Jämlikhet och moderskap

En tidig morgon i mars 2010 beställer min man en taxi till Rödbergen och medan vi väntar på att bilen ska komma går vi in på kaféet tvärs över gatan för att köpa varsin kaffe. Helsingfors är snötäckt, klart och det är några minusgrader i luften. När bilen kommer åker vi till Barnmorskeinstitutet. Jag blir igångsatt och ligger på klassiskt vis på rygg i en sjukhussäng när vår son knappt två dygn senare föds. Vi stannar sammanlagt fyra dagar på sjukhuset. Några veckor senare får vi en räkning på ett par hundra euro.

En tidig morgon i Los Angeles sex och ett halvt år senare lämnar vi av samma son hos en kompis och kör in till stadsdelen Silver Lake. Solen håller på att gå upp, palmerna vajar lojt, det blir en varm dag. Drygt fyra timmar senare föds vår dotter i ett badkar, stearinljus lyser upp rummet, vi beställer thaimat från en närbelägen restaurang och kör sedan hem. När vi svänger in på hemgatan går solen ner i Stilla havet. Några veckor senare får vi en räkning på åtskilliga tusenlappar.

Att det finländska sjukvårdssystemet är överlägset det amerikanska finns det inget tvivel om. Finland har skapat ett välfungerande maskineri som välfärdsstaten (än så länge) håller om ryggen. Alla får samma vård och samma nota. Jämlikhet och moderskap. I USA är det Vilda västern där vad som helst kan hända, kejsarsnitt när förlossningsläkaren vill gå hem, en avgift om pappan tar emot babyn och en kraftigt kryddad nota om sjukhusvistelsen drar ut på tiden.

När jag läser om förlossningssjukhus i Finland som stänger, om en privatisering av barnrådgivningen och om att man i vårt grannland ordnar kurser i bilförlossning blir jag alldeles kallsvettig. Den påstådda valfriheten blir aktuell främst för höginkomsttagare, medan de med sämre förutsättningar får nöja sig med vad som erbjuds. Den nordiska stoltheten, välfärdssamhället, får sig också en ordentlig törn om vården i allt större utsträckning styrs av vinstmarginaler. Än så länge behöver inte gravida kvinnor i Finland oroa sig för att ett akut kejsarsnitt ska följas av en räkning på 30 000 euro eller betala extra för att den nyblivna pappan ska få hålla sin nyfödda.

Jag ångrar inte en sekund av de sammanlagt elva timmar jag tillbringar på förlossningscentret i Silver Lake, men skickar ändå en tanke till det finländska systemet där vården inte anpassas efter ens försäkring eller plånbok. I ett civiliserat samhälle är barnafödande inte en kostnadsfråga.

Jeanette Öhman HBL:s medarbetare i Los Angeles

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning