för dem som är gamla nog att minnas den 28 februari 1986.

Mordplatsen. Blodpölen visar stället på Sveavägen där Olof Palme föll till marken, träffad av ett skott i ryggen. Mördaren avfyrar också ett annat skott som nuddar hustrun Lisbet Palme innan han flyr in på Tunnelgatan och försvinner. Förutom Lisbet Palme finns också flera andra vittnen till händelsen. Bilden är tagen bara timmar efter mordet. Bild: Bjorn Elgstrand

Men sedan mordkvällen har det hunnit födas över 3 miljoner svenskar och omkring 1,8 miljoner finländare som omöjligt kan ha konkreta minnen av nyheten om mordet, eller av Olof Palme själv. Och varför skulle det egentligen vara viktigt för yngre generationer att ha koll på Olof Palme? Frågan går till historikern och journalisten Henrik Berggren, författare till Palmebiografin Underbara dagar framför oss.

– Av två skäl framför allt: Palmes inflytande på utbildningen och på jämställdheten. Han var arkitekten bakom det studiesystem vi fortfarande har, som bygger på tanken att man ska kunna läsa vidare till en högre utbildning oavsett vad man har för social och ekonomisk bakgrund, säger Berggren.

– Det andra området där Palme fortfarande har stor inverkan är jämställdhetspolitiken. Sverige har gått väldigt långt när det gäller barnomsorg och familjeneutral lagstiftning. Som en del av Palmes reformer blev det till exempel mycket lättare att få skilsmässa. Han var inte ensam om det förstås, men när Fredrik Reinfeldt i dag åker till FN och pratar om svensk jämställdhet står han i viss mån på Palmes axlar, fortsätter Berggren.

Paradoxerna

Den vassa retorikern Palme lämnade ingen i samtiden oberörd. Socialdemokraternas otippade ledare omgavs av motsägelser: Han var överklasspojken från Östermalm som blev arbetarrörelsens hjärta. USA-vännen som likställde de amerikanska bombningarna i Vietnam med nazisternas utrensningar. Antikommunisten som hyllade Fidel Castro och Ho Chi Minh. Den fräna och elaka debattören som privat var både empatisk och tillmötesgående.

– Retoriskt har ingen svensk politiker nått upp till Palmes nivå. Han var en idépolitiker vars röda tråd var jämlikhet i livsvillkor: mellan kvinnor och män, mellan egendomsförvaltare och arbetare, mellan småstater och stormakter, bedömer Henrik Berggren.

Kolonialkampen

I kalla krigets polariserade rävspel engagerade sig Palme tidigt för befrielsekampen i tredje världen. Kolonialismen var ett rött skynke för honom – kommunismen likaså. I vakuumet däremellan såg han en chans för den svenska neutralitetsmodellen.

– Det bottnade i hans upplevelser inom den internationella studentrörelsen. Palme insåg att för människor från många afrikanska och asiatiska länder var kolonialismens utsugande mekanismer mycket värre än kommunismen. För att kunna vinna tredje världen från kommunismen måste västländerna göra upp med kolonialismen och erbjuda någonting annat.

Fredsaktivist. Olof Palme gjorde ihärdiga insatser för att främja fredsprocessen i många av tredje världens konflikthärdar. Han gjorde sig bland annat känd som en hätsk motståndare till USA:s krigföring i Vietnam. Här deltar han i en fredsmarsch i Paris 1981. Bild: Brice Lalonde

Här kom den svenska neutraliteten in i bilden, trots det skamfilade rykte själva ordet neutralitet fått under andra världskriget: en synonym för undfallenhet gentemot Nazityskland.

Palme kom med ett nytt budskap. Neutralitet handlade inte om att klara sitt eget skinn, utan om att stödja utvecklingsländer i kläm mellan kommunismen och västmakterna. En hjärtefråga för Olof Palme blev till exempel att motarbeta apartheidregimen i Sydafrika.

– Som statsminister bedrev Palme en expansiv utrikespolitik av ett slag som Sverige varken haft före eller efter. Det fanns ett utrymme för Sverige att genom sin neutralitet spela en större politisk roll än vad landets resurser egentligen ger möjlighet till. Man hittar liknande tankar hos Dag Hammarskjöld (FN:s generalsekreterare 1953–61), säger Berggren.

Agitatorn

Palmes fräna och polemiska stil gav honom fiender till både höger och vänster. Hans hårda kritik mot USA under Vietnamkriget betraktades till exempel som hyckleri på vänsterhåll, då Sverige samtidigt hade ett tätt samarbete med USA. Ur högerperspektiv satte Palme Sveriges förbindelser med USA på spel i ett läge där landet militärt var beroende av samarbete med amerikanerna.

– Han ville få stopp på Vietnamkriget, inte bryta banden med USA, som han egentligen hade en ganska hög tanke om. Det var en farlig balansgång, men när kriget var över återställdes relationerna.

Alla utspel hade inte gynnsam utgång. Palme var en av Sveriges mest älskade politiker – men samtidigt en av de mest hatade. Statsministern kritiserades ofta för en mesig linje gentemot Sovjetunionen. Han trasslade in sig i den för regeringen mycket pinsamma IB-affären, som bland annat återges i detalj i Jan Guillous memoarer.

Bild: Pressfoto

Under Palme upplevde Socialdemokraterna både rekordlågt och rekordhögt väljarstöd dittills. "Klassförrädare" kallades han av många inom näringslivet, bland annat på grund av löntagarfonderna som skulle öka fackförbundens inflytande. Utrikespolitiskt kom han på kant med både Margaret Thatcher och Ronald Reagan.

– Han gick i gång på polemik och debatter så till den grad att han skaffade sig fiender han inte hade behövt få, säger Berggren.

De slingrande stigarna

Tanken om Palmes många inflytelserika fiender har gett bränsle åt konspirationsteorierna som omger den alltjämt olösta gåtan: Vem sköt Olof Palme i hörnet av Sveavägen och Tunnelgatan den sena vinterkvällen? Och varför?

Utredare och hängivna privatspanare följde det ena spåret efter det andra: 33-åringen som hatade Palme och själv hittades mördad. Den kurdiska separatistorganisationen PKK. Den sydafrikanska apartheidregimens säkerhetstjänst. Den dråpdömde Christer Pettersson, länge huvudmisstänkt och till och med dömd för Palmemordet. Och så vidare.

Stigarna förgrenade sig i för många disparata riktningar. Och småningom har de vuxit igen bakom sina grånande vandrare.

Ändå går jakten vidare. Tidigare den här veckan kom till exempel Olof Palmes statssekreterare Ulf Dahlsten med nya uppgifter som pekar ut Pettersson (bilden).

Utpekad, dömd, frikänd. Christer Pettersson var länge huvudspåret i Palmeutredningen, och identifierades av Lisbet Palme som mördaren. Men i Svea hovrätt friades Pettersson från alla anklagelser. Trots det betraktas han i dag av många – bland annat av Olof Palmes son Mårten Palme – som den skyldiga. På den här bilden har Pettersson nyligen friats i hovrätten hösten 1988. Han dog 2004 i sviterna av en hjärnblödning. Bild: Anders Holmström

– Olof Palmes död har fördunklat kunskapen om hans liv, tid och gärning, säger Henrik Berggren.

Om Palme fått leva hade han varit 89 år i dag. Vilka frågor skulle engagera honom i vår tid?

– Han skulle sannolikt vara oerhört engagerad för jämlikheten, särskilt nu då klyftorna ökar. Och utan vidare för flyktingfrågan, som han brann för under sin livstid. Hans mor var flykting från Tsarryssland, och själv ingick han skenäktenskap med en ung tjeckiska så att hon skulle kunna fly kommunistdiktaturen. Det jobb Palme hade i sikte var posten som FN:s flyktingkommissionär.

Nedmonteringen

I en ledare i Expressen skriver Daniel Suhonen att mordet på Olof Palme var mer än ett mord på en statsminister: det var mordet på socialdemokratin.

"I praktiken står dagens svenska socialdemokrati närmare de krafter som önskade få bort honom 1986, än den politiska linje Olof Palme själv förde. (...) Var mordet en del i en kupp från Palmes politiska fiender måste man konstatera att den var mycket lyckad", resonerar Suhonen.

