Ja till samägt fibermonopol!

Fastän nätet inte är företagsekonomiskt lönsamt är tjänsterna samhällsekonomiskt av mycket stort värde, skriver Gunnulf Mårtensson i sin insändare.

Atte Österholms positiva reportage om fiberbyggande (HBL 6.6) förtjänar en applåd. Att bygga nät och att erbjuda tjänster i nätet är två helt olika saker och borde hållas isär. Den som bygger nätinfrastruktur binder sina pengar för decennier. Teletjänsterna som levereras över nätet lever kanske bara sex månader. Att sammanblanda nät med tjänster leder oundvikligen till begreppsförvirring!

I en tätort kan flera nätbyggare konkurrera sinsemellan med att bygga parallella nät. I förstaden eller i kyrkbyn kan en nätbyggare finna lönsamhet. I den verkliga glesbygden ingen. Fastän nätet inte är företagsekonomiskt lönsamt är tjänsterna samhällsekonomiskt av mycket stort värde. I gråzonen mellan förstad och glesbygd – det vill säga största delen av Finland – har det lokala talkoinitiativet en viktig roll att bygga nät och kan invitera vilka som helst tjänsteleverantörer att bjuda ut sina tjänster. När väl nätet är byggt är det ingen skillnad för tjänsteleverantören att leverera till Kuhmo eller tvärs över Esplanadgatan. Och lokala beslutsfattare i det abonnentägda fiberkabelandelslaget har ingen som helst orsak att i missriktad profithunger pungslå de lokala nätkunderna à la Caruna. De blir utröstade med enkel majoritet ifall det de gör är dyrt eller dåligt!

Den som utvecklar tjänster ska inte behöva sy in sina pengar för tiotals år. Den som bygger nät ska inte behöva marknadsföra sig på andra områden för att nå tillräcklig marknadsvolym. Tricket är alltså att separera de två olika rollerna. Det borde Kommunikationsverket syssla med!

Gunnulf Mårtenson Sekreterare, Liljenet fiberkabelandelslag, Liljendal

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00