Ja, svenskspråkiga har lättare att komma in – men färre studiemöjligheter

Det är lättare för finlandssvenskar att få studieplats på universitet i Finland, tror vissa. Argumenten som läggs fram är att det finns utbildningar med svenskspråkiga linjer där poänggränsen ofta ligger lite lägre än på den finskspråkiga sidan. Men hur ligger det egentligen till?

Det finns en del universitetsutbildningar i Finland som har en andel platser utsatta för svenskspråkiga, för att trygga tillgången av vissa svenskspråkiga tjänster i landet. Till dessa utbildningar kan svenskspråkiga alltså komma in även om man har lägre medelpoäng än sökandena på den finskspråkiga linjen.

Bild: Ksf Media

Bland 14 universitet finns två svenskspråkiga: Åbo Akademi och Svenska Handelshögskolan.

– Åbo Akademis och Svenska Handelshögskolans utbildningar är dock sådana, där motsvarande utbildningar finns på finska hållet, till exempel ekonomi, säger Merja Väistö, specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelsen.

Det finns därtill tre stycken tvåspråkiga universitet i Finland med en del utbildningar på svenska. Dessa är Aalto-universitetet, Helsingfors universitet (inklusive Svenska social- och kommunalhögskolan) och Konstuniversitetet. Studerande vid universiteten har rätt att få handledning samt avlägga enskilda kurser och tenter på svenska.

Finlands universitetslag, 11§, fastställer att Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors universitet, Konstuniversitetet och Aalto-universitetet ansvarar för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska utbildas för landets behov.

Merja Väistö poängterar att de "finlandssvenska" universiteten inte är enbart för finlandssvenskar – utan att de helt enkelt är skolor som använder svenska i undervisningen. Detsamma gäller inträdesförhören, de är inte bara för finlandssvenskar utan för personer med kunskaper i svenska.

– Exempelvis kan både finsk- och svenskspråkiga till exempel söka in till den svenskspråkiga medicinlinjen vid Helsingfors universitet; så länge kunskaperna i svenska räcker till.

Det är enligt lag Helsingfors universitets uppgift att ge skolning på svenska i vissa ämnen. Främst gäller det skolning av ämbetsmän till offentliga befattningar, såsom läkare, lärare, jurister, social- och hälsovård.

Men poänggränserna då?

Utbildningsprogrammet i medicin vid Helsingfors universitet tas ofta upp som ett exempel där svenskspråkiga skulle få positiv särbehandling. Dit antas totalt 145 nya studerande varje år, varav 108 antas till den finskspråkiga linjen, och högst 37 antas till den svenskspråkiga linjen. I år var det 2 299 som sökte till den finskspråkiga linjen, och dit godkändes tre procent. Till den svenskspråkiga var antalet ansökande 359, vilket betyder att tio procent godkändes. Det är också en annan poänggräns för den svenska linjen än för den finska.

– I den här diskussionen glömmer man ofta bort att finskspråkiga kan studera medicin på flera ställen i Finland. Helsingfors är det enda stället där du kan studera medicin på svenska, säger Markus Österlund vid Folktinget.

Poänggränserna för bland annat medicin är generellt högre i Helsingfors än i övriga landet.

– På många studieområden i Helsingfors är det dessutom svårare att komma in än i övriga Finland. Exempelvis medicin och rättsvetenskap. Detta förklaras av att många söker till Helsingfors, säger Väistö.

I år var poänggränsen för att antas till den svenskspråkiga linjen i Helsingfors lägre än för finska sökanden. Men den svenskspråkiga poänggränsen avgörs i enlighet med den lägsta finska poänggränsen i hela landet. När man tittar generellt på medelpoängen för hela landets finskspråkiga medicinutbildningars poänggränser, låg Östra Finlands universitet i botten med 87,691. Uleåborgs universitet stod för den lägsta poänggränsen när det gällde bara urvalsprovet med 59,276.

Det går alltså inte att sticka under stolen med att det är en lägre poänggräns för den svenskspråkiga linjen än den finskspråkiga – däremot är den svenskspråkiga poängnivån fortfarande högre än andra utbildningar i Finland. Man måste också notera att avsevärt flera söker till den finska linjen i Helsingfors än den svenska, enligt Väistö.

Vissa anser dock att finlandssvenskar – eller rättare sagt svenskspråkiga i Finland – har en orättvis fördel i och med att man kan söka sig till Sverige för studier och jobb.

– Det är en fördel att kunna studera och jobba i Sverige. Till de människor som tycker att det är orättvist säger jag bara; om man lär sig svenska öppnas en större marknad för att studera och jobba, säger Österlund.

Dock är det inte längre så lätt att åka över potten för studier. Tidigare har det varit relativt lätt att söka sig till Sverige för svenskspråkiga i Finland, eftersom att man då har kunnat komma in på enbart betygen. I fjol förändrades den saken – då infördes en ändring där svenskar prioriteras över utländska studerande vid antagningen.

Serie

Finlandssvenska myter

I denna artikelserie tar vi reda på mer om fördomar om finlandssvenskar och huruvida det ligger någon sanning i dem. Under seriens gång kommer vi bland annat granska fördomar om finlandssvenskars fritidsintressen, sociala liv och pengar.

Fakta

Poänggränser för medicin vid Helsingfors universitet 2018

Finskspråkiga linjen

Totalpoäng: 98,238

Provpoäng: 64,646

Svenskspråkiga linjen

Totalpoäng: 90,425

Provpoäng: 58,282

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33