"Jag kom in i klassrummet och det var knäpptyst"

Tre fjärdedelar av finländarna använder en smarttelefon. Men nu höjer lärare, psykologer och även gymnasister röster om att det gått för långt. De har en lång lista argument att uppvisa: koncentrationssvårigheter, psykisk ohälsa, sömnbrist och ensamhet.

– Tamara tärning, Sanna sallad, Cedrik citron, Robert rally...

Gymnasieeleverna riktar sina blickar mot de nya klasskompisarna i tur och ordning. Som svar får de ibland instämmande nickningar, ibland leenden som avslöjar tandställningar. När den som gissar kommer fram till sig själv infaller den där lilla funderaren, det egna substantivet, och passningen till höger för att skjuta undan de brännande ögonparen.

Det är den första dagen efter sommarlovet på Mattlidens gymnasium.

En basröst dånar in.

– Ööh. Tamara tärning, Sanna sallad, Cedrik citron...

Ljudet av barn som klappar i händerna utanför smyger in genom fönstret. Genom samma fönster skulle man med utsträckt arm kunna norpa åt sig en mopedhjälm med klistermärket "I <3 Teboil". Eller en svart läderväska med dragkedja i guld.

Dammet yr på skolgårdsgruset där barnen flänger omkring. Tre tjejer letar efter lediga platser i ringen och ställer sig som av en slump intill varandra med benen isär. En lutar sig över axeln på en annan för att viska och de två ansiktena vrider sig av skratt.

De solbrända armarna rättar till topparna, jeansen följer huden på benen från vrist till höft. Och ur bakfickan putar de ut – smarttelefonerna. För stora för framfickan, men för viktiga för att lämna ifrån sig.

De är där, på skolgården.

– Har ni mobiler med er?

Läraren ber eleverna logga in på en webbsida och händerna åker ner i fickorna.

De är här, i klassrummet.

De är nästan i varje byxficka.

Läraren som började samla in mobilerna

"Vilka förändringar ägde rum i stormaktsrelationerna i Europa under den senare hälften av 1800-talet?"

Andra årets gymnasister sitter hopkurade över sina bord och grubblar. Det är prov i världshistoria och tjugofem elever sitter uppradade framför läraren Niklas Andersson.

Det ska visa sig att de som skriver provet grovt taget kan indelas i två grupper. Dels de som får en åtta, nia, tia. Dels de som har en lång väg till en femma.

En så lång väg att det ska få konsekvenser.

Det är den första dagen efter sommarlovet på Mattlidens skola. Bild: Cata Portin

Niklas Andersson sitter på samma kontorsstol som han satt den där januaridagen när provet skrevs. Han för vänster ben över höger, sänker blicken och stryker handen genom det grå skägget.

– Det var det värsta jag sett under mina 30 år som lärare, säger han.

Fakta

Smarttelefonerna tar över världen

75 procent av finländarna har en smarttelefon

Det finns uppskattningsvis två miljarder människor i världen som använder smarttelefon

Användare lägger i snitt fyra timmar per dag på sin smarttelefon

Sedan 2007, året då Iphone lanserades, har antalet självmord bland flickor i USA mer än tredubblats och bland pojkar fördubblats

Inte bara resultaten upprörde Andersson. Eleverna talade inte längre med varandra. Det kunde vara knäpptyst i klassen en måndagsmorgon.

Andersson snackade ihop sig med sin lärarkollega Ulf Lindroos. Tillsammans beslöt de sig för att återta elevernas uppmärksamhet – genom att samla in elevernas smarttelefoner när de stal all fokus. Om eleverna skulle söka information på nätet, eller lektionen tog slut, skulle de få tillbaka sina smarttelefoner.

Strax under smartboarden – ja, så heter skrivtavlan tillika projektorn – ligger en brun kartong. Med tusch har någon skrivit "MOBILER".

– Den har knappt behövts. Eleverna märker själv när de håller på att plocka fram mobilen, och lägger självmant undan den, säger Andersson.