Blomsterhav. Stockholmsborna överöste mordplatsen med blomsterhyllningar. Olof Palme var älskad av sina supportrar – men också hatad i många kretsar. Bild: Tt News Agency

Henrik Berggren tycker att kontrafaktiska resonemang i grunden är meningslösa.

– Tiderna förändras. Palme brottades med helt andra problem. Om han hade levt hade han förhållit sig till det som kom efter. Avregleringarna som ledde mot den nyliberalism vi ser i dag började delvis redan under hans tid.

– Ett faktum som ofta trollas bort är att Palme inte alls var någon utopist, utan en handlingskraftig politiker som valde taktik enligt vad som gav resultat.

Att säga med säkerhet att Palme skulle ha gjort saker annorlunda i dag är Berggren skeptisk till.

– Den gamle kungen är alltid klok, den nya är en idiot. Det leder ingenstans. Däremot kan man bli inspirerad av Palme till en mer radikal politik, en politik som handlar om att ta ansvar och stå upp för idéer.

Fotnot: Skribenten och den tidigare huvudmisstänkte Palmemördaren Christer Pettersson är inte släkt.

På skidtur med Kekkonen. Olof Palme delar matsäck med Finlands president Urho Kekkonen i Lappland på 1970-talet. Palme, vars farmor var finlandssvensk, var mycket intresserad av nordiskt samarbete och ville bland annat skapa en ekonomisk samarbetsunion för de nordiska länderna. Kekkonen motade projektet i grind, av hänsyn till Sovjetunionen. Bild: Pressfoto

Fakta

Palmeutredningen i siffror

• Över 250 hyllmeter omfattar polisens utredningsmaterial om Palmemordet, som är världens största polisutredning.

• 15–20 år skulle det ta för en erfaren jurist att gå genom hela utredningsmaterialet. Och under den tiden skulle det hinna samlas ytterligare tiotals hyllmeter material.

• 133 personer har erkänt mordet på Olof Palme. Det har inte betytt att polisen kommit närmare den riktiga mördaren.

• Över 600 poliser jobbade i början med jakten på Olof Palmes mördare. I dag består Palmegruppen av fem personer. Palmemordet preskriberas aldrig.

• 50 miljoner kronor i belöning utlovas den som ger ett avgörande tips i mordgåtan.

Källor: HBL 27.2.2011 25 år av spaning (förf. Markus West), polisen.se, palmemordet.se

Familjen. Lisbet och Olof Palme tillsammans med sönerna Mårten och Joakim. Bild: Pressfoto

Fakta

Olof Palme 1927–1986

• Född den 30 januari 1927 som yngsta barnet i en förmögen trebarnsfamilj på Östermalm i Stockholm. Fadern dog när sonen Olof bara var sju år.

• Tog studenten vid Sigtuna humanistiska internatläroverk när han var 17 år gammal. Studerade ett år vid Kenyon College i Ohio, avslutade året i USA med en resa genom 35 delstater.

• Avlade juris kandidat-examen vid Stockholms universitet 1951. Utsågs samma år till ordförande i Sveriges förenade studentkårer och träffade sin blivande hustru Lisbet Beck-Friis.

• Anställdes 1953 som statsminister Tage Erlanders sekreterare i det socialdemokratiska partiet.

• Utsågs 1965 till kommunikationsminister och 1967 till utbildningsminister innan han i september 1969 enhälligt valdes till partiordförande efter Erlander, och därmed också utsågs att efterträda honom som statsminister.

• En av Palmes grundläggande tankar som politiker var att utveckla välfärdspolitiken. Han såg kampen mot arbetslösheten som socialdemokratins viktigaste uppgift.

• Förlorade regeringsmakten till de borgerliga partierna 1976, men återkom till makten 1982.

• Många inom den övre medelklassen betraktade Olof Palme som en klassförrädare och riktade tidvis hårda angrepp mot honom.

• Mördades den 28 februari 1986 på väg hem från biografen Grand.

• "Sverige blir sig aldrig likt igen", spådde Palmes vän och efterträdare Ingvar Carlsson vid begravningen.

Källor: HBL 27.2.2011 25 år av spaning (förf. Markus West), palmecenter.se

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46