Ingrid Krogius trodde att hon var finsk medborgare i 41 år

Ingrid Krogius, bosatt i Sverige, har röstat i flera presidentval, betalat skatt på aktier som hon har ärvt och finns upptagen i databasen Kanta som finsk medborgare. I maj fick hon veta att hon förlorade sitt medborgarskap redan för 41 år sedan. Bild: Richard Nordgren

Ingrid Krogius har röstat i finländska presidentval på 90-talet och senare. Hon betalar skatt för aktier som hon äger i Finland och hon finns i Kanta-databasen som finsk medborgare. Men när hon skulle förnya sitt pass fick hon nej. – Det var som en käftsmäll, säger juristen Krogius.

Hon skrattar lite ironiskt åt sin situation. I alla år har hon trott att hon är en god finsk medborgare – i och för sig bosatt i Sverige – men när hon ville ha nytt pass blev det kalla handen.


Ambassaden ifrågasatte också hennes personbevis från en annan finsk myndighet, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, enligt vilken hon står antecknad som medborgare i Finland.

Av paragraf tre i passlagen framgår att en finsk medborgare ska beviljas pass. Ingrid Krogius är utbildad jurist från Helsingfors universitet och klagade hos justitiekanslern.


Bakgrunden är att när Krogius var 17-åring sökte hennes mor om svenskt medborgarskap åt henne. Hon var minderårig och bodde fortfarande i Finland. Mamman var svensk och finsk medborgare.


– Min mamma fick reda på att man i Sverige 1979 hade bestämt att det går att få dubbelt medborgarskap i jämställdhetssyfte, ett barn skulle kunna få både sin mors och sin fars medborgarskap, också om de är gifta. Förut fick man enbart faderns medborgarskap när föräldrarna var gifta, berättar Krogius.


Hennes far arbetade på Utrikesministeriet och hade jobbat vid flera finska ambassader och konsulat i olika länder, och familjen hade flyttat ett flertal gånger.


– Jag var inte speciellt förtjust i att bli svensk. Jag hade börjat skolan i Schweiz, gått i skola i Holland och hade ett behov att känna mig finsk och slå rot i Finland.


Efter studenten från Brändö gymnasium 1980 inledde hon sina juridikstudier vid Helsingfors universitet ett år senare. Samma år utnämndes fadern till ambassadör i Irak och Ingrid Krogius fick ett finskt diplomatpass som var i kraft från 1981 till 1986.


Nekades att lämna in passansökan


När hon lämnade in passansökan för att få ett finskt pass på ambassaden i Stockholm i augusti i fjol blev det tvärstopp. Orsaken var att hon också har svenskt medborgarskap och hon fick veta att det måste göras en medborgarskapsutredning innan hon kunde beviljas ett finskt pass. 
"Det kan hända att ni borde ha blivit av med ert medborgarskap tidigare", var svaret hon fick, enligt Krogius.


– Det var som en käftsmäll. Jag förstod ingenting, säger hon lite uppgivet. Det var liksom att jag gick till min pappas gamla jobb och fick beskedet att här har jag inget att hämta, säger hon.


Hennes ärende skickades sedan vidare till Migri, Migrationsverket, där man meddelade att handläggningen tar minst 9 till 12 månader.


– Jag påpekade då att jag väl knappast utan min egen vetskap kan ha förlorat mitt medborgarskap.


Röstade i presidentval 1994

Till saken hör att hon år 1994 på finska ambassaden i Stockholm röstade i båda omgångarna av presidentvalet, som stod mellan Martti Ahtisaari och Elisabeth Rehn. År 2012 röstade hon i presidentvalet på finska ambassaden i Stockholm igen och bestyrkte sin identitet med sitt gamla finska körkort.


Utöver att hon finns i Kanta-databasen som finsk medborgare har hon ända sedan fadern dog betalat skatt på aktier som hon ärvde.
 Något finskt pass har hon inte haft sedan diplomatpasset löpte ut eftersom hon också hade ett svenskt. När hon i fjol reste till Finland var det inga problem att komma in i landet eftersom hon har ett finskt personnummer. Inga röda flaggor när hon gick igenom gränsbevakningens kontroller trots coronarestriktioner.


Retroaktiv förlust

I maj 2021 fick hon beslutet från Migrationsverket: Hon hade förlorat sitt finländska medborgarskap i januari 1980. Motiveringen var att hon då hade blivit beviljad svenskt medborgarskap på moderns ansökan.

– I 41 år har jag felaktigt varit antecknad som finsk medborgare. Jag kände mig som Kafka i korridorerna, säger hon.

"Förvärv av medborgarskap i främmande stat på ansökan eller därmed jämförbart sätt medförde förlust av finskt medborgarskap enligt då gällande medborgarskapslag", står det i beslutet.

Det finländska pass som Ingrid Krogius har haft är ett diplomatpass som hon fick när hennes far blev ambassadör i Irak 1981. Bild: Richard Nordgren

– Migri har alltså fattat ett negativt förvaltningsbeslut med retroaktiv verkan med stöd av föråldrad lagstiftning, slår Krogius fast.

– Det går emot ett antal rättsprinciper. Legalitetsprincipen bygger på att man ska tillämpa lag och de har ju tillämpat upphävd lagstiftning. Att retroaktivt återkalla beslut om beviljade förmåner eller beslut som innebär försämringar för enskilda är tveksamt inom förvaltningsrätten, fortsätter Krogius.

– Jag förlorade mitt finska medborgarskap baserat på lagen om förvärvande och förlust av finskt medborgarskap från 1941. Den är upphävd sedan urminnes tider. Beslutet baserades också på medborgarskapslagen från 1968 som också är upphävd sedan ganska många år tillbaka, säger hon.

– Man har tillämpat upphävd lagstiftning för att retroaktivt fastställa att jag inte är finsk medborgare. Det känns bara jättekonstigt.


Hon skickade in besvär till justitiekanslern som inte såg något olagligt i förfarandet. 


– Nu blir jag nog rättshaverist, för jag kommer att överklaga det här beslutet till förvaltningsdomstolen trots att jag tror att jag kommer att förlora det. Det här är bara så absurt, säger Krogius.


Hon säger att det finns en hel del känslomässiga kopplingar. Hon föddes som finsk medborgare och har hela livet ansett sig vara finsk.

– Dessutom känns det som om det här beslutet inte är i samklang med det allmänna rättsmedvetandet och det känns lite konstigt att plötsligt inte vara finsk längre.

Hon pekar på andra märkliga konsekvensen av beslutet. Hennes två yngre bröder omfattades också av moderns ansökan och fick svenskt medborgarskap samma dag, men de har gjort militärtjänst i Finland och har dubbelt medborgarskap båda två.

– I så fall gjorde de militärtjänst fast de egentligen inte var finska medborgare.

Anmälan om medborgarskap


Ingrid Krogius konstaterar att hon enligt nuvarande lagstiftning genom en anmälan skulle få tillbaka sitt medborgarskap, men hela ärendet har blivit en principiell fråga för henne.

HBL tar upp Krogius fall med ambassadör Liisa Talonpoika. Talonpoika skakar på huvudet och säger att hon tycker att det verkar konstigt. Ändå säger hon att det enklaste för Ingrid Krogius skulle vara att bara göra en ny anmälan.


– Det kostar lite men sedan är det bara att komma till ambassaden så att vi kan verifiera att det är rätt person.


Men när hon får reda på att Ingrid Krogius finns folkbokförd som finsk medborgare, säger hon att det här är intressant och rekommenderar Krogius att ta kontakt med de finländska myndigheterna.


Migrationsverkets beslut kan Talonpoika inte kommentera.


Ingrid Krogius kommer ändå inte att lämna saken och har överklagat Migrationsverkets beslut till förvaltningsdomstolen.

– Det här är sånt som triggar en rättshaverist, skämtar hon och skrattar högt, men påpekar sedan med mera allvar att principen är viktig och därför vill hon gå vidare med ärendet.


Född 1962 i Helsingfors

Har bott i flera olika länder för att fadern Håkan Krogius jobbade som diplomat vid Utrikesministeriet. Han var bland annat ambassadör i Bagdad 1981-1987.

Student från Brändö gymnasium 1980.

Studerade juridik vid Helsingfors universitet från 1981.

Bosatt i Sverige sedan slutet på 1980-talet.

Har jobbat som jurist i Sverige i flera olika organisationer, nu vid Transportföretagen som är en arbetsgivarorganisation för transportbranschen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning