Integrationen på svenska hamnade i karusell – ansvaret utreds

Helsingfors beslöt för sex år sedan satsa på integrering av invandrare på svenska – men efter stadens organisationskarusell undrar SFP vem som nu sköter den övergripande koordineringen.

SFP i Helsingfors har börjat utreda hur hela den svenskspråkiga integrationen för invandrare ska koordineras, efter att stadens organisation vispades om.

För några år sedan skapades en koordinator för integrationsfrågor på svenska, efter en motion från SFP. Pengarna beviljades för en ansvarig med kontakt över alla stadens sektorer, och som i praktiken placerades vid Arbis.

Efter stadens organisationsreform finns den svenska koordinatorn vid sektorn för utbildning och fostran. Direktören för den svenska servicehelheten Niclas Grönholm säger att den är välplacerad.

– Det är helt klart rätt plats, säger Grönholm, eftersom sektorn övergriper allt från småbarnsfostran och grundskolor till gymnasier och Arbis.

– Vi har inte tidigare haft det, och nu har vi en chans att utveckla det livslånga lärandet.

Behov för arbete och socialsektor

Men problemet som SFP utreder är hur de andra sektorerna – som sysselsättning och den sociala sektorn, eller fritidssektorn – ska kopplas in, för att integrationen också ska gälla jobb och sysselsättning.

– Det behövs en sådan svensk koordinator som har helhetsansvar och helhetsbefogenheter, säger Björn Månsson, ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Helsingfors.

Månsson betonar att dagvård, skola och fostran är det viktiga för barnen, och att det är bra med en koordinator där – men samtidigt är sysselsättningen det viktigaste för vuxna, och för att familjer ska ha en integrationsstig behövs ett övergripande ansvar, menar han.

Månsson kommer dessutom att ta upp frågan i stadens tvåspråkighetskommitté.

– Principen är klar: i Helsingfors som är en tvåspråkig stad ska det vara ett fritt val att integreras i första hand på svenska eller finska, utan att glömma det andra språket, säger Månsson och motiverar med att svenskan kan erbjuda lägre tröskel för dem som kan andra germanska språk, eller som tidigare varit i Sverige eller svenska Österbotten.

Också Marcus Rantala (SFP) säger att det behövs hela integrationsstigar på svenska, och att hela idén med stadens reform var att det skulle bli lättare att arbeta tvärsektoriellt, inte tvärtom.

Fullmäktigegruppen ska först höra tjänstemän och utreda läget.

Växande intresse

När Helsingfors slopade alla sina verk, och i stället grundade några stora sektorer, landade koordineringen av Helsingfors integrationsfrågor under näringssektorn vid stadskansliet. Det är där trådarna hålls ihop – åtminstone på finska.

Därför funderar Månsson nu på om det behövs en resurs också där för att hålla ihop den ursprungliga tanken, att det ska finnas en koordinering.

– Det skulle betyda en inom näringssektorn och en inom utbildningssektorn.

Ilkka Haahtela, som leder koordineringen vid stadens näringssektor, säger till HBL att stadens ansvar för integrationen gäller både svenska och finska – men att det i praktiken finns tre personers bemanning.

På andra håll förekommer därför kritik mot att de svenska behoven i praktiken hamnar i skymundan på stadskansliet.

Enligt Arbis rektor Moa Thors växer intresset för integration på svenska. Vårens kurs i svenska för invandrare är fullbokad med kö, likaså kursen i affärssvenska som riktar sig till invandrare.

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42