Inför feministisk snöröjning i Finland!

En feministisk snöröjning måste paras med en fungerande klimatpolitik eftersom ingen typ av snöröjning klarar de extrema väder som blivit vanligare.

År 2014 tänkte jag för första gången att "nu har väl feminismen gått för långt". Orsaken var rubriken på en video som dök upp i mitt Facebookflöde, "Feministisk snöröjning i Karlskoga" stod det. Är det verkligen möjligt (och nödvändigt) att sätta en feministisk analys på allt, tänkte jag, med tanke på att feminism redan då började bli ett modebegrepp som löpte risk att urvattnas. I fallet om snöröjning hade jag fel. Det har visat sig vara både möjligt och nödvändigt att se över snöröjningen ur ett jämställdhetsperspektiv.

Så vad är feministisk snöröjning? Det är helt enkelt snöröjning där man tar i beaktande att män och kvinnor rör sig på olika sätt i trafiken – kvinnor går, cyklar och åker kollektivtrafik mer, män tar bilen oftare – det leder till att hur snöröjningen görs får olika konsekvenser för män och kvinnor.

Det här är mätbara olikheter som Karlskoga tog fasta på och de märkte att det är tre gånger fler gångtrafikanter än bilister som skadas på grund av halka. Sjukkostnader och produktionsbortfall till följd av de här olyckorna kostar fyra gånger så mycket som vinterväghållningen. Karlskoga tänkte om hela sättet de plogar gatorna på och i stället för att börja med de största vägarna och sluta med trottoarerna började de nu med vägar till daghem och skolor, sedan till större arbetsplatser (både i mans- och kvinnodominerade yrken) och sedan plogades gång- och cykelbanor till skolor och daghem. Efter det sköts snöröjningen i resten av staden. De konstaterade att det är lättare för en bil än för en fotgängare att röra sig i en decimeter snö. Den här omprioriteringen blev inte dyrare, men gjorde staden mera jämställd och tillgänglig, framför allt för barn.

Jag har haft orsak att gå tillbaka och fundera på den här videon nästan varje år sedan jag såg den första gången. Nu senast var det ett samtal från en äldre vän och dagisstarten efter jullovet som fick mig att fundera på videon. Mitt barns dagis har formen av en dal och hela gården var ett tjockt istäcke med vatten på. Detsamma gällde naturligtvis trottoarer och bilvägar, men de hade sedan flera dagar tillbaka sandats. Dagisgården hade inte sandats och var så farlig att alla dagisgrupperna tvingades stanna inne den dagen i väntan på att gården skulle sandas. Det min vän berättade var något liknande, hans hälsa hade blivit lidande eftersom han inte kunde ta sina långa dagliga promenader eftersom trottoarerna nära hans hem i centrala Helsingfors var i så dåligt skick.

Dåligt plogade och sandade trottoarer isolerar äldre (och andra med svårighet att röra sig ute) och ett vanligt problem är vallarna av snö som bildas framför övergångsställen och fryser till ishögar som är så gott som omöjliga att ta sig över med rullator, rullstol eller barnvagn.

En feministisk snöröjning måste ändå paras med en fungerande klimatpolitik eftersom ingen typ av snöröjning klarar de extrema väder som blivit vanligare. Att se till att det är lätt att gå, cykla och åka kollektivt också på vintern är ett litet steg i rätt riktning.

Fotnot Se den utmärkta videon Jämställd snöröjning i Karlskoga på Youtube.

Nina Nyman Doktorand i genusvetenskap vid Åbo Akademi.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning