Invandrare i val är subjekt inte enbart objekt

Det krävs en stor palett av åtgärder för att öka intresset för val bland de utrikes födda. Valet i Sverige visar att det är möjligt att uppnå resultat med riktade insatser. Med tanke på den framväxande nya befolkningsstrukturen är det här en viktig demokratifråga.

Det blev ett val i Sverige där invandrarna var i fokus. Men hela gruppen behandlades mestadels som objekt och inte som subjekt. Valkampanjerna och valdebatterna kretsade generellt kring invandrarnas vara eller inte vara i landet. Betydligt mindre fokus i den offentliga debatten låg på att lösa problemet med att den här gruppen överlag uppvisar ett mycket lägre valdeltagande än inrikes födda svenskar.

Vi i Finland kan bara beundra det generellt höga valdeltagandet i Sverige. Alla röster är inte räknade ännu, men valdeltagandet i riksdagsvalet torde landa på cirka 84,5 procent. Det här är en nedgång på en dryg procentenhet i jämförelse med valet 2014, men siffran spelar fortfarande i en helt annan liga än de cirka 70 procent som vi i Finland landade på i det senaste riksdagsvalet.

De här höga siffrorna i Sverige inrymmer dock stora skillnader mellan utrikes och inrikes födda svenskar. I de senaste valen har det funnits ett gap på drygt 15 procentenheter mellan grupperna. I många invandrartäta distrikt är det en framgång om fler än hälften av de röstberättigade väljer att utnyttja sin rösträtt.

En fråga om demokratins framtid

De utrikes föddas engagemang i valet är i allra högsta grad en viktig framtidsfråga. I dag är cirka 20 procent av den svenska befolkningen född i ett annat land än i Sverige eller har bägge föräldrarna födda i ett annat land. Det handlar med andra ord om var femte svensk. Många av de här är dessutom unga med många val framför sig.

Hela Norden är i dag allmänt taget beroende av invandringen. Befolkningsökningen under 2000-talet förklaras så gott som enbart av nettoinvandringen. Andelen nordiska medborgare som är födda utanför Norden växer i samma takt. Under de senaste tjugo åren har den här andelen av befolkningen vuxit från 6,5 till 14,3 procent. Med andra ord är alltså var sjunde nordbo i dag född utanför Nordens gränser.

Givet den snedvridna åldersstrukturen på den inrikes födda befolkningen och den sjunkande nativiteten kan man lugnt konstatera att vår befolkningsstruktur och försörjningsbalans under många decennier framöver är beroende av invandring.

Bland annat därför blir frågan om utrikes föddas valdeltagande så viktig. Det handlar kort och gott om trovärdigheten för vår framtida demokrati. Och på den här punkten riktas blickarna igen mot Sverige som med det överlägset största antalet utrikes födda har jobbat mest med den här frågeställningen i Norden.

Nätverk och igenkänning ger resultat

Trots att få av initiativen nådde över nyhetströskeln jobbades det på många håll hårt i valrörelsen för att öka de utrikes föddas valdeltagande.

Till exempel paraplyorganisationen Sveriges Kvinnolobby startade i våras projektet Rösträtt där man först utbildade drygt 100 demokratiambassadörer i tio städer för att bidra till ett ökat valdeltagande bland utrikes födda kvinnor. I projektet utbildade demokratiambassadörerna i sin tur utrikes födda kvinnor som inifrån sina nätverk, föreningar och sammanhang försökte uppmuntra släkt och vänner att rösta. Totalt nådde man tack vare den här trappstegsmodellen 14 000 utrikes födda kvinnor som annars kanske inte hade röstat.

Ett annat exempel på kommunal nivå är Botkyrka kommun. Botkyrka, sydväst om Stockholm, är den svenska kommun som har den högsta andelen invånare med utländsk bakgrund. Botkyrka har en av Sveriges yngsta befolkningar, men är samtidigt en av de kommuner som brukar ligga i botten när man jämför valdeltagandet.

Därför skapade kommunen en tjänst för en demokratiutvecklare med uppgift att engagera fler utrikes födda i de demokratiska processerna i kommunen. Bland annat ordnar man regelbundet olika dialogforum där politikerna träffar utrikes födda för att diskutera aktuella frågor. Man gör sina demokratiinsatser på sju olika språk.

Trots att alla röster i det svenska valet ännu inte är räknade kan man försiktigt säga att de här riktade insatserna har burit frukt. När valdeltagandet på riksnivå har sjunkit något under de senaste fyra åren visar Botkyrka ett preliminärt plus på en halv procentenhet.

De invandrartäta distrikten som projektet Rösträtt fokuserade på uppvisar också ett högre valdeltagande. Till exempel Nydala i Malmö uppvisar preliminärt ett högre valdeltagande på fyra procentenheter och i Rinkeby utanför Stockholm ökar valdeltagandet preliminärt med fem procentenheter jämfört med valet 2014.

Kraftansträngning behövs i Finland

I Finland har vi inte samma statistik om utrikes födda att tillgå från riksdagsval, men man kan dra vissa slutsatser från resultatet i kommunalvalet i fjol. Valdeltagandet bland de utländska medborgare som hade rösträtt då var endast 19 procent i jämförelse med det totala valdeltagandet på cirka 59 procent. I gruppen utländska medborgare som röstade fanns det stora variationer, till exempel somaliska kvinnor röstade flitigt medan ryssarna och esterna uppvisade ett mycket lågt deltagande.

Resultaten från aktiviteterna i det svenska valet ger oss en hel del att fundera på inför vårt riksdagsval i Finland på våren. Genom långsiktighet och riktade insatser kan man bevisligen öka valdeltagandet.

En nyckel till framgången är en samverkan mellan den offentliga sektorn och frivilliga organisationer. Genom att kanalisera informationen om val och demokrati via nyckelpersoner direkt in i de berörda nätverken uppnår man en bättre effekt än genom att enbart skicka ut offentlig information på olika språk. De som för fram budskapet om varför det är viktigt att rösta måste ha en trovärdighet i nätverkens ögon.

En annan nyckel till framgången handlar om förebilder och kandidater. Det är först via trovärdiga kandidater, som man på riktigt upplever att representerar en, som ett långsiktigt engagemang kan uppnås. Om de invalda mestadels talar om en som ett problemfyllt objekt blir effekten lätt den motsatta.

Det krävs insatser på många håll samtidigt. Valdeltagande korrelerar allmänt med den socioekonomiska ställningen och på den här punkten är en lyckad integration på arbetsmarknaden den bästa medicinen.

Valdeltagandet går dessutom ofta i arv. Om ens föräldrar har röstat är sannolikheten betydligt större att man själv också går och röstar. Med tanke på den förändring i befolkningsstrukturen vi står inför är det med andra ord synnerligen viktigt att kunna vända trenden och bryta mönstret redan nu.

Jens Berg är företagare, tidigare chefredaktör för HBL och moderator på sex nordiska seminarier som arrangeras av Nordiska rådet under 2018. Han skriver samtidigt en serie artiklar för HBL om Norden. Tidigare artiklar har publicerats 13.3, 31.3 och 5.5.

Jens Berg fd. chefredaktör för HBL

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00