Ingen svartvit ekvation

Bild: TOR WENNSTROM

Med jämna mellanrum diskuteras riksdagsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar. Men problematiken är inte riktigt så enkel som man kunde tro.

I veckan har Iltalehti skrivit om den del av ersättningen som betalas för boendekostnader för ledamöter som inte är bosatta i huvudstadsregionen. Först väckte det uppmärksamhet att Sannfinländarnas Teuvo Hakkarainens bostad i Helsingfors egentligen betecknas som ett bastuutrymme. Hakkarainen hyr det tillsammans med sin gruppkamrat Ville Vähämäki, som är den som ansvarat för hyreskontraktet. Riksdagen utreder nu frågan men Hakkarainen själv tycker att det är den bästa bostad han har haft i Helsingfors.

Kostnadsersättningen är den samma oberoende av utgifterna för bostaden. De grönas riksdagsledamot Olli-Poika Parviainen hyr sin Helsingforsbostad av sin mamma och hans hyra är klart lägre än den kostnadsersättning han får. Men det sker alltså helt enligt reglerna. Parviainen tycker själv att riksdagen kunde övergå till att betala ersättning mot kvitto, inte som en klumpsumma.

I fredags skrev Iltalehti att reglerna för kostnadsersättningen för en bostad ändrades 2013 efter att SFP:s Stefan Wallin köpte en del av en bostad, som han nu äger tillsammans med en annan man. Tidigare hade riksdagen godkänt kostnadsersättningar bara för bostäder som delades med en äkta hälft.

Iltalehti antyder att Wallin skulle ha påverkat att praxis ändrades men riksdagens förvaltningsdirektör Pertti Rauhio säger att Wallin visserligen fäste hans uppmärksamhet vid regeln så att han granskade den närmare – och kom fram till att den gamla regeln var lagvidrig. Wallin har alltså inte utnyttjat systemet.

Var och en kan läsa om riksdagsledamöternas skattepliktiga arvoden och skattefria kostnadsersättningar på riksdagens webbsida.

Ledamöterna får också ersättning för flyg, tåg eller buss till hemorten och för taxiresor från hemorten till det fortskaffningsmedel de använder till Helsingfors.

Kritiken mot arvodena är av två slag – att de är för höga och att de är för låga. Båda lägren har rätt.

Medellönen i Finland är ungefär 3000 euro. Det är helt klart att riksdagsledamöterna ekonomiskt, men också på andra sätt, lever ett helt annorlunda liv än åtminstone de väljare som har låga inkomster och bor långt från Helsingfors. Varje ledamot har sin ideologiska och politiska bakgrund och grupptillhörighet. Det är på varje politikers ansvar att hålla kontakten och bevara insikten i villkoren för dem man representerar. Väljarnas ansvar är att ge sin röst till kandidater som de anser uppfylla deras egna krav.

Men det är också viktigt att uppdraget som riksdagsledamot inte innebär så stora ekonomiska uppoffringar att en viss kategori människor tackar nej av den orsaken. Man kan förstås hävda att politiker ska vara redo att offra en del för det ädla uppdraget. Det gör många – de lever inte med sina familjer, de riskerar att förlora sitt mandat vid varje val och de utsätter sig för en hel del, inte minst i sociala medier.

Det är också viktigt att reglerna för ledamöternas ersättningar är öppna och lättfattliga. Och att de lever med sin tid. Därför vore det klokt att utreda ett kvittobaserat system för bostadsersättningen. Ett sådant system skulle kräva nya gränsdragningar om kostnadstak, inställningen till familjebostad i Helsingfors och så vidare. Ersättning mot kvitto skulle innebära mer byråkrati, men den utsätts också andra för.

Anpassningspensionen för riksdagsledamöter från före 2011 framstod som oskälig i jämförelse med de åtstramningar som har gjorts för andra arbetslösa. Därför var det befogat att avskaffa den, även som det stred mot principen att regler inte borde ändras retroaktivt.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18