Intim klavermusik av Roman

Bild:

"Den svenska musikens fader" är känd för sin orkester- och körmusik, men han skrev också klaversonater.

BAROCK

J.H. Roman: Sonaterna 8–12 ur Tolv klaversonater.

Anna Paradiso, cembalo/klavikord. (BIS)

När Johan Helmich Roman (1694–1758) begåvades med ärenamnet "den svenska musikens fader" var det främst för hans orkester- och körmusik där han lyckades få ett genombrott för svenska språkets användning i vokalmusik, knappast tänkte man då på hans klavermusik.

Trots att Eva Helenius i sin utomordentliga essä i skivhäftet framför ett antagande att "frånvaron av verk för klaver kunde ha arkivhistoriska grunder" är det dock ett faktum att Roman inte skrev mycket för klaver. Hemma hade han antagligen inte ens en cembalo, endast två klavikord. De tolv klaverstyckena, av vilka de fem sista finns på föreliggande SACD, tillkom under en längre tidsperiod och utgör alltså inte en enhetlig svit.

Musiken i sonat VIII, som inleder cd:n, är karakteristisk för Romans återhållsamma och föga virtuosa klaversats. Åtminstone några av sonaterna torde vara skrivna i pedagogiskt syfte och när den fyrsatsiga sonatens final skall spelas i tempo vivace är den endast 24 sekunder lång. Italienska, numera i Sverige bosatta Anna Paradiso – gift med blockflöjtisten Dan Laurin – har öppet sinne för Romans lyriska stil men ändå är det den extroverta sonat IX, som hon spelar på en stor cembalo i fransk stil, som tilltalar mig bäst.

Sonaterna X och XI spelar Paradiso på klavikord, som med sin intima klang gör ett speciellt personligt intryck, som att vara hemma hos Johan Helmich.

Romansonaterna kompletteras av Sonata II av Romaneleven Johan Agrell (1701–1765) som uppenbarligen var en skicklig cembalist. Musiken är energisk, med inslag av stylus phantasticus, virtuos och idiomatisk.

Folke Forsman

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning