In genom köksdörren i Arktis

De kanske viktigaste mötena inför Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet ägde rum dagen innan Finland tog över ordförandeklubban efter USA i går. Under de möten som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hade med USA:s president Donald Trump, och den amerikanske utrikesministern Rex Tillerson var det enligt uppgift visserligen Syrien och inte till exempel klimatfrågor och Arktis som stod högst på agendan.

Tidtabellen för dessa möten hade ändå att göra med Arktiska rådets utrikesministermöte i Fairbanks och inledningen på Finlands ordförandeskap. Militära och försvarspolitiska frågor hör inte till det som Arktiska rådet ska behandla men i en konferens på hög nivå fanns de den här gången med på programmet. En av arrangörerna är säkerhetskonferensen i München (Munich Security Conference) och det är meningen att man ska diskutera transatlantiska relationer, Ryssland och frågor som gäller Arktis. Den årliga säkerhetskonferensen i München handlar uttryckligen om kriser och krig.

Just med tanke på säkerheten i Arktis är det viktigt att USA och Ryssland upprätthåller åtminstone någon form av kommunikation. Ryssland känner sig trängt i Östersjöområdet och därför blir den enda fria tillgången till Atlanten uppe i norr allt viktigare.

Ekaterina Klimenko, forskