Inte en självklarhet att Finland får en samtyckeslag

Trots att nästan 80 riksdagsledamöter undertecknat en motion för att inkludera brist på samtycke som ett kriterium för våldtäkt är det väldigt osäkert att det leder till något konkret.

Det är långt ifrån självklart att Finland kommer att få en så kallad samtyckeslag i likhet med den som planeras i Sverige. I Sverige föreslog statsminister Stefan Löfven i december att Sverige gör brist på samtycke till ett kriterium för våldtäkt.

Liknande tankegångar har varit aktuella även i Finland. I tisdags lämnade riksdagsledamot Hanna Sarkkinen (VF) in en lagmotion som syftar till att ändra strafflagens paragraf om våldtäkt så att den beaktar samtycke. Motionen undertecknades av totalt 79 riksdagsledamöter, varav 38 procent är män.

Mest stöd får motionen bland De gröna och Vänsterförbundet. Därefter följer SFP. Hos Kristdemokraterna, Centern och Sannfinländarna är intresset svagare.

Det svagare intresset har generellt sätt inte att göra med att man anser att samtycke är oväsentligt, men snarare med hur en dylik lag ska skrivas och tillämpas i praktiken.

Hanna Sarkkinens (VF) motion om att inkludera brist på samtycke som kriterium för våldtäkt får gott om stöd, men frågan är om det räcker. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Vad är det nya?

Justitieminister Antti Häkkänen (Saml) tillsatte i höstas en grupp som ska granska hur lagstiftningen som gäller sexualbrott kan utvecklas. Granskningen motiverades av en utredning som såg på folkets rättsuppfattning överlag. Ur utredningen framgick att folket vill ha hårdare straff för sexualbrott.

Blå riksdagsgruppens ordförande Simon Elo stöder regeringens beslut att granska lagstiftningen som gäller sexualbrott, men anser att frågan om samtycke inte är helt oproblematisk.

– De flesta vill ha hårdare straff för sexualbrott, men var man lägger ribban för vad som räknas som ett sexualbrott är svårare att avgöra, säger Elo och fortsätter:

– Frågan om samtycke är viktig och bör utredas, men min egen uppfattning är att den kan vara svår att formulera som lag.

Han syftar på att frågan om samtycke kan leda till oväntade situationer i rätten. Om det inte finns någon ytterligare bevisning, riskerar lagen att bli tandlös. I situationer där ord står mot ord kan rätten känna sig tvungen att fria i stället för att fälla.

Centerns vice ordförande, riksdagsledamot Antti Kurvinen är inne på samma spår. Han anser att brist på samtycke självklart ska utgöra grunden för definitionen av våldtäkt och att lagstiftningen bör preciseras.

– Men det är viktigt att alla förändringar förbereds noggrant. Utan noggrann förberedning finns risken att vi skapar sådan lagstiftning som inte fungerar i praktiken, säger Kurvinen.

– Jag är benägen att tänka att den nuvarande lagen täcker de flesta situationer. Det är viktigt att utreda vad lagändringen kan bidra med för nytt. Men utgångspunkten är att samlag utan samtycke är våldtäkt.

79 namn räcker inte

De kritiska rösterna är ändå inte det största praktiska hindret för samtyckesparagrafens framgång i riksdagen. Härnäst kommer motionen att behandlas i en remissdebatt, varefter den skickas till riksdagens lagutskott. Lagutskottet väljer därefter på eget initiativ huruvida man vill gå vidare med frågan eller inte.

Riksdagsledamot Antero Laukkanen (KD), som är medlem i lagutskottet, ställer sig positivt till lagen.

– Jag utgår från att rätten till fysisk integritet är en grundläggande mänsklig rättighet och att det här är en viktig motion som är värd att undersöka. Saken är kanske inte så svart-vit som man skulle tro, men jag tror att den kommer att leda till en bra diskussion i utskottet, säger Laukkanen.

fakta

Så lyder förslaget

Förslaget i motionen: "Den som har samlag med en annan person utan dennes samtycke eller tvingar en annan person till samlag genom att använda våld eller hota att använda våld, ska för våldtäkt dömas till fängelse i minst ett och högst sex år."

Lagen i dag: ”Den som genom våld på person eller med hot om sådant våld tvingar någon till samlag ska för våldtäkt dömas till fängelse i minst ett och högst sex år."

Därefter kommer de dåliga nyheterna.

– Om en enskild riksdagsledamots lagmotion har under hundra signaturer är det osannolikt att den tas upp till behandling. Det är ganska sällan enskilda riksdagsledamöters motioner leder till ny lagstiftning, säger Laukkanen.

Med andra ord hotar motionen att falla redan i utskottet, trots sina 79 signaturer. Ifall utskottet inte tar upp motionen kommer den inte att gå vidare, helt enkelt.

Lagutskottet avgör

Men den här gången är det lite annorlunda. Lagutskottet har sammanlagt 17 medlemmar, varav 9 har undertecknat motionen. Därtill kommer sådana utskottsmedlemmar som av en eller annan anledning missat motionen då den gick runt i huset, till exempel Laukkanen. Med hans stöd har motionen minst 10 av 17 utskottsmedlemmar bakom sig.

Därmed har motionen med god marginal mer än hälften av utskottet bakom sig. I en sådan situation kan utskottet rösta om huruvida ärendet ska behandlas eller inte.

Lagutskottets ordförande Kari Tolvanen (Saml) säger att utskottets resurser för förberedande av ny lagstiftning ändå är begränsade. Den sortens sakkunskap finns i princip bara på Justitieministeriet. Av den anledningen tror han inte att motionen kommer att gå vidare innan ministeriets aktuella granskning är klar.

– Min personliga åsikt är att strafflagens kapitel som gäller sexualbrott borde förnyas i sin helhet, och då borde även frågan om samtycke komma fram. Kapitlet om sexualbrott är inte bra. Man har försökt förbättra det under åren, men det har lett till att det har blivit ett lapptäcke till lag, säger Tolvanen.

Han tror inte att frågan om samtycke kommer upp under den här valperioden, men kanske nästa. En stor fråga är hur den svenska modellen utfaller.

Remissdebatten om motionen till samtyckeslag äger rum i plenum på kvinnodagen, den 8 mars. Det är riksdagens talman Paula Risikkos (Saml) bestämda önskan.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46