Jägarna i Finland skjuter ut tonvis med plast i naturen varje år – räknat i plastpåsar kan det vara hundratusentals

Andjakten är stor i Finland och här är det hagelgevär för hela slanten. Bild: Nick Tsuguliev

All plast i naturen är illa. Jakten är inte bland de största miljöbovarna, men kartescher i plast är ett problem många inte känner till. Med varje hagelsvärm flyger en plastbit på 2-3 gram ut i naturen.

En källa till plast i naturen som inte uppmärksammats mycket i Finland är jakten. Det handlar framför allt om jakt med hagelgevär. Specifikt handlar det om hagelammunitionen.

Patronhylsan är gjord av metall och plast, den flyger inte i väg och merparten av landets jägare lämnar inte hylsan i skogen. Men varje gång jägaren avfyrar ett hagelgevärsskott skjuter hen ut mellan två och tre gram plast rakt ut i naturen.

Plastbiten som flyger mellan 20 och 40 meter heter kartesch. Delen finns där för att skydda hagelgevärets pipa och för att koncentrera hagelsvärmen. Plastbiten som liknar en krona eller en gammaldags bägare plockas sällan upp av jägare.

Professor Maiju Lehtiniemi har tagit en bild på plastskräp i Borgåytterskärgård. Bland skräpet återfinns några kartescher. Bild: Maiju Lehtiniemi

Problemet är inte unikt för Finland. Samma problematik har lyfts fram i Danmark, där myndigheter konstaterat att kartescherna är bland det vanligaste plastskräpet man hittar ute i naturen. Enligt den danska statens kartläggning för att minska landets plastskräp bidrar jägarna årligen med två och tre ton plast i naturen.

I Helsingforskonventionen senaste aktionsplan för Östersjön är problemet med plastkartescher inskrivet. Det ursprungliga förslaget från Danmark var att fasa ut plastdelarna. Förslaget urvattnades lite innan planen printades och nu står det att ett förbud mot plastkartescher ska utredas.

Hur många finska plastpåsar?

I Finland vet man inte hur mycket plast som hamnar ute i naturen. Man uppskattar att 80 procent av plastskräpet som hamnar i Östersjön kommer från land, alltså industrin, byggnadsbranschen, städerna och rekreation, medan resten kommer från rederier och fiske. Oavsett mängd är det illa när plast hamnar i naturen, säger professor Maiju Lehtiniemi på Finlands miljöcentral Syke.

Det finns heller ingen klar siffra över hur mycket plast Finlands jägare bidrar med. För en riktgivande siffra räknar vi ihop de mest jagade villebråden som huvudsakligen skjuts med hagel. Det rörde sig om ungefär 1 036 108 djur år 2020. Enligt danska myndigheter väger karteschen mellan 2 och 3 gram vilket betyder mellan 2 072 och 3 108 kilogram plast i den finska naturen.

Enligt danska myndigheter väger karteschen 2-3 gram. Sammanlagt finns det 27 djurarter som huvudsakligen jagas med hagel. Tre i topp av arterna som skjuts är ringduva (324 000 stycken), gräsand (194 700 stycken) och orre (115 700 stycken). Sammanräknat fälldes 1 036 108 djur som huvudsakligen jagas med hagelgevär 2020.

Om jägarna är extremt träffsäkra och endast skjuter en gång per djur betyder det mellan 2 072 och 3 108 kilogram plast för jakten 2020.

Tänker vi oss att jägarna gör av med två hagelskott per skjutet djur är siffran den dubbla, alltså mellan 4 144 och 6217 kilogram plast som åker ut i naturen samma år.

Räknar vi att en plastpåse väger mellan sex och åtta gram betyder det att jägarna i Finland sköt ut mellan 25 903 och 103 610 plastpåsar i naturen 2020.

Det finns alternativ till hagelammunition med plastkartesch, även till försäljning i Finland. Dessutom inverkar en biologiskt nedbrytbar kartesch inte det minsta på träffsäkerheten, säger Teemu Remonen på jaktimportfirman HW-Company.

– Det finns ammunition som inte har plastdelen utan i stället en biologiskt nedbrytbar kartesch. I dagens läge är försäljningsandelen mycket liten, det rör sig endast om någon procent. Utbudet är ännu ganska begränsat. I praktiken är utbudet inte är tillräckligt stort så att det skulle tillfredsställa hela marknaden, säger Remonen.

Här en kartesch som manuellt fylls med hagel. Det är alltså den lilla skålen som flyger i väg när man avfyrar. Bild: Mostphotos

Inte bara jakten

Plast i Östersjön och andra vattendrag har uppmärksammats av medier under de senaste tio åren. Det tar hundratals år för plast att brytas ner. Det gör att problemet är långsiktigt och att det är viktigt att hindra att mer plast hamnar i naturen.

– Det är ett växande problem och något som endast har undersökts i ungefär tio år. Problemet uppdagades då stora mängder skräp hamnat i havet och naturen. Det är konstaterat att man måste göra något åt problemet, annars förvärras situationen successivt, säger professor Lehtiniemi.

Rättelse: I en tidigare version förekom ett räknefel. Det är frågan om mellan två och tre ton plast per år.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning