Svenska rederiet vädjar till Teheran

Stena Impero, ägt av det svenska rederiet Stena Bulk, har beslagtagits av Iran. Bild: TT-AP-Tasmin News Agency

Det svenska rederi som äger Stena Impero, fartyget som beslagtagits av Iran, har begärt att få komma ombord för att träffa sin besättning.– Vi väntar fortfarande på svar, säger Erik Hånell, vd för Stena Bulk.

Fartyget, som är brittiskflaggat, har 23 anställda ombord. Under lördagen var rederiet i kontakt med besättningen via en mellanhand, som sänts ut av företagets försäkringsbolag. Enligt mellanhandens rapport var personalen i gott skick.

– Det vi har begärt av de iranska myndigheterna i Teheran är att själva kunna få komma till besättningen, inte bara få andra- och tredjehandsinformation, utan skaffa egen information. Man har konfirmerat att begäran har mottagits, men inte kommit med svar, säger Erik Hånell.

Stena Impero beslagtogs i fredags i Hormuzsundet, passagen mellan Persiska viken och Omanbukten, när det var på väg till Saudiarabien.

Iran uppger att Stena Impero rammade en fiskebåt för att sedan strunta i ett nödmeddelande som fiskebåten sände ut, vilket gjort att man konfiskerat fartyget medan utredning pågår. Enligt chefen för Hormuzprovinsens hamn- och tullmyndighet beror det på besättningens samarbetsvilja när utredningen kan vara klar, rapporterar AFP.

– Jag har svårt att se att de inte skulle samarbeta. Det är självklart så att de kommer att svara på de frågor som ställs. Men vi har fortfarande inte fått någon officiell förklaring till varför det här har skett, säger Hånell.

Enligt rederiet finns det dock ingenting som tyder på att fartyget, som befann sig på internationellt vatten, verkligen var med i någon olycka.

"Hemskt att se"

På lördagen publicerade iranska statliga medier en film på bordningen av fartyget, där maskerade, beväpnade medlemmar i det iranska revolutionsgardet hissas ner från en helikopter.

– Det var hemskt att se. Det känns ytterst märkligt att det här skett på internationellt vatten och att vi är där vi är, säger Hånell.

På en ljudupptagning av radiotrafiken strax före bordningen hörs det brittiska örlogsfartyget HMS Montrose anropa en iransk patrullbåt, som försökte få Stena Impero att ändra kurs. Örlogsfartyget varnade patrullbåten för att hindra fartygets färd.

"Jag vill bara inspektera skeppet av säkerhetsskäl", svarade patrullbåten.

"Var vänlig bekräfta att ni inte har för avsikt att bryta mot internationell rätt genom att borda", uppmanade örlogsfartyget.

Patrullbåten fortsatte i stället med att ge order till oljetankern och försäkrade: "Om ni lyder kommer ni att vara i säkerhet."

FN:s säkerhetsråd inkopplat

Stena Imperos besättning kommer från Indien, Ryssland, Filipinerna och Litauen och rederiet står i ständig kontakt med deras familjer.

Svenska utrikesministeriet och brittiska myndigheter arbetar för att få loss fartyget och dess personal.

Brittiske utrikesministern Jeremy Hunt har fördömt Irans agerande och i ett brev till FN:s säkerhetsråd skriver Storbritannien att Iran bröt mot gällande lagar när fartyget beslagtogs.

"Det rådande spända läget är extremt oroande och vår högsta prioritet är att trappa ner situationen. Vi söker inte en konfrontation med Iran. Men det är oacceptabelt och starkt eskalerande att hota legitim sjöfart i internationellt erkända passager", står det i brevet som nyhetsbyrån Reuters har tagit del av.

Hotade med vedergällning

Rederiet är nöjt med insatserna från Sverige och Storbritannien.

– Vår uppfattning är att ärendet står högt på agendan, säger Erik Hånell.

Fredagens händelser i en av den globala oljehandelns viktigaste farleder kom efter att Teheran hotat med vedergällning då brittiska marinen och polisen i Gibraltar för drygt två veckor sedan stoppade den iranska supertankern Grace 1.

Fartyget misstänktes vara på väg till Syrien med olja, i strid med EU:s sanktioner. Iran förnekar att Syrien var destinationen och har kallat kvarhållandet sjöröveri.

Bakgrund

Detta har hänt i Persiska viken

I maj 2018 fullföljer USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den internationella överenskommelsen om sanktionslättnader i utbyte mot att Iran skalar ned sitt kärnenergiprogram.

12 maj: Fyra oljetankrar saboteras i Persiska viken. USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton lägger skulden på Iran, som kategoriskt förnekar inblandning.

13 juni: Ytterligare två tankrar saboteras i Omanbukten. Återigen anklagar USA Iran, som även denna gång nekar.

20 juni: Irans revolutionsgarde skjuter ner en amerikansk drönare som enligt Iran befunnit sig över iranskt territorium. USA hävdar att den befann sig i internationellt luftrum vid nedskjutningen.

4 juli: Den iranska supertankern Grace 1 stoppas av den brittiska marinen och polisen i Gibraltar med 2,1 miljoner fat olja ombord. Den misstänks ha varit på väg till Syrien med olja i strid med EU:s sanktioner.

11 juli: Tre till fem iranska fartyg närmar sig enligt den brittiska regeringen tankern British Heritage och försöker få den att ankra i iranskt vatten. Iran nekar till anklagelserna.

14 juli: Det Panamaflaggade fartyget Riah försvinner från radarsystem för övervakning av sjötrafik. Fartyget förs till Iran, anklagats för att ha smugglat bränsle i Persiska viken.

18 juli: USA skjuter enligt president Donald Trump ned en iransk drönare i Hormuzsundet. Irans vice utrikesminister Seyed Abbas Araghchi säger i ett uttalande att ingen iransk drönare har blivit nerskjuten.

19 juli: Iranska revolutionsgardet beslagtar den brittiskflaggade svenskägda tankern Stena Impero.

19 juli: Beväpnade män bordar den brittiskägda Liberiaflaggade tankern Mesdar. Tankern tillåts senare fortsätta sin färd.