Slutspurt för vård och landskap?

Krista Kiuru (SDP) leder riksdagens social- och hälsovårdsutskott som arbetar vidare med vård- och landskapsreformen.Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Sedan början av juli har det varit ganska tyst kring vård- och landskapsreformerna. Nu finns reformerna igen på löpsedlarna eftersom arbetet i riksdagen fortsätter.

Totalt tyst har det ändå inte varit. Under sommaren utspann sig en liten diskussion kring om hela vårdreformen alls behövs eftersom sjukvården i Finland är väldigt kostnadseffektiv. Den diskussionen är onödig att föra. Vården måste reformeras. Det finns många argument och de har alla funnits med hela vägen under de ungefär tio år som reformen har varit aktuell.

För det första hör vår sjukvård i jämförelse med övriga OECD-länder till de mest ojämlika. I praktiken betyder det att fattiga och sjuka inte får tillräckligt med vård medan rika och friska till och med övervårdas.

För det andra är sjukvården inte effektiv i den bemärkelse att primärvården skulle fånga upp alla dem som måste vårdas. De hänvisas i stället senare till den specialiserade vården. Det blir dyrt med både mänskliga och ekonomiska mått mätt.

Och för det tredje måste Finland också inom sjukvården ha beredskap att ta hand om att det finns allt flera äldre. Ju äldre vi blir desto mer vård behöver vi – det är en konsekvens av den goda nyheten att vi lever längre.

Så långt om orsakerna till vårdreformen. Som känt har den sittande regeringen kopplat ihop en landskapsreform med vårdreformen och också beslutat införa en valfrihet. Landskapen ska vara 18, vilket innebär att de är av väldigt varierande storlek. Valfriheten införs tidigare och är mera omfattande än regeringen ursprungligen hade tänkt.

Det kan se tydligt och klart ut. Men att reformerna verkligen blir av är inte alls klart.

Den första versionen fick back i riksdagens grundlagsutskott sommaren 2017.

Regeringen kom med ett nytt förslag och i juni i år slog grundlagsutskottet fast att det behövs förändringar men att de kan göras i riksdagen. Invändningarna handlar bland annat om tidtabellen. Övergångsperioden måste bli väsentligt längre och särskilt valfrihetselementen måste införas stegvis. Men invändningarna gällde också att en EU-notifikation saknas och att regeringen alltså inte är säker på att alla EU:s regler uppfylls, och att finansieringen av vården bör tryggas under alla omständigheter.

Regeringen kom med ett bemötande just före midsommar för att hjälpa riksdagens social- och hälsovårdsutskott i arbetet. Ett annat bemötande som regeringen beskriver som mera tekniskt blev klart i fredags och finns alltså i dag då utskottet möts efter en paus sedan början av juli.

Det blev också klart att genomförandet av reformerna skjuts upp med ett år. De nya vårdcentralerna ska starta 2022, men att landskapen ska få ansöka om både att starta tidigare och senare, beroende på hur långt de har kommit i sina förberedelser.

Stämningen i social- och hälsovårdsutskottet är mycket spänd. Regeringspartierna, särskilt Centern, beskyller utskottets ordförande Krista Kiuru (SDP) för att försvåra ett effektivt arbete medan oppositionen i stället anser att regeringen pressar utskottet på ett otillbörligt sätt.

Troligen godkänner utskottet en tidtabell för sitt arbete i dag. När betänkandet är klart ska grundlagsutskottet ännu syna det och se om de krav man ställt har uppfyllts.

En allmän gissning är att lagpaketen kan behandlas i plenum allra tidigast i oktober, men snarare i november eller december. Nu utgår regeringen från att landskapsvalet hålls 26.5, samtidigt som EU-valet. Det förutsätter att reformerna godkänns senast i början av december.

Om de alls kommer så långt som till plenum. Ifall grundlagsutskottet har invändningar kan allt försinkas och eventuellt förfalla. Det finns en deadline. Riksdagsvalet hålls i april, och den nuvarande riksdagen avslutar sitt arbete i mars.

Även om reformerna kommer så långt att de behandlas av hela riksdagen har regeringen en ytterst knapp majoritet och det är inte säkert att den håller. Om reformerna godkänns innebär den uppskjutna tidtabellen att den nya regeringen hinner ändra på utformningen. Det är inte någon idealisk situation att riva upp lagarna, men fullt möjlig. Vi får leva med vårdreformens olika svängar ännu länge.

Läs också HBL:s sammanfattning Vårdreformen på tre minuter.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33