Inte underligt med senare utvecklat tal för tvåspråkiga barn

Det är viktigt att betona att det varken är ovanligt eller negativt att ett flerspråkigt barn kanske inte börjar tala lika tidigt som enspråkiga barn.

Hans Rautio (HBL Debatt 7.3) tycker att det är missvisande att det i artikeln om familjen Taittingers flerspråkiga barn nämns att två- eller flerspråkiga barn ofta lär sig tala senare än enspråkiga barn. Rautio menar att sådan information i värsta fall kan avskräcka tvåspråkiga par från att satsa på tvåspråkighet inom familjen. Även om det är förståeligt att studier som tyder på långsammare språkutveckling hos flerspråkiga barn i första hand kan anses vara skrämmande är det också mycket viktigt att dylik språkforskning diskuteras offentligt.

Det är varken något underligt eller negativt med att ett tvåspråkigt barn kanske lär sig tala lite senare än ett enspråkigt barn i samma ålder. Ett barn lyssnar mycket på föräldrarnas tal före hen sakta börjar bena ut och förstå samt använda språket själv. Ett ord måste repeteras flera gånger för att ett barn ska förstå och upprepa det. Om ett barn varje dag hör två språk i stället för ett betyder det naturligtvis att det ofta tar längre innan vissa ord har repeterats tillräckligt många gånger för att det ska kunna snappa upp det. Då är det inte underligt, utan snarare logiskt, att det kan ta något längre tid för ett tvåspråkigt barn att lära sig tala.

När tvåspråkiga barns långsammare språkutveckling diskuteras är det ofta många som vill påpeka att de själv eller någon i deras bekantskapskrets nog har lärt sig flera språk lika snabbt som enspråkiga barn. Sådan anekdotisk bevisföring vederlägger dock inte de flertal forskningar som tytt på att tvåspråkiga barn ofta är lite senare i språkutvecklingen. Däremot är det viktigt att betona att det varken är ovanligt eller negativt att ett flerspråkigt barn kanske inte börjar tala lika tidigt som enspråkiga barn.

Som forskaren Heidi Rontu påpekar, är det viktigt att vara konsekvent och skapa rutiner om språkanvändningen. För övrigt bör föräldrar även vara medvetna om att det tvåspråkiga barnet ska lära sig ordförråd, fonetik och grammatik på två språk, medan hen bara hör vartdera språket en del av tiden. Om det därför tar lite längre för ett barn att börja uttrycka sig på föräldrarnas båda språk är det ingenting att bekymra sig över.

Även om ett tvåspråkigt barn kanske påvisar en långsammare språkutveckling i början jämnar sig skillnaderna mellan en- och tvåspråkiga barn oftast ut sig vid skolåldern. Dock understryks det inom språkforskning att ett tvåspråkigt barn inte motsvarar två enspråkiga barn i samma kropp: en tvåspråkig person har alltid vissa sammanhang där ett språk är starkare än det andra.

Janine Strandberg doktorand i språksociologi, Sjundeå

Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02