Haatainen gjorde studentsvenskan frivillig – nu är hon orolig

Bild: Lehtikuva / Heikki Saukkomaa

Intresset för att skriva den långa eller medellånga kursen i det andra inhemska språket, svenska, i studentskrivningarna har nästan halverats. Tuula Haatainen (SDP) som var undervisningsminister då studentsvenskan blev frivillig säger att svenskan borde marknadsföras bättre i studentskrivningarna.

Intresset för svenskan har rasat under de senaste tio åren och trenden ser ut att fortsätta. Överlag har intresset för flera främmande språk minskat radikalt i studentskrivningarna. Men engelskan är fortfarande populär bland abiturienterna.

Abiturienterna som skriver tyska har minskat med över 50 procent på tio år. Också intresset för franska och italienska har minskat ordentligt.

Däremot har intresset för ryska ökat en aning. Språklärarförbundets ordförande Sanna Karppanen ser allvarligt på situationen.

– Som språklärare är jag mycket ledsen för att man värdesätter språkkunskaper allt mindre. Det är tråkigt ur de ungas och hela landets synvinkel. Men jag förstår bra att unga tycker att de inte har någon nytta av studentprovet då de söker sig till studier, säger Karppanen som påpekar att man kan göra något åt saken. I höstas fick undervisnings- och kulturministeriet ett betänkande där man funderade på hur man bättre kan dra nytta av studentskrivningarna då man söker sig till fortsatta studier.

– Där sägs att om man vill förbättra de ungas språkkunskaper borde de få mera poäng för språk då de söker till vidareutbildning. Det är en mycket klar formulering. De unga ser förstås på vad de har nytta av. Ämnesrealen har de nytta av och får poäng för men inte för språk, säger Karppanen.

Haatainen oroad

Socialdemokraten Tuula Haatainen var undervisningsminister då studentsvenskan gjordes frivillig. Nu oroar hon sig för att intresset för svenskan och språk överlag minskar.

– Studentskrivningen reformerades genom ett förslag som man i regeringen kom överens om och riksdagen godkände. Då hade vi haft ett experiment med mer än 70 gymnasier där man under cirka åtta år kunnat välja bort svenskan i studenten. Då var modersmålet obligatoriskt och tre andra ämnen, säger Haatainen.

– Bland annat frågades det om det var rätt enligt grundlagen att vissa skolor har svenskan som frivillig medan andra har den som obligatoriskt ämne. Då bestämde jag att vi gör en utredning, vi frågade rektorerna och andra grupper inom undervisningen och över 80 procent stödde frivillighet.

Beredningen som gjordes utifrån detta godkändes. Men samtidigt godkändes i regeringen ett beslut att svenskundervisningen ska stärkas och att den ska göras intressant, förklarar Haatainen. Undervisningen är fortfarande obligatorisk och har tidigarelagts i läroplanen. Det tycker Haatainen är en bra riktning.

Dålig marknadsföring

– Jag tycker det centrala är hur man undervisar i svenska, hur det görs intressant samt hur man marknadsför att studentsvenskan är viktigt och att man då får ett papper på att man avlagt svenska i studenten.

Haatainen tycker att eleverna och studenterna inte inser att det är ett lysande tillfälle för dem att på arbetsmarknaden visa att man kan svenska.

– Jag tycker att det är viktigt att det lärs ut och att kvaliteten är hög och att undervisningen stärks så den blir intressant och att man också marknadsför studentskrivningen som ett bra sätt att visa att man kan ett nordiskt språk som kan användas i det nordiska samarbetet.

Haatainen vill att gymnasiet stöder studerande så de funderar vad de sätter sin tid på och vart de siktar i sina fortsatta studier.

– Det är viktigt att hålla fast vid gymnasiets allmänbildande natur. Historieundervisningen har man också halverat. I gymnasiet är det viktigt att man får en bred historieundervisning. Där går människor som i framtiden behöver breda språkkunskaper och förstår samhället och historien.

– Det är viktigt att man kan engelska och det är viktigt att man kan ryska men i ett land där man talar ett litet språk borde undervisningen vid sidan av ett stort språk som engelska också lära ut ett annat litet språk bra.

Haatainen har inte sett någon marknadsföring eller positiv information om varför det lönar sig att skriva vissa språk. Hon förstår inte varför man inte skriver språk om det finns möjlighet. Då tvånget avskaffades sades det att alla ska känna att det inte är nödvändigt men att man ändå ska stöda svenskundervisningen.

Ingen överraskning

Marcus Rantala (SFP) som var partiordförandes specialmedarbetare då tvånget avskaffades kommer ihåg hur man resonerade.

– Dessvärre är det ju precis det här som vi varnade för när reformen gjordes. Till och med kanske så att intresset har minskat ännu mera än vad vi då riktigt trodde. Alla våra farhågor har nog besannats.

Han minns att argumenten då var att det blir ett större intresse och att abiturienterna ändå kommer att läsa svenska. Så gick det inte.

– Jag tycker nog att det här visar att vi hade rätt.

Finns det något man kan göra?

– Att påvisa nyttoeffekten av svenskan i Norden är det centrala. Jag tror tyvärr inte att det är möjligt att göra förändringar i studentexamen, Knappast kommer den här regeringen eller kommande regeringar att ändra den.

Snarare gäller det att göra språket intressant och levande, anser Rantala. Det finns skolor där lärarna är engagerade och många skriver svenska. Sen handlar det också om att kommunerna borde erbjuda svenska så tidigt som möjligt som en lång kurs som ett alternativ.

– Det är bra att svenskan tidigarelades till sexan men som medellång kurs har antalet kurser inte ökat.

Rantala efterlyser satsningar på lång kurs i svenska och att vi finlandssvenskar bli ännu bättre att poängtera nyttan av svenskan och att det öppnar nordiska dörrar.

– Det handlar inte nödvändigtvis om finlandssvenskarnas service, utan om människornas, abiturienternas, allt bättre möjligheter om man läser och skriver svenska.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning