Ingo slår larm om yrkesskolorna – "All trygghet i utbildningen har försvunnit på några år"

– Jag kan säga det, att mitt 16-åriga jag inte skulle ha klarat det lika bra i dagens system, säger Svensk Ungdoms förbundsordförande Christoffer Ingo, som efterlyser fler i politiken som har yrkesskolbakgrund som han. Nedskärningarna i yrkesskolorna, i kombination med reformen, kommer att kosta mer än vad de sparat, säger han.

Efter omvälvningarna i yrkesskolorna har både elever och lärare varit i kontakt med Ingo. Han gissar att det beror på att de vet att han har yrkesbakgrund.

Christoffer Ingo, 23, drar en jämförelse mellan sig själv och sin fem år yngre bror – hur mycket närundervisning han själv fick i jämförelse med en som gått yrkesskola några år senare, och bedömer att inlämningsuppgifterna blivit tre gånger fler, på bekostnad av närundervisningen.

PROFIL

Christoffer Ingo

Född 16 november 1994

Från Korsholm

Är förbundsordförande för Svensk Ungdom sedan 2017. Kommunfullmäktig i Korsholm.

Tradenom och lantbruksföretagare. Har jobbat som byggare, och varit produktionsansvarig på familjens fårgård.

– Jag är orolig för de unga som ska slussas mellan praktikplatser och hemuppgifter. De är alltför sällan i skolan, då det inte finns samma resurser att undervisa som förr. All trygghet i utbildningen har försvunnit på några år. Systemet har blivit bättre för vissa – för dem som är jätteduktiga, vet vad de vill göra, kan ta sig fram själva och har egna kontakter till praktikplatser. För dem finns möjlighet till en snabbare utbildning som är mer skräddarsydd. Men för alla andra, som inte ännu vet vad de vill eller är lika motiverade, har det blivit sämre.

Yrkesskolereformen har varit en utdragen historia – förra regeringen planerade en som sedan kastades ut med badvattnet under de kaotiska sista månaderna av valperioden när flera projekt klappade ihop. Att en reform behövdes håller Ingo med om. Den har innehållit bland annat en reform av examenstitlarna och ambitioner att få mer skräddarsydd utbildning. Ingo anser att problemet är nedskärningarna.

– hade man lämnat bort dem hade det inte varit så dåligt. Att undervisningen är mer individanpassad är en bra sak. Men tar man bort pengarna för att undervisa blir det problem.

Han upplever, efter att ha hört elever och lärare som varit i kontakt, att det råder en enighet om problemen. Också företagens vilja och möjligheter att ta emot praktikanter är ett frågetecken. En del är bra på att utbilda och gör det gärna för egna behov, andra är inte pigga på att ta ett större undervisningsansvar för elever som kanske kommer att jobba någon annanstans.

Christoffer Ingo. Bild: LEHTIKUVA/Emma Buss

– Det finns situationer där varken företag eller praktikant är nöjda med hur det blir. Det klagar företagarna på.

Christoffer Ingo är orolig för hela bilden där unga mår sämre, har svårare att hitta ut på arbetsmarknaden och dessutom får en stor press att orientera sig själva redan i tonåren.

– Andra stadiet har en fostrande roll, vare sig man vill det eller inte. Man måste få växa där. Som det är nu krävs det oerhörd självdisciplin, det är en disciplin som inte jag hade. Ja, sextonåriga Christoffer Ingo hade nog inte klarat sig lika bra i dagens system, det är helt säkert, säger han.

– Det gäller inte bara yrkesskolorna utan också i gymnasiet är det en press redan på första årskurs att veta vad man vill. Men en orsak för många som söker till gymnasiet är att det inte vet det ännu, och så ska det ju få vara.

Därför har Ingo heller inte mycket till övers för antagningsreformen, som lägger mer fokus på avgångsbetyg i stället för inträdesprov. Ingo anser att högskolorna själva ska få vara experter på sin antagning och vilka elever de vill ha.

– Om man inte har något gymnasiebetyg alls, då har man tidigare kunnat bevisa vad man kan genom inträdesförhör. Jag tycker det är fel att man fråntar universiteten och högskolorna makten att besluta hur man antar sina elever. Skolorna ska väl veta det bäst.

Ingo bedömer att läget just nu kommer att kosta i någon annan ända i samhället.

– Om unga må sämre, inte kommer ut på arbetsmarknaden och inte har de där egna kontakterna, då kommer det att kosta. Vi betalar då i vårdkostnader och i arbetslöshet de summor som nedskärningen i andra stadiet skulle spara.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33