Varför behöver vi toppidrott?

Mira Potkonen vann brons i OS.Bild: Markku Ulander

Lynchstämning. Nättrollen kalasar. Krönikörerna kräver blod: någon måste betala för OS-fiaskot.

Var det ens ett fiasko? Sett till förutsättningarna gick Finlands OS precis som väntat.

Arto Bryggare, Pauli Nevala, Jouko Salomäki och gänget har babblat på om hur allt var bättre förr om du orkat lyssna. Säkert: då det fanns hälften så många deltagande nationer, den globala konkurrensen var betydligt mindre och Finland hade världsledande kunskap i bloddopning.

Det är relevant att fråga sig vad som gått snett och varför Sverige, Danmark och Fiji klarade sig bättre i Rio. Lika relevant är det att undra varför OS-framgångarna har betydelse, varför vi behöver toppidrott och vad vi vill använda samhällets resurser till.

Staten finansierar idrott till största delen med tipsvinstmedel: under 2016 är summan 147,62 miljoner euro. 11,56 miljoner euro används för att stödja toppidrott, vilket ungefär motsvarar Norges och Sveriges statsstöd. Ett permanent problem är att näringslivet i Finland inte stödjer toppidrott lika frikostigt som i de övriga nordiska länderna.

Seglarna och friidrottarna fick överlägset mest statsstöd under olympiaden före OS i Rio. Noll medaljer. Tvåbarnsmamman Mira Potkonen levererade den enda medaljen i damernas boxning. Hon får det mindre idrottsunderstödet, 10 000 euro under 2016-2017. Paralympierna har fått mest individuellt stöd, men de har också levererat: fyra guld i London. I det här skedet fnyser den konservativa falangen åt nivån i damernas boxning och i de paralympiska spelen. Andra ser en möjlighet: tänk om Finland skulle satsa uteslutande på marginella grenar där framgångsutsikterna är bättre? Det är ett faktum att alla OS-medaljer inte är lika dyrköpta.

Till exempel Kalervo Kummola, som är ordförande för delegationen för Finlands olympiska komitté, vill att Finland gör som Danmark och Nya Zeeland och satsar de befintliga resurserna exklusivt på idrottsgrenar där vi har realistiska möjligheter att nå framgångar. Då kan vi bland annat glömma simning och löpgrenarna i friidrott och kanalisera alla idrottsligt begåvade barn att ägna sig åt de rätta idrottsgrenarna. Modellen har fungerat bra i DDR och Kina.

I så fall bortser vi från att det fina med idrott är möjligheterna att förverkliga sig själv, skapa sina egna drömmar och bygga sina egna målsättningar. Bara en bråkdel av alla barn och unga som börjar idrotta kan bli toppidrottare. Men i stället lär de sig långsiktighet, vikten av att jobba för sina målsättningar och får på köpet massor av ovärderliga erfarenheter. De begåvningar som verkligen vill satsa borde ges alla förutsättningar – oavsett om det är taekwondo eller spjut som är deras grej. Alla vill nödvändigtvis inte spela lagsport.

Det vackra med OS är mångfalden. Halva Finland höll andan när Benedek Olah lirade bordtennis, när Elmo Jankari tävlade i fälttävlan och Suvi Mikkonen kämpade om medaljerna i taekwondo. Toppidrott skapar upplevelser, förebilder och inspiration för oss vanliga dödliga. Det är värt en insats av samhället.

Varför är det relevant hur många medaljer eller så kallade poängplaceringar Finland tar i ett OS? Nättrollen som dillar om OS-turister kan krypa tillbaka under sin sten. Vi behöver inte längre idrottsframgångar för att bekräfta vår identitet och förstärka vår nationella pondus. Det finns länder som fortfarande resonerar som Sovjetunionen, men i dagens samhälle blir de allt färre. Alla som har minsta koll på toppidrott vet hur svårt det är att ens kvala in till ett OS: i många grenar räcker det inte ens med att klara en kvalgräns, utan du måste samla rankingpoäng i kvalturneringar runtom i världen. Det viktiga är att vi skapar ett samhälle där det är möjligt att göra sina egna val, uppnå sina drömmar och visa vägen för andra. Det är ett bättre tecken på en nations styrka än ett OS-guld.

Marcus Lindqvist Reporter

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00