Individer och företag tar upp klimatkampen

Internationella aktivister som lobbar för en striktare klimatpolitik på plats i MarrakeCh. Bild: MOHAMED MESSARA

Hundratals storföretag ställer tuffare klimatmål än politikerna vågar enas om. Men också vanliga konsumenter måste rycka in om klimatförändringen ska bromsas.

MARRAKECH Du och jag kan inte stoppa klimatförändringen, men vi behövs ändå. Den tanken börjar prägla FN:s klimatförhandlingar. När Parisavtalet ska implementeras kan regeringarna inte göra allt. Företagen, regionerna, städerna och kommunerna bör hjälpa till.

– Också enskilda människor kan påverka. Tack vare den finländska idén om ett individuellt klimatlöfte kan vem som helst ta upp kampen mot klimatförhandlingen, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) på klimatmötet i Marrakech.

Han syftar på sajten Climate Pledge man kan lova att försöka halvera sitt klimatavtryck på tio år. Klimatavtrycket räknas ut enligt hur man bor, konsumerar rör sig. Sedan kan man försöka minska sina utsläpp och klimatkompensera där det inte lyckas.

Hittills har drygt tvåtusen finländare lämnat ett klimatlöfte med presidenterna Sauli Niinistö, Tarja Halonen och Martti Ahtisaari i spetsen. Löftet lämpar sig lika bra för redan välsignade vegancyklister som för köttätande bilister.

– Jag har också lämnat ett klimatlöfte. Jag köper bara förnybar elektricitet och äter ännu mer ekologiskt. Nästa steg blir att köpa en bil som drivs med el eller biogas, säger Kimmo Tiilikainen.

De som kan går först

Det är föreningen Myrskyvaroitus som står bakom webbplatsen, och Finlands miljöcentral som gjort klimatavtrycksräknaren.

– Vi riktar oss i första hand till den rikaste miljarden av människor som förbrukar merparten av naturresurserna och som har de bästa möjligheterna att påverka det. Kan de halvera sitt klimatavtryck betyder det mycket, säger Jouni Keronen, vd för föreningen Climate Leadership Council för klimatsmarta företag.

När han var med och grundade Myrskyvaroitus saknade han en uppmuntrande rörelse som komplement till proteströrelserna.

– Vi söker lösningar, och de uppstår när folk gör något. När tillräckligt gått med och berättat det för andra kommer de flesta med. Det viktiga är inte att alla halverar sina utsläpp på tio år, utan att vi sätter snöbollen i rullning.

Konsumenterna spelar en klar roll. Av Finlands planerade utsläppsminskning till 2030 kunde konsumenterna stå för en tredjedel bara genom att anamma lösningar som redan finns, enligt Gaia Consulting.

Jouni Keronen med en bakgrund som utvecklingsdirektör för innovationer vid Fortum vill stärka klimatlöftessamarbetet med FN och andra organisationer och företag. Målet är att 100 miljoner människor ska klimatlova de fem närmaste åren. Föregångare finns på hemmaplan – biskop Björn Vikström gjorde sitt klimatlöfte innan sajten hade öppnat – men bara drygt tvåtusen har hängt på.

– Vi har inte haft råd med någon kampanj, men jag är inte orolig. Vi har många inflytelserika personer med oss och vi ska nog få bollen att rulla så sajten blir lite användarvänligare.

Vad ska finländare som vill minska sitt klimatavtryck tänka på?

– Enklast är köpa grön el och att byta till LED-belysning. Renoverar man kan man se över värmesystemet, och flyger man kan man klimatkompensera.

Näringslivet skyndar på

Konsumentval är alltid kopplade till produktionen. Nästan 200 av världens största företag antar självmant vetenskapligt baserade utsläppsmål.

– Övergången till en kolsnål ekonomi går inte att stoppa. Företagen gör detta för att de inser att det ligger i deras eget intresse, säger Andrew Steer, chef för World Resources Institute.

– Vi går snabbare än regeringarna. Vi ska bli kolneutrala till 2020, och redan i år kommer vi att nå det målet för vår verksamhet i Nordamerika. Det bästa är den positiva respons vi fått från vår personal, säger Harry Verhaar, direktör vid Philips Lightning.

Microsoft debiterar sig självt för klimatskadlig verksamhet, och lägger pengarna i en fond som investerar i förnybar energi. Så gottgör koncernen för över nio miljoner ton koldioxidutsläpp.

– Det gynnar över sju miljoner människor, säger miljö- och hållbarhetsdirektören Tamara DiCaprio.

Finland i efterkant?

Jouni Keronen betonar det viktiga med vetenskapsbaserade mål. Ska man enligt FN:s miljöprograms kalkyler nå 2-gradersmålet måste utsläppen minska med 14 gigaton till 2030, en miljard ton koldioxid om året. Han säger att klimatutmaningen utgör den största affärschans mänskligheten upplevt.

– Det blir en otrolig rusch där man måste vara snabb.

I Marrakech vimlar det av nordiska företag som demonstrerar senaste nytt inom miljöteknik, men många duktiga finländska företag saknas.

– Jag undrar om våra företag är snabba nog. Om vi ser klimatutmaningen som en kostnad riskerar vi att förlora. Ändå öppnas här chanser att investera, sysselsätta och exportera, säger Keronen.

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54