Inte bara beröm efter Glasgow: "En förolämpning mot miljoner människor"

Mötesordförande Alok Sharma beklagade att processen fick de drag den fick på lördagskvällen, bland annat då Indien krävde att skrivningen om kolkraft och fossila bränslesubventioner skulle urvattnas ytterligare. Bild: Paul Ellis/Lehtikuva–AFP

En del talar om framgång, andra om förolämpning, när folk med olika bakgrund och perspektiv bedömer utfallet av klimatmötet i Glasgow. Flera parter anser att mötet levererade ungefär det som stod till buds, låt vara att det inte är tillräckligt.

FN:s generalsekreterare António Guterres betecknar utfallet av två veckors globala klimatförhandlingar i Glasgow som en kompromiss.

– Resultatet återspeglar intressena, motsägelserna och den politiska viljan i världen i dag. Detta är ett viktigt steg, men inte tillräckligt, säger han.

Mötesordförande Alok Sharma lyckades nätt och jämnt hålla tårarna tillbaka då han klubbade av mötet sent på lördagen och slog fast att klimatkonventionens parter skrev historia. Han är ändå tydlig med att jobbet fortsätter.

– Jag tror att vi med fog kan säga att vi har hållit 1,5-gradersmålet vid liv, men pulsen är svag.

Finlands klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) gör nästan exakt samma bedömning.

– Med det här resultatet är 1,5 grader fortfarande nåbart, men klockan tickar och de närmaste åren är kritiska. Därför måste vi pressa på för att förbättra klimatåtgärderna uttryckligen under 2020-talet. Beslutet att granska utsläppsmålen årligen skapar just den pressen, säger hon.

Ett viktigt beslut är att ländernas klimatlöften i framtiden ska vara jämförbara. När nya löften läggs fram 2025 ska samtliga gälla utsläppsminskningar till 2035.

Irriterad kommissionär

Indien lyckades i sista minuten ytterligare urvattna den redan vaga formuleringen om att avveckla stenkol och subventioner till fossila bränslen. Nu står det inte phase out (fasa ut) utan phase down (ungefär dra ned på). Det retar EU.

– Det är ingen hemlighet att EU skulle ha velat gå ännu längre än den ursprungliga texten om kol. Vi kommer att jobba jävligt hårt för att bli av med kolet, och jag tror att den här slutsatsen kommer att hjälpa oss, säger klimatkommissionären Frans Timmermans.

EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans var djupt besviken på Indiens inställning till kolkraften. – Vi kommer att jobba jävligt hårt för att bli av med kolet sade han till pressen i Glasgow. Bild: Ben Stansall/Lehtikuva–AFP

USA:s klimatsändebud John Kerry visar inte alls samma upprördhet. Han påpekar att det är första gången ett FN-klimatmöte når enighet om någon slags skrivning om stenkolet. Han tonar ned ordalydelsen.

– Man måste ju dra ned på kolet innan man kan göra slut på det.

Också Saudiarabien, som i åratal har bromsat klimatförhandlingarna, accepterar utfallet.

– Det är så bra det kan bli. Det är inkluderande och det täcker upp alla element i Parisavtalet. Alla parter är nöjda med det, säger Ayman Shasly från den saudiska delegationen till Financial Times.

Alla parter accepterade förvisso avtalet, men alla är inte alls nöjda med det. Till exempel de små önationerna uttryckte sin besvikelse över att den rika världen igen sköt skjuta fram frågan om hur man ska kompensera de mest sårbara länderna för förluster och skador.

Krediter utan nytta

För Finland var det ett minimimål att Parisavtalets så kallade regelbok färdigställdes, sex år efter själva avtalet. Efter tre år av dödläge i frågan om marknadsmekanismen i handeln med kolkrediter nådde Glasgow en kompromiss. Finland och EU jobbade hårt för att avstyra Brasiliens krav på att samma klimatnytta ska kunna bokföras dubbelt, av både köparen och säljaren.

Kompromisslösningen som tillåter i stället handel med kolkrediter som blivit kvar efter Kyotoprotokollet från 1997. De får användas ända fram till 2030.

– Reglerna för mekanismen är långt ifrån perfekta, men så här försöker vi åtminstone undvika dubbel bokföring. Samtidigt kan staterna inleda inbördes handel med kolkrediter så att systemet inte vilar enbart på privata aktörer, säger Tuomo Kalliokoski, konsultativ tjänsteman vid Miljöministeriet.

– Vi är mycket besvikna på att man tar in gamla kolkrediter som inte gör någon som helst extra klimatnytta i en marknadsmekanism under Parisavtalet, säger Bernt Nordman på WWF Finland.

USA:s klimatsändebud John Kerry tar inte särskilt hårt på den luddiga skrivningen om kolkraften. – Man måste ju ändå dra ned på kolet innan man kan göra slut på det, sade han. Bild: Paul Ellis/Lehtikuva–AFP

Den allmänna ambitionsnivån och takten framåt irriterar ändå flera aktörer som inte var med och förhandlade. Miljörörelsen och näringslivet hade önskat mer än det gick att få.

Finlands Näringsliv är tillfreds med att flera länder höjde sina ambitioner i linje med vad som behövs för att hejda uppvärmningen till 1,5 grader, även om man hade hoppats på mer. Nu gäller det att fokusera på att besluten verkställs, anser EK.

– Det är uppmuntrande att se att utsläppsmålen skärps successivt i enlighet med Parisavtalet och att man ska återkomma med ytterligare skärpta mål nästa år, trots att det återstår mycket jobb för att nå 1,5 grader, säger vd Jyri Häkämies i ett uttalande.

"Förolämpning mot miljoner"

Miljörörelsen höll som vanligt fokus på hur de rikare länderna som historiskt stått för den överväldigande majoriteten av utsläppen kan hjälpa de fattigare att anpassa sig till klimatförändringar.

Hittills har klart mest klimatfinansiering, inklusive privata investeringar, gått till åtgärder som minskar utsläppen, men de fattigaste länderna har inte mycket glädje av det. Få privata investerare satsar på anpassningsåtgärder i det globala syd eftersom det knappast ger avkastning.

Med få undantag har miljörörelsen och klimataktivisterna underkänt de årligen återkommande partsmötena i FN:s klimatkonvention. Även Glasgow betecknas som ett misslyckande. Bild: Paul Ellis/Lehtikuva–AFP

I Glasgow lovade länderna mer pengar än någonsin, 356 miljoner dollar, för anpassningsåtgärder. Finansieringsnivån ska fördubblas från 2019 till 2025 med målet att andelen pengar som viks för anpassning ska utgöra hälften av all klimatfinansiering med offentliga medel.

– Men det egentliga behovet är mångfalt större, påpekar Bernt Nordman.

Den globala klimatrörelsen betecknar mötesutfallet som de rika ländernas svek mot de fattiga.

– Avtalet är en förolämpning mot de miljoner människor vars liv rivs i bitar av klimatkrisen. Vi hade stora förhoppningar på att mötet äntligen skulle leverera ett genuint stöd för de samhällen, bönder, kvinnor och flickor som behöver hjälp med återuppbyggnaden efter klimatkatastrofer. Men de rika länderna, i synnerhet USA, har slagit dövörat till mot de svårast drabbade, säger Teresa Anderson på Action Aid International.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning