Inte moralism utan politik

I HBL (28.11) skriver Fredrik Sonck i Impuls-kolumnen att Köp inget-dagen är missriktad och att Black Friday är "helt okej". Han menar att Black Friday faktiskt kan gynna oss, framför allt fattiga som då kanske kan köpa barnen lite finare julklappar som de annars inte skulle ha råd med.

Bortsett från att den köpfria dagen i Finland faktiskt mer har handlat om att uppmärksamma den omåttliga julhandeln än som en reaktion på Black Friday – den förra har ordnats i Finland sedan 1990-talet medan Black Friday inte lanserades förrän på 2010-talet – kan tanken vid första anblick te sig rimlig. Hellre än att betala mycket till multinationella storföretag kan man utnyttja priserna för att göra ett bra köp, särskilt om man ofta tvingas vända på slantarna. Men vi menar att kritiken är djupt missriktad. En första invändning vore att erbjudandena knappast gagnar alla, och de facto varnar flera medier för att man inte ska låta sig luras av blufferbjudanden eller förledas att impulsshoppa sådant man inte hade planerat och kanske egentligen inte heller skulle ha råd med.

Mer oroväckande är ändå att detta perspektiv naturaliserar och normaliserar inte bara fattigdom, utan också de växande klasskillnader vi ser i dag. Den politik och vision av samhället som kommer till uttryck i tanken att låginkomsttagare och fattiga under en dag om året kan få ta del av det som resten av samhället åtnjuter under hela året är djupt bekymmersam. Överkonsumtion är ett av dagens största problem med tanke på såväl ekologi som hållbar samhällsekonomi, och den köpfria dagen är en, om än liten, påminnelse om att vi hela tiden konsumerar för mycket.

Varför inte vända på perspektivet och tänka att vi under 364 dagar om året ska kunna leva drägligt? Vi kan inte låta bli att förvånas över tanken att det är sympati med fattiga att inte "moralisera" över Black Friday. Förvisso är moralisering sällan produktivt. Däremot är det viktigt att politisera frågor om fattigdom och ohållbara ekonomier. Vi önskar en mera kritisk samhällelig strukturanalys av hur reklam, konsumtion, ekonomi och samhälle hänger ihop och inte minst av de ekonomiska maktförhållandena i samhället.

Be Nordling, Salla Aldrin Salskov, Åbo

Svar Jag tackar för en relevant kommentar och håller absolut med insändarskribenterna om behovet av mer djupgående strukturanalyser, liksom om den övergripande konsumtionskritiken. Det är klart att företagen som står bakom Black Friday inte drivs av någon altruism, vare sig gentemot människor eller natur. Poängen med min kolumn var att uppmärksamma att ett jippo som Black Friday inom ramarna för det samhälle vi lever i (det som är dagens realitet) kan ge individer möjligheter till konsumtion som uttryckligen inte är impulsdriven utan övervägd (visst, det gäller att se upp för falska erbjudanden). Jag tänker att den nyanseringen är rimlig, om än inte på något sätt heltäckande.

Fredrik Sonck, kulturchef, HBL

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning