Inför inte läsårsavgifter!

Studerande från mindre bemedlade familjer drabbas hårdast om läsårsavgifter införs, menar Frida Sigfrids. Bild: Irene Stachon/Lehtikuva

Om studerande ska betala läsårsavgifter under studietiden blir högskolestudier inte lika tillgängliga och studerande från mindre bemedlade familjer drabbas hårdast.

Debatten om läsårsavgifter för högskolestuderande har gått het de senaste veckorna. De som talar för läsårsavgifter ser dem som garanti för högskolornas fortsatta finansiering och ett sätt att få studerande snabbare ut på arbetsmarknaden. Samtidigt hävdas det att högskoleutbildade kommer att få en högre lön, med vilken de lätt kan betala avgiften efter studierna.

De senaste regeringarna har infört åtgärder för att få unga snabbare ut på arbetsmarknaden. En av åtgärderna var att begränsa studiestödet – både antalet månader och den månatliga summan – och öka andelen studielån som studerande kan lyfta. Samtidigt är den enskilt största orsaken till att studier fördröjs att studerande jobbar vid sidan om för att få ekonomin att gå ihop. Av universitetsstuderande jobbade 56 och av yrkeshögskolestuderande 59 procent vid sidan om studierna, enligt statistikcentralens utbildningsstatistik 2018. Läsårsavgifter är ingen sporrande faktor för studerande som redan i dag har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. I värsta fall kan de fördröja studierna.

Om studerande ska betala läsårsavgifter under studietiden blir högskolestudier inte lika tillgängliga och studerande från mindre bemedlade familjer drabbas hårdast. Om läsårsavgifterna i stället betalas då man kommit ut på arbetsmarknaden drabbar det dem med lägre lön. En högskoleutbildning ger inga garantier på en hög lön inom alla branscher och därmed skulle läsårsavgifter göra situationen ojämlik och orättvis.

Regeringens mål är att hälften av alla unga vuxna ska ha en högskoleutbildning 2030. Att införa läsårsavgifter skulle inte gynna målsättningen, tvärtom förhindra att den uppnås. Finland behöver satsa på utbildning som är tillgänglig för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund. Den avgiftsfria utbildningen utgör grunden för ett välmående och konkurrenskraftigt Finland.

Frida Sigfrids, förbundsordförande, Svensk Ungdom

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning