"Jägarna ville jobba för det gemensamma goda"

Första världskriget hade en stor betydelse för det unga självständiga Finlands och jägarnas öden 1918. Jägarnas engagemang är något som dagens finländare gott kunde ta modell av, säger kommendören för Nylands brigad.

– Det kan låta lite högtidligt, men beredskapen att offra något för det gemensamma goda, det kunde vi alla ta modell av, säger kommodor Arvi Tavaila – som är kommendör för Nylands brigad – när han tänker på jägarna som exempel för dagens finländare.

Tavaila var en av åhörarna på ett seminarium i Vasa på fredagen som arrangerades med anledning av minnesfesten för jägarnas återkomst.

Det har på söndag gått 100 år sedan huvuddelen av jägarbataljon 27 landsteg i Vasa efter tre år av militär utbildning och krigstjänst i Tyskland åren 1915-1918.

– Det jag menar är att deras sätt att tro på sin sak – att tro på en gemensam sak - och sedan också göra något åt saken, det är något vi kunde lära oss av, säger Tavaila.

De flesta jägare kom efter hemkomsten att delta i inbördeskriget på den vita sidan. Men det betyder inte att man i dag ska behöva kasta sig ut i krig eller offra allt man har.

– Men man borde vara beredd på att ibland jobba för det gemensamma goda. Det gäller alla livets områden.

Brigadkommendör Arvi Tavaila följde med jägarseminariet. Bild: SPT/Ari Sundberg

De cirka 2 000 unga män som under ofärdsåren 1915-16 under stort hemlighetsmakeri begav sig till staden Lockstedt utanför Hamburg för militärutbildning, kom efter hemkomsten att utgöra stommen i det självständiga Finlands armé.

– Deras arv syns på två sätt i försvarsmakten i dag, säger Tavaila.

– När det händer något militärt – till exempel en parad – då bärs jägarfanan alltid som andra flagga efter Finland flagga. Sedan har vi ett antal truppförband som är traditionsförband, alltså truppförband som bär jägarbataljonens tradition vidare, säger Tavaila.

I de truppförbanden blir beväringarna speciellt medvetna om jägarnas arv.

– Annars är det beroende på den enskilda utbildaren om han tar upp jägarna. Men det gör de ofta, säger Tavaila.

Försvarsmakten firar i år sitt 100-årsjubileum med 120 evenemang runtom i landet. I Vasa arrangeras under veckoslutet bland annat en uppvisning av försvarsmaktens material på det gamla kasernområdet, samt en stor parad på lördagen.

Finland och Östersjöområdet i februari 1918

Det välbesökta seminariet i Vasa stadshus på fredagen hade som tema den militärpolitiska situationen kring Östersjön i början av 1918.

En av arrangörerna för seminariet var Kauhava stad där det sedan 1995 finns ett nationellt jägarmuseum.

– Kauhava var den kommun varifrån det kom flest jägare i förhållande till antal invånare, säger stadsdirektör Markku Lumio i sitt välkomsttal.

– Därför finns i Kauhava också en stark medvetenhet om arvet.

Lumio säger att man i Kauhava i 20 års tid arrangerat seminarier om jägarna men att man i år valt att arrangera seminariet just i Vasa eftersom det var där jägarna landsteg den 25 februari 1918.

Seminariets första föredragshållare var Vasas stadsdirektör Tomas Häyry. Han talade om Vasa ur civilbefolkningens perspektiv det ödesdigra året 1918.

– Det hände mycket det året i Vasa som påverkade befolkningen. Bland annat bytte staden namn från Nikolaistad till Vasa och skyltarna med ryska gatunamn försvann. Under våren kom kriget att gripa allt hårdare om Vasaborna då fabrikerna fick ont om råvaror och det blev brist på livsmedel, säger Häyry.

I Vasa arrangeras under veckoslutet bland annat en uppvisning av försvarsmaktens material på det gamla kasernområdet, samt en stor parad på lördagen. Bild: Vasabladet/Mikael Nybacka

Professor Martti Häikiö talade i seminariets andra faktaspäckade anförande om Ryssland och Finland våren 1918.

– Rysslands största misstag genom tiderna var att man gick med i första världskriget, och Finlands största katastrof i modern tid var den röda revolutionen, säger Häikiö och konstaterar att man gott och väl kan tala om ett frihetskrig ännu i januari 1918.

– Man kan väl inte säga att inbördeskriget började med att man avväpnade ryssarna?

Häikiö säger att jägarnas utbildning av de vita trupperna hade en stor betydelse för inbördeskrigets utgång men att yttervärldens händelser ändå spelade en större roll.

– Då kriget började fanns ingen garanti för att de röda inte skulle segra, säger Häikiö och konstaterar att freden mellan Ryssland och Tyskland den 3 mars 1918 var avgörande.

– I villkoren ingick att Ryssland ska sluta stödja det röda gardet.

Seminariets tredje föredragshållare var den tyske historikern och forskaren, doktor Agilolf Kesselring, bosatt i Borgå.

Han bidrog med det tyska perspektivet till läget kring Östersjön år 1918 och konstaterade att det tyska maktpolitiska spelet kring Östersjön hade en betydande inverkan på Finlands öde redan långt före första världskriget.

– Sedan är det är svårt att säga om de kontakter jägarna hade skapat under sin utbildning i Tyskland också hade någon betydelse för samarbetet mellan Tyskland och Finland under fortsättningskriget. Troligen handlade det ändå mer om personliga vänskapsrelationer, säger Kesslering.

Seminariet sista föredrag hölls av Kenneth Gustavsson, docent i historia vid Åbo Akademi, som bidrog med ett åländskt perspektiv till berättelsen om jägarna.

– Det var 15 ålänningar som blev jägare. Tyvärr har man på Åland till stor det glömt bort händelserna år 1918. Visst känner man till inbördeskriget och att det fanns ryska och svenska trupper på Åland. Men ingen minns att ålänningar stred på fastlandet på den vita sidan, och det är synd, säger Gustavsson.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00