Island stiftar lag om lika löner: "Du måste våga vara modig i kampen mot orättvisor"

En måndagseftermiddag i oktober lämnade tiotusentals isländska kvinnor sina jobb prick klockan 14.38 för att demonstrera hur stor skillnaden mellan mäns och kvinnors löner fortfarande är i landet. Nu behandlar alltinget en världsunik lag med målet att få bort lönegapet redan inom fem år.

STOCKHOLM De tusentals kvinnorna samlades i centrum av Reykjavik ungefär två och en halv timme före den egentliga arbetsdagens slut. Tiden ska motsvara löneskillnaden – på Island är kvinnors årsinkomst 70 procent av männens.

Dagen har en stark symbolik. Den 24 oktober 1975 genomfördes nämligen den första demonstrationen mot ojämlika löner då 90 procent av kvinnorna lämnade sina jobb.

Under åren har några motsvarande aktioner hållits. Gapet har också minskat, men så långsamt att jämställdhet sett till inkomster med den här takten uppnås först 2068.

Manifestationen i höstas inföll strax före valet till parlamentet.

– Vi måste få våra röster hörda före alltingsvalet, berättar Maríanna Traustadóttir för HBL att hon tänkte.

Hon är jämställdhetsexpert på den största fackorganisationen på Island ASÍ och koordinerade demonstrationen.

Och det blev gehör, från högsta ort. Förra veckan lade regeringen fram ett lagförslag till alltinget som ska göra en likalönsstandard obligatorisk för alla arbetsplatser med tjugofem anställda eller fler.

Social- och jämställdhetsminister Þorsteinn Víglundsson (Reformpartiet) säger att tiden är inne för radikala åtgärder.

– Jämlika rättigheter är mänskliga rättigheter. Vi måste försäkra oss om att män och kvinnor har samma möjligheter på jobbet. Det är vår skyldighet att använda alla metoder för att nå dit, sade han till nyhetsbyrån AP när planerna offentliggjordes på internationella kvinnodagen.

Enträgen. Social- och jämställdhetsminister Þorsteinn Víglundsson (t.v.) är medveten om att likalönsstandarden som ska bli lag innebär extra arbete för arbetsgivarna, men menar att också radikala åtgärder krävs för att uppnå rättvisa. Bild: EPA/Birgir Thor Hardarson

Arbetsdrygt

Likalönsstandarden finns redan och har testats på ett antal arbetsplatser. Den har kommit till i samarbete mellan facket, arbetsgivarorganisationer och regeringen. Det unika är att det är den första certifierade modellen i världen, en ISO-standard – och att den nu blir lag.

– Företag måste bevisa att de har implementerat den, säger Maríanna Traustadóttir.

Hon har varit med om att ta fram standarden och svarar ja på frågan om den kan fungera också i andra länder.

Den går ut på att varje tjänst ska klassificeras så att det är arbetsuppgifterna som avgör lönen, inte person.

Också personliga egenskaper och kunnande kan påverka lönesättningen, men då ska det handla om sådant som verkligen behövs i arbetet. Man kan inte få mer lön för att man behärskar ett språk om det språket inte används i arbetsuppgiften, ger hon som exempel.

– Det ska vara lika lön för arbete som värderas lika.

Maríanna Traustadóttir är rätt säker på att lagen går igenom i alltinget.

– Politiskt är det är svårt att vara emot jämlika löner.

Däremot är hon beredd på diskussion om hur den ska implementeras.

– Det privata näringslivet vill inte ha så mycket regler och bestämmelser.

Þorsteinn Víglundsson har tidigare varit chef för näringslivsorganisationen SA och medger att lagen innebär mycket arbete för arbetsgivarna.

– Men vi lägger liknande bördor på företag hela tiden. Deras bokslut ska revideras och de ska lämna in skattedeklaration. Du måste våga ta nya steg och vara modig i kampen mot orättvisor, säger han till AP.

Bild: Ksf Media

Stark kvinnorörelse

Guðbjörg Andrea Jónsdóttir är chef för det samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet vid Islands universitet. Hon tror att det är bra att likalönsstandarden blir obligatorisk, men räknar inte med lika snabba och omvälvande resultat som regeringen och de andra involverade.

– Lönegapet kommer inte att försvinna helt.

Hon räknar ändå med att företagen genom processen får upp ögonen för ojämställdhet, också sådan som är omedveten.

Vigdís Finnbogadóttir var den första kvinnliga presidenten i världen. Island var det andra landet att införa könskvotering i bolagsstyrelser. Större företag ska i dag ha minst 40 procent kvinnor i ledningen. Och Island toppar, följt av Finland, World Economic Forums jämställdhetsindex.

Så på många sätt har Island kommit långt i sitt jämställdhetsarbete, men ser man till löneskillnader är klyftan ändå stor, också i nordisk jämförelse (se grafiken).

Guðbjörg Andrea Jónsdóttir säger att åtta till tio procent av lönegapet inte går att förklara med något annat än kön.

– Det är svårt att acceptera. Varför ska kvinnor få mindre betalt?

Att Island nu går i bräschen förklarar hon med en lång tradition av stark kvinnorörelse.

Landets storlek spelar också in, tror Maríanna Traustadóttir. Med 320 000 invånare är det kanske enklare att åstadkomma förändring. Dessutom är 90 procent av arbetskraften fackansluten vilket, enligt henne, gör det enklare att kräva och genomföra sådana här förändringar.

Och visst finns det kvar att göra också i annat än lönefrågan, menar hon.

– Vi behöver fler kvinnor med ekonomisk makt.

Ser man till politiken utgör de kvinnliga ledamöterna 47 procent, men i regeringen är bara fyra av elva ministrar kvinnor.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00