Mattlidens gymnasium har inga gemensamma regler för mobilanvändning i klassrum. Lärare avgör alltså själva hur de vill ha det.

Andra bullar är det i Frankrike.

Där måste elever i åldrarna 4–15 antingen lämna hemma sin telefon eller ha den avstängd och utom synhåll. Tidigare har de varit förbjudna i klassrummen, men är nu alltså det även på skolgårdarna. President Emmanuel Macron gick till val på mobilförbudet.

Forskning: Man blir dummare med smarttelefon

Macron kan ha gjort franska skolelever en stor tjänst, visar forskning från University of Texas i Austin. Där fick 800 personer göra likadana test på en dator. Försökspersonerna delades in i tre olika grupper – en som satte mobilen framför sig på bordet med skärmen nedåt, en som satte den i väskan eller fickan, och en som lämnade mobilen i ett separat rum. Samtliga grupper ställde in mobilen på tyst läge, så att man inte skulle störas av ljudet.

Provet var "kognitivt krävande" – som provet i världshistoria.

Det visade sig att gruppen som lämnade mobilen utanför presterade bättre i testet än de som hade mobilen i samma rum. De som hade mobilen i fickan eller väskan klarade sig å sin sida bättre än de som hade mobilen framför sig på bordet med skärmen nedåt.

Endast det att mobilerna fanns i närheten sänkte alltså testpersonernas koncentration och kognitiva förmåga.

– Man får en impuls, typ "Jag måste plocka upp mobilen", och den måste hjärnan sedan aktivt trycka undan. Den tankekraft som trycker bort impulsen kunde användas till att lösa uppgiften, säger Hoa Ly.

Hoa Ly är psykolog och en av talespersonerna för rörelsen Time well spent Sweden, som strävar efter att uppmärksamma människor på deras surftid. Time well spent är del av Center for Human Technology, som grundades av Google-avhopparen Tristan Harris.

Harris hade själv designat appar så att användare skulle dröja kvar så länge som möjligt. Plötsligt tyckte han att utvecklingen gått för långt. Han var inte den enda – även Apples grundare Steve Jobs har infört begränsningar för sina barn.

Center for Human Technology varnar på sin webbsida:

"Vårt samhälle håller på att kapas av teknologi.

Snapchat omvandlar diskussioner till serier, vilket förändrar barns syn på vad vänskap är. Instagram glorifierar det bildsköna livet, vilket underminerar individens egenvärde. Facebook skapar bubblor, som leder till att klyftorna mellan människor växer. Youtube spelar automatiskt upp nästa video, även om det sker på sömnens bekostnad."

Mobilernas appar har jämförts med en påse godis – de är färgglada och visuellt tilltalande. Precis som godis är apparna kopplade till hjärnans belöningssystem. Belöningar utsöndrar dopamin, som psyket får en kick av. Man blir glad. Hjärnan blir fort beroende av de här kickarna.

– Om vi vet att det finns en belöning i närheten, vill vi ha den. Och får vi en belöning, vill vi ha fler, för vi mår bra av det för stunden, säger Hoa Ly.

Människor har i alla tider behövt distraktion: tidningar, böcker, tv, radio och datorer. Men Hoa Ly menar att smarttelefonerna inte kan jämföras med dem, eftersom många i princip alltid bär med sig telefonen. Dessutom har smarttelefonerna enligt Hoa Ly större inflytande över våra sociala liv än något annat medium tidigare.

Däremot är det franska totalförbudet ingen bra idé enligt Hoa Ly. Att samla in mobiler kan man göra, men gärna inte med motiveringen att "de är störande".

Inte bara skolan, utan även föräldrar och techjättarna, bör ta ansvar för att det pratas om de här sakerna.

– Det är ett ytligt, toppstyrt skäl. I stället borde lärare förklara varför det är viktigt att begränsa skärmtiden, och fråga eleverna hur de själva upplever att de påverkas. Inte bara skolan, utan även föräldrar och techjättarna, bör ta ansvar för att det pratas om de här sakerna, säger Hoa Ly.

Ly tipsar om att man kan informera om skadeeffekter, testa att begränsa och sedan utvärdera testet. Lite som Niklas Andersson har gjort.

Vilka är de här ungdomarna som inte släpper mobilen?

Heta nudlar i kopp för två och femtio. Automaten i Mattlidens skola tutar ut mat för elever som har bråttom.

Dygnet har 24 timmar. Av dem lägger vi i snitt fyra timmar åt våra smarttelefoner.

På bordet vid nudelautomaten står en termosflaska och en burk energidryck. Bredvid dem vilar svarta Conversedojor samt en Macbook. Den tunna kabeln skickar ljudet från en tv-serie till Max Westerlunds öron. Han håller blicken fäst vid skärmen medan han slevar i sig proteinpudding med chokladsmak. Jag är en meter ifrån honom när han tittar upp.

– Nej nej, du stör inte. Jag kom in tidigare för att visa runt skolan för min syster, hon började här i dag, säger Westerlund.

Max är abiturient. Han är även det som psykologiprofessorn Jean M. Twenge skulle kalla för iGen, generationen som är uppväxt med Apples Iphones.

Fakta

Så känner du igen iGen

Psykologiprofessorn Jean M. Twenge myntade begreppet iGen för unga som växer upp med smartphones. De karaktäriseras enligt henne av följande saker:

Ligger på sin säng med smartphonen

Är hemma hos sina föräldrar men utan att umgås med dem

Går inte ut med kompisar

Jobbar inte

Dejtar inte

Har mindre sex

Dricker inte alkohol

Läser mindre läxor

Är ofta stressade och känner ångest

Lider av psykisk ohälsa

Är mer deprimerade

Lider av sömnbrist

Känner sig mer ensamma och utanför

Begår mer självmord men färre mord och dråp

Kör mindre bil

Twenge har forskat i olika generationer och vad som kännetecknar dem. Hon ser oroväckande tendenser hos den senaste generationen unga som är födda kring 1995 och senare. Den generationen ligger hellre hemma på sängen med smarttelefonen än går ut och träffar vänner.

– Det där kan jag känna igen! Men om man har en bra diskussion på lunchen så förstår de flesta ändå att lägga undan mobilen, säger Westerlund.

Bilden som Twenge målar upp av Max Westerlunds generation är inte särskilt munter. De lider i högre grad av depressioner, stress, sömnbrist och ensamhet än tidigare generationer av ungdomar. I den positiva vågskålen finner man att iGen dräper och mördar mindre och att de i övrigt lever fysiskt tryggare liv. Detta kan ofta kopplas till att de vistas mer hemma än unga gjorde förr.

Twenges forskning har även funnit ett samband mellan mobilanvändning och psykisk ohälsa: Ju mer tid unga lägger på sin mobil, desto sämre skattar de sin egen psykiska hälsa.

Knäckfrågan för psykologer har varit vad som är hönan och vad som är ägget. Gör sociala medier oss olyckliga eller hänger olyckliga människor mer på sociala medier?

– Ytligt användande, det vill säga att man scrollar igenom flödet utan att posta själv, har visat sig vara skadligt för unga. Är man däremot aktiv, och kommunicerar med nära och kära, är utslaget ett annat. Jag vill också framhäva de bra sidorna med sociala medier, säger Hoa Ly och fortsätter:

– Det är ju deras sätt att kommunicera.

___________________________

HBL GRANSKAR SKOLAN

Läs våra övriga artiklar i serien om den finlandssvenska skolan.

Lärare utsätts för mobbning i skolan: "Det kan vi inte tolerera"

Lärare kämpar med växande byråkrati som stjäl tid av undervisningen

Helsingfors skolor ändrar bedömningen – fokus på barnets egna reflektioner

Barnen fick för lätta uppgifter – då valde familjen hemskola

___________________________

Max Westerlund är 18 år gammal och hör till generationen som Jean M. Twenge kallar för iGen. Bild: Cata Portin

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00