Israeliska Netta Huebscher förälskade sig i Svenskfinland – översatte KAJ till hebreiska

Netta Huebschers nästa resa till Finland går till Vasa i december då hon ska se humorgruppen KAJ:s musikal Gambämark. I framtiden kan hon tänka sig att flytta till Svenskfinland, kanske Jakobstad eller Åbo. Bild: Tove Lillsund

För ett år sedan visste israeliskan Netta Huebscher inte ens att finlandssvenskar existerar. I dag slukar hon Kjell Westös böcker och översätter humorgruppen KAJ:s låtar till hebreiska. Trots att hon bara gjort två korta besök i Svenskfinland säger hon sig ha hittat hem i den finlandssvenska kulturen och mentaliteten.

– Jag funderar på att flytta till Åbo eller Jakobstad, säger Netta Huebscher när jag träffar henne i Göteborg där hon bor.

För inte så länge sedan var de båda ortnamnen – och allt annat som berör Svenskfinland – fullständigt obekanta för henne. Men hennes resa in i den finlandssvenska kulturen började egentligen redan i Tel Aviv för femton år sedan. Då var hon sexton år och upptäckte svensk folkmusik.

– Det var det ljuvligaste jag någonsin lyssnat på, berättar hon.

Ålder: 31 år.

Från: Tel Aviv, Israel.

Bor: Göteborg.

Gör: Doktorerar i musikvetenskap.

Läser: Kjell Westös Drakarna över Helsingfors. Den är bra, men av Kjell Westö tycker jag hittills bäst om Hägring 38. Det är en stark roman som jag uppmanar alla att läsa.

Lyssnar på: Mycket svensk folkmusik eftersom det är mitt forskningsområde. Den senaste finlandssvenska låten jag lyssnade på var Årstavikens strand av Iiris Viljanen.

Favoritfinlandism: Vessa är en favorit. Det är roligt att se folks ansiktsuttryck här i Sverige när jag frågar var vessan finns! Jag använder också orden roskis och kiva.

Plats i Svenskfinland jag vill besöka: Jag är förtjust i Helsingfors och Åbo, men helst vill jag besöka Pedersöre, Jakobstad och Vörå. Någon gång vill jag åka på turné i Svenskfinland med min folkmusikgrupp och spela i byarna.

Efter sina studier i musikvetenskap bestämde hon sig för att flytta till Sverige för att lära sig spela svensk folkmusik från grunden. Sagt och gjort. För drygt två år sedan landade hon i Dalarna där hon läste ett år på folkhögskola, lärde sig flytande svenska och fick sedan en doktorandtjänst i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Det var vid den här tiden hon för första gången kom i kontakt med finlandssvenskar.

– Jag blev bjuden till ett seminarium för doktorander i Uppsala och dit kom också några från Åbo Akademi. Då visste jag inte ens att det fanns svenskspråkiga universitet utanför Sverige, och jag undrade varför de pratade så konstigt. Jag blev genast förtjust i dem och deras sätt att prata.

Från Maxmodialekt till hebreiska

Efter det mötet hade dörren mot Svenskfinland öppnats. Netta Huebscher ville höra mer finlandssvenska och lära sig allt om den lilla språkminoriteten på andra sidan havet. Hon började läsa finlandssvenska författare och lyssna på Yle Vega och Extrem. Sedan tipsade en vän henne om Ted Forsströms och Kaj Korkea-ahos podcast. Den fastnade hon för direkt och började lyssna från avsnitt ett.

– De pratar mycket om ångest, oduglighet och svårigheter i vardagen. Det finns något tröstefullt i det. Stunder då jag känt mig ensam i Sverige har jag funnit tröst i den podden.

Men allt var inte begripligt i den. Hon förstod inte de finlandssvenska uttrycken och många personer de pratade om kände hon inte till. Ett obekant namn som dök upp var humorgruppen KAJ. Hon googlade dem och hittade låten "Kom ti byin" som beskriver livet på den österbottniska landsbygden.

– Jag tyckte låten var fantastisk, men samtidigt förstod jag inte ett ord av vad de sjöng. Jag fick lyssna otroligt många gånger, men till slut hade jag nyckeln.

När hon väl hade spräckt dialektkoden fortsatte hon att lyssna och passade även på att översätta deras låt "Jåo nåo e ja jåo YOLO ja nåo" till hebreiska.

– Det var inte så svårt, säger hon med ett skratt.

I sin jakt på finlandssvensk kultur har hon finkammat Yle Arenan och Youtube, och sett allt från den klassiska filmatiseringen av Stormskärs-Maja till komediserien Falkenswärds möbler. I musikväg lyssnar hon förutom på KAJ även på Vasas flora och fauna och Iiris Viljanen. Och hon vill upptäcka mer.

– Jag tar gärna emot fler tips, hur många som helst. Det är bara att höra av sig!

En ny språklig identitet

Men vad är det som Svenskfinland har som inte går att hitta i Sverige? Vad är orsaken till hennes stora intresse för en liten minoritetskultur? Netta Huebscher talar om två aspekter där den första hänger ihop med hennes intresse för musik och dialekter. Den andra aspekten berör frågor kring identitet.

– För mig handlar det väldigt mycket om att hitta en egen identitet inom det svenska språket. Jag är väldigt glad över att bo här i Sverige, men jag har ofta haft känslor av ensamhet, otillräcklighet och oduglighet. Det är så klart allmänmänskliga känslor, men när man kommer utifrån kan man uppleva dem starkare. De här känslorna har lett till att jag nästan känt mig lite besviken på Sverige.

Kjell Westö, Tove Jansson, Märta Tikkanen… Listan över finlandssvenska författare i Netta Huebschers bokhylla kan göras lång. ”Det finns något varmt och trösterikt i finlandssvensk litteratur”, säger hon. Bild: Tove Lillsund

Netta Huebscher förklarar att den finlandssvenska kulturen har gett henne ett alternativ till den rikssvenska. Med finlandssvenskar, som också kan uppleva en form av främlingskap i Sverige, säger hon sig känna samhörighet.

– Jag upplever att finlandssvenskar förstår mig, och att jag förstår dem. Därför vill jag snöa in mig i kulturen ännu mer. Där känner jag mig hemma.

Netta Huebscher beskriver den finlandssvenska kulturen som unik och helt självständig från den rikssvenska.

– Det är svårt att uttrycka exakt vad det är som gör den finlandssvenska kulturen så speciell. Det är inte bara dialekten utan hela sinnelaget, synen man har på livet. Jag upplever att den finlandssvenska litteraturen har en egen röst som för mig är väldigt varm och trösterik.

Roadtrip i Österbotten

Netta Huebscher har besökt Finland två gånger. Den första resan gick till Åbo och Helsingfors, och den andra till folkmusikdagarna i Kaustby. Då hyrde hon en bil i Vasa och körde genom Österbotten till Karleby. Hon var redan välbekant med miljön genom poddar och musik, och kände igen ortnamnen på platserna hon åkte förbi.

– Pedersöre, Esse, Purmo, Maxmo, Palvis… kanske borde jag "svängt in för en koffeinfix", som KAJ sjunger i Kom ti byin. Tyvärr hade jag inte tid att stanna och folk skulle säkert tyckt att jag är otroligt märklig, säger hon och skrattar.

Hon återkommer flera gånger till att hon är medveten om att hennes intresse för Svenskfinland kan uppfattas som lite udda. I synnerhet hennes ambitioner att byta ut sitt rikssvenska uttal till ett mer finlandssvenskt.

– Jag vet att det verkar himla märkligt för de flesta. Att försöka förändra min dialekt känns nästan som att komma ut med en helt ny identitet.

Om du flyttar till Svenskfinland, är du inte rädd för att bli besviken igen?

– Såklart finns det alltid en risk för det, men det är en del av livet. Så länge man väljer sin väg och gör sitt bästa för att hitta sin plats i världen kan man inte bli helt och hållet besviken. Kanske slutar man aldrig riktigt leta efter sin identitet.

Netta Huebschers finlandssvenska resa är långt ifrån över. I december kommer hon att göra sitt tredje besök i Finland, den här gången till Vasa där hon ska se KAJ:s musikal Gambämark. Och hon träffar gärna andra som också uppskattar den österbottniska humorn.

– Om någon vill hänga med så är ni hjärtligt välkomna, säger hon på nästintill perfekt finlandssvenska.

Netta Huebscher flyttade till Sverige från Israel för två år sedan. I dag bor hon i Göteborg, men hon säger att hon känner sig mer hemma i den finlandssvenska kulturen än i den svenska. ”För mig handlar det väldigt mycket om att hitta en egen identitet inom det svenska språket", säger hon. Bild: Tove Lillsund

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning