Ingen vinter i sikte – också februari och mars väntas bli mildare än i snitt

Det var regn, blåst och öppet hav i Gräsviken i Helsingfors på lördagsförmiddagen. Om väderprognosen slår in utlovas mer eller mindre likadant för resten av vintern. Bild: Teemu Salonen/Lehtikuva

Det finns en överhängande risk för att det inte blir någon riktig snövinter alls i södra Finland. Långtidsprognoserna förutspår mildare väder än normalt också för februari och mars.

Temperaturen i februari väntas ligga 2–3 grader över långtidsmedelvärdet i södra Finland, enligt Europeiska centret för medellånga väderprognoser (ECMWF). I norr beräknas avvikelsen till 1,5–2 grader över snittet.

– Långtidsprognoserna är alltid behäftade med osäkerheter, men den europeiska modellen brukar vara den pålitligaste. Den amerikanska modellen ger ännu högre avvikelser för februari, fyra grader över medelvärdet i söder och tre grader i norr, säger Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet.

Även om februari i snitt brukar vara något kyligare än januari i Helsingfors är detta dåliga nyheter för dem som hoppas på att åka skidor eller pulka i vinter. Om långtidsprognosen slår in kan vi snarast räkna med slask i februari.

– Också veckomodellerna visar att vädertypen verkar låsa sig med utbredda beständiga lågtryck över Nordatlanten och västliga eller sydvästliga vindar, säger Rantanen.

– Som jag tolkar februarikartorna kan vi då och då räkna med kortare inslag av kyligare väder, i en till tre dagar, men annars är det milda vädret rådande.

Rantanen säger att det finns goda förutsättningar för att hela januari månads medeltemperatur i Helsingfors ska ligga över nollstrecket, vilket är ovanligt. Årets januarimånad kan bli en av de fem mildaste januarimånader som huvudstaden upplevt i mäthistorien. För närvarande ligger vi cirka fem grader över medeltalet.

Säkert är det ändå inte. När Rantanen tittar på en pinfärsk tiodygnsprognos på söndagsförmiddagen kan han ana en nedkylning i slutet av månaden, som följden av ett annalkande högtryck.

– Men det är bara spekulation. Å andra sidan ska man minnas att långtidsprognoserna, som inte ser den här nedkylningen komma, tenderar att missa förändringar när vädret länge har varit stabilt, säger han.

Bild: ECMWF

Orsaken till det milda vädret är den positiva Nordatlantiska oscillationen. Det så kallade NAO-indexet beskriver tryckskillnaden mellan det fasta lågtrycket kring Island och det fasta högtrycket kring Azorerna. När skillnaden är stor och indexet positivt om vintrarna blåser milda västliga eller sydvästliga luftströmmar in från Atlanten över stora delar av Nordeuropa.

NAO-indexet har varit positivt ett bra tag, och vädermodellerna ser ingen ändring i antågande.

Finns det någon koppling mellan positivt NAO-index och klimatförändringen?

– Inte vad jag vet, åtminstone inte rakt av. Det finns inga indikationer på förändringar i NAO, men i och med uppvärmningen har hela atmosfären blivit varmare. Därför är de milda luftströmmar som blåser in under positivt NAO-index varmare än de var vid motsvarande förhållanden för säg femtio år sedan.

Ett annat bidragande fenomen är jetströmmen, alltså den västliga luftström som kretsar runt det nordliga polarområdet på ungefär 25 kilometers höjd. Jetströmmen är stark och stabil nu, säger Rantanen, men om mönstret bryts, vilket har skett förut, kan det plötsligt öppna för nordostvindar som kan ge södra Finland iskallt vinterväder.

ECMWF-prognosen för mars lovar ungefär 2–3 grader mildare temperaturer än i snitt, medan avvikelsen förväntas vara bara aningen positiv i april och nästan ebba ut i maj. Mika Rantanen påpekar att prognoserna blir allt mindre pålitliga ju längre fram man tittar.

– De är lite bättre än rena gissningar, men inget att lita på. På sistone har de ändå slagit in. I september och oktober var prognosen att vi skulle få en ovanligt mild början på vintern.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning