Island satsar på juniorer – som kan bli landslagsspelare

Landslagens framgångar på EM-nivå inspirerar juniorer hemma på Island. Och det är just satsningar på utbildade tränare för barn och unga, samt inomhushallar där också de yngre får plats, som är nyckeln till att det går så bra i fotbollssammanhang för landet. Det säger aktiva som HBL har mött.

KÓPAVOGUR/ISLAND – Áfram, áfram! Framåt, ropar tränaren Ragnar Gíslason medan snabba fötter springer över den gräsbeklädda fotbollsplanen.

Det är tidig eftermiddag. Skolorna i Kópavogur, grannkommun till Reykjavik, har precis slutat för de yngstas del och fotbollsträningarna har tagit vid.

En del har cyklat hit och andra tagit den buss som idrottsklubben HK chartrar enkom för ändamålet. De som är 6–9 år spelar tre gånger i veckan. Fyra, ibland fler grupper, tränar parallellt.

Ísabel Rós sträcker uppfodrande fram foten till Ragnar Gíslason som snällt böjer sig ner och stramar åt snörena på hennes fotbollsskor.

De för dagen knappt trettio barnen får öva på att skjuta skott, passa mål och dribbla. Somliga har spelat länge, andra är nya för säsongen. Alla är välkomna och får lika mycket träningstid, men spelarna delas också in i mindre grupper.

Stor hobby. Ragnar Gíslason knyter Ísabel Rós snören. Han är chef för juniorverksamheten vid fotbollsklubben HK som har 950 barn och unga som medlemmar, ortens andra klubb har omkring 1 200 juniorer i sina led. I Kópavogur bor 33 000 personer. Bild: Karl Vilhjálmsson

– Du måste få uppgifter som är rätt för din kapacitet, säger Ragnar Gíslason som är chef för juniorfotbollen vid HK.

Flera av tränarna är anställda av klubben på heltid och många har tagit den europeiska fotbollsfederationens tränardiplom, åtminstone B- men också A-licens.

Föräldrar som tränar barngrupper är ovanligt – och det gäller inte bara den här klubben utan på Island överlag.

Från grus till hall

Rakel Óst är 9 år, har spelat i fyra år och säger att fotboll är "roligast i hela världen".

Om hon vill landslagsspelare?

– Ja.

Målmedveten. Rakel Óst har redan spelat fotboll i flera år och tycker det är det roligaste som finns. Till träningarna kommer hon direkt från skolan. Bild: Karl Vilhjálmsson

Hon saknar inte förebilder. I somras tog sig landslaget till kvartsfinal i EM och halva Europa lärde sig vulkanramsan. Damlandslaget har varit framgångsrikt redan tidigare med bland annat EM-kvartsfinal 2013 – något som flera av de fotbollsaktiva som vi möter är noga med att betona.

När vi försöker förstå hur ett land med bara 330 000 invånare klarar sig så bra inom fotbollen internationellt, återkommer samma svar.

Fakta

Isländsk fotboll i siffror

22 645 registrerade fotbollsspelare finns på Island.

16 297 av dem är under 16 år.

2/3 av alla fotbollsspelare är män.

75 procent av landets cirka 800 aktiva tränare har en Uefa B-licens, 30 procent har nästhögsta nivån, A-licens.

– Jag tror att ungdomsverksamheten är orsaken till vår framgång, kommenterar Dagur Dagbjartsson, tränarkoordinator och chef ör gräsrotsverksamheten vid det isländska fotbollsförbundet KSÍ.

Det inbegriper enligt honom tränarna, som man de senaste femton åren medvetet satsat på att utbilda, samt faciliteterna. Han betonar att alla är välkomna med, men att spelarna också tidigt delas in enligt nivå. Det är det här arbetet som nu visat sig bära frukt menar Dagur Dagbjartsson.

Vi är ingen stor nation men många barn gillar fotboll och vi sköter det här ganska bra helt enkelt.

I Kópavogur håller Ragnar Gíslason med och beskriver utvecklingen som han har sett den. När han själv spelade i division ett var det på grus. I dag är det i hög grad gräs och innehallar som gäller – också för juniorerna. På Island finns i dag sju fullstora inomhusplan och över tio mindre samt både stora och mindre konstgräsplan.

Dribblar. Fannar Jón Örvarsson och Andri Guðjón Halldórsson tränar tre gånger i veckan. Bild: Karl Vilhjálmsson

När vi i september besöker träningarna är det visserligen torrt och klart, men blåsigt. I vanliga fall hålls de också inomhus genast från att höstsäsongen inleds i slutet av augusti på grund av det ombytliga vädret, men nu är hallen upptagen för en större popkonsert hela veckan.

– När du kan ha de här att träna inomhus tre gånger i veckan ser du stor utveckling, säger Ragnar Gíslason och pekar mot ett gäng 7–8-åringar.

– I går såg jag 13–14-åriga pojkar som spelade i final. De har redan nu den teknik som man för femton år sedan hade på toppnivå på Island, säger han.

Men är det faktiskt värt att satsa så mycket på en stor grupp barn och unga?

– Jag tycker det är helt fel attityd att tänka att det inte skulle vara det. Du kan aldrig säga vem som kommer att nå upp till högsta ligan. Du kan ha en enastående spelare nu som kanske slutar om något år, medan en annan som kanske inte är lika begåvad har rätt attityd och klarar sig långt.

– Vi är ingen stor nation men många barn gillar fotboll och vi sköter det här ganska bra helt enkelt.

Kommunerna subventionerar indirekt klubbarna så att de får använda hallarna gratis. Det gäller också i Kópavogur. Staden har två hallar, och två klubbar, på 33 000 invånare. I Reykjavik finns däremot bara en.

HK betalar inget för att använda "sin" hall. Medlemsavgiften, som är drygt 600 euro per år för en 7-åring, går ändå direkt till själva verksamheten, inte till hallhyra. En begränsning finns det ändå: På vardagar ha klubben tillgång till den enbart mellan klockan 14 och 20.

Full fart. Embla María Ævarsdóttir skjuter skott. Vanligen hålls träningarna inomhus redan från slutet av augusti men dagen då HBL besöker Kópavogur är den fullstora inomhushallen upptagen för en konsert. Bild: Karl Vilhjálmsson

Mer jämställt

Men inte är allt perfekt. Ragnar Gíslason säger självkritiskt att HK och klubbar på Island i allmänhet kunde satsa mer på flickor och kvinnor.

Han vill göra så liten skillnad som möjligt och har bland annat infört samma tränare för flickor och pojkar.

Björk Björnsdóttir spelar i division ett och coachar bland andra Ísabel Rós och Rakel Óst tre gånger i veckan. Hon tävlar själv på division ett-nivå och säger att mycket har blivit bättre från när hon var yngre och flickorna spelade på grus medan killarna fick ha gräs eller konstgräs som underlag.

– Jag vill inte klaga men visst kan det ännu bli mycket bättre. Herrarna får fortfarande mycket mer pengar.

Knattarna Gabriel Liljendal och Andri Guðjón Halldórsson är sin ringa ålder till trots övertygade om att de ska spela fotboll hela livet – också när det är afi, farfar.

Favoritspelare?

Jóhann Berg, säger Markus Flosi Blöndal Sigðursson.

De är nämligen släkt.

Fotnot: Finland möter Island i VM-kvalet i Reykjavik 21.45 torsdag kväll. TV2 sänder matchen direkt.

Tidigt. – Du vet aldrig vad en 6-eller 7-åring kan bli när han eller hon växer upp. Därför ska alla få samma möjligheter och utbildning, säger tränaren Axel Lúðviksson, anställd på heltid i fotbollsklubben HK. Enligt honom har Island satt in resurserna på rätt ställe vilket nu ger resultat och syns också på landslagsnivå. Bild: Karl Vilhjálmsson

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00