"Ingen vill vara kvotkvinna"

Hellre uppmuntran än kvoter. Den egna motivation är en grundförutsättning för att bli ledare, säger verkställande direktör Ann Wahlroos-Jaakkola. Bild: Ida Enegren

Finland tillämpar inte tvingande lagar om könskvotering i börsbolagens styrelser men når ändå till liknande resultat som Norge där kvoteringen är lagstadgad. – Vi borde inte fråga oss själva om kvotering, utan varför det finns så få kvinnor i ledande ställning i Finland i dag. Egentligen är det en skymf mot kvinnan att vara utnämnd som "kvotkvinna", säger styrelseproffset Stig Gustavson.

Fyra framstående svenska affärskvinnor skrev en debattartikel i Dagens Nyheter om varför de anser att könskvotering i bolagsstyrelser inte ska bli lagstadgat i Sverige. Men hurdana är åsikterna i frågan i Finland?

På Kvinnosaksförbundet Unionen stöder man en obligatorisk könskvotering i bolagsstyrelser. Unionens generalsekreterare Taru Anttonen menar att kvoteringen inte är ett självändamål, men att kvotering i dag behövs för att spräcka glastaket.

– Utvecklingen mot mer jämställda bolagsstyrelser har inte gått framåt tillräckligt snabbt och därför stöder vi tvingande lagstiftning på området, säger Taru Anttonen.

Alla börsbolag har inte kvinnor i sina styrelser, och kvinnliga ledare i börsbolag är ännu ovanligt i Finland. Enligt Handelskammaren är endast 4 procent av de verkställande direktörerna i Finland kvinnor.

Enligt European Women on Boards-nätverkets europeiska undersökning som granskade 15 stora finländska börsbolag var 36 av 122 styrelseledamöter kvinnor. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har vuxit från 25% år 2011 till 31,6% år 2015. Till de granskade företagen hörde till exempel Fortum, Wärtsilä, Nokia, Stora Enso och Sampo.

På kvinnosaksförbundet Unionen ser man könskvoteringen som ett bra sätt att visa att kvinnor kan nå goda resultat i bolagsstyrelser när de väl får möjligheten och att det just nu finns outnyttjad potential. De ser dock inte könskvoteringen som den enda åtgärden för att få fler kvinnor i ledande positioner.

– Vi måste också se på de strukturer som orsakar att kvinnor inte når toppositioner inom näringslivet, tillägger Taru Anttonen. Som att kvinnors karriär i många fall avbryts av att man är hemma med barn och att kvinnor förväntas vara hemma, medan män inte förväntas vara det.

Kvinnliga ledare efterlyses

Ann Wahlroos-Jaakkola som är verkställande direktör för Picnic talar för att locka kvinnor till ledande positioner med andra medel än kvotering. Wahlroos-Jaakkola ser positivt på att en saklig debatt om jämställdhet förs i medierna och att det kan ha en positiv effekt på antalet kvinnor som söker sig till ledande positioner.

– Utbildningen inom företaget kan också ha en stor betydelse. Jämställdhet är en rättvisefråga och därför är det viktigt att man tar upp det och diskuterar det i företaget, samt har ett tydligt jämlikhetsprogram så att alla förstår att sådana frågor existerar, säger Ann Wahlroos-Jaakkola. När det är fråga om direktörs- och chefsjobb är också den individuella motivationen mycket viktig.

Också Stig Gustavson, som nu är vice ordförande för Konecranes styrelse och suttit med i 25 finländska bolags styrelser talar i egenskap av medlem i DiF/Hallitusammattilaisets policy-utskott om betydelsen av att det finns kvinnor i ledande positioner.

– En av orsakerna till att det finns så få kvinnor i bolagsstyrelserna är att det finns så få kvinnor som leder eller har lett större företag i Finland. Den kompetensen är värdefull för styrelserna. Vi borde inte fråga oss själva om kvotering, utan varför det finns så få kvinnor i ledande ställning i Finland i dag, säger han.

Könskvoter beskriver Gustavson som kontraproduktivt både för företagen och för kvinnorna. I Norden är principen om ägarnas makt i aktiebolag mycket viktig enligt honom, och den ska inte begränsas genom kvotering. Liknande argument använder de svenska affärskvinnorna i debattartikeln i Dagens nyheter.

– Egentligen är det en skymf mot kvinnan att vara utnämnd som "kvotkvinna", man vill ju nå framgång genom egna meriter, tillägger han. Universiteten blir allt mer kvinnodominerade, och det kommer att synas i näringslivet också i framtiden.

Mångfald förbättrar styrelsearbetet

Värdepappersmarknadsföreningen ger ut en kod för bolagsstyrning och i den ingår en rekommendation om att båda könen ska vara representerade i börsbolagens styrelser. Genom koden har många styrelser tagit in en eller flera kvinnor i styrelsen. Enligt Julia Ormio, chefsjurist, är dock inte denna kod tillräcklig för att försäkra mångfald och jämställdhet i bolagsstyrelser.

– Jag tycker hemskt illa om hur begreppen kvotering och tvångslagstiftning låter men vi behöver mer åtgärder för att försnabba processen att få mer kvinnor med i bolagsstyrelser, säger Julia Ormio. Kvoteringen fungerar som en katalysator för förändring.

Julia Ormio hoppas på att kvoteringen kunde bli en mindre politiserad fråga och att man snarare skulle diskutera mer om hur det skulle kunna bli större mångfald inom de finländska börsbolagens ledande organ.

– Internationella företag mäter och rapporterar diversiteten bland de anställda på olika sätt och advokatbyråer i London publicerar till och med sina rapporter om ämnet, varför kan man då inte mäta könsfördelning i börsbolag i Finland också utan att göra en stor sak av det, frågar sig hon. Oavsett vad man tycker är det mest sannolikt att runt 60-åriga vita män som är diplomingenjörer till utbildningen är de som blir valda till finska bolags styrelser. Vi måste fråga oss hur vi kan få in olika slags kompetens och mer mångfald i styrelserna, om det så betyder att företagen måste anlita headhunting eller rekrytera annorlunda.

Också Ann Wahlroos-Jaakkola talar för mer diversitet i bolagsstyrelser. Hon anser att det finns ett värde i att öppna upp nätverk för människor med olika bakgrund. Särskilt varmt talar hon om sitt engagemang som Hanken-ambassadör och som styrelsemedlem i föreningen Board Professionals Finland BPF. BPF jobbar som nätverk för att öka mångfalden i bolagsstyrelser och för att få fler kvinnor med i styrelser.

– Det behövs nytänkande och olika sorters kompetens för att utveckla företag, säger hon. Könet är inte det viktigaste, utan egenskaperna personen har. Jag tror vi bör vara mer öppna om hur vi rekryterar och varför vi väljer de personer som vi gör till ledande poster. Om det då handlar om att rätta till balansen mellan könen, ska man också vara öppen om det. Till exempel kafébranschen är väldigt kvinnodominerad, så därför är vi positiva till att rekrytera män.

Finland toppar i ny undersökning

Wahlroos-Jaakkola håller med om att mer rapportering om jämlikhetsfaktorer behövs, men tror inte att rapportering baserat på tvång är vägen framåt för företagen.

– Det är bra och välkommet att man undersöker jämlikhetsfrågor och kunskap och direkt fakta behövs, säger Wahlroos-Jaakkola. Men små och medelstora företag belastas i dag av otroliga mängder regler och paragrafer och ytterligare rapportering skulle vara tyngande för personalen. Om man kunde skapa ett lätt och smidigt rapporteringssystem i jämlikhets- och mångfaldsfrågor till exempel via arbetsgivarförbunden kunde det vara en lösning, tillägger hon.

Norge var först i världen med att införa tvingande lagstiftning om könskvotering i bolagsstyrelser. Den obligatoriska fördelningen med minst 40 procent av det mindre representerade könet gäller publika aktiebolag (Allmennaksjeselskap) och då vissa villkor uppfylls bolag som är statligt eller kommunalt ägda.

Den norska lagen är formulerad på ett sådant sätt att det i vissa fall kan krävas en högre procent än 40 av det mindre representerade könet för att den lagstadgade könskvoten ska uppfyllas, detta är till exempel fallet då bolagets styrelse består av två, fyra eller sex personer. Trots att lagen i sig själv är könsneutral, nämns till exempel på den norska regeringens hemsidor att bolag ska ha minst 40 procent kvinnor i styrelsen.

– I Norge är det främst kvinnosaksorganisationer som driver frågan och då jag deltog i en konferens där frågan diskuterades blev jag utbuad för mina sakliga argument, säger Stig Gustavson. Det är inte ett konstruktivt sätt att diskutera. Jag känner ingen kvinnlig ledare som är för kvotering.

Enligt European Women on Boards-nätverkets europeiska undersökning där över 500 stora börsbolag i 13 länder granskats år 2015–2016 hör Finland tillsammans med Sverige, Norge och Frankrike till toppen med över 30 procent kvinnliga styrelseledamöter. Men i jämförelsen har endast 15 finländska börsbolag granskats vilket kan göra siffrorna missvisande.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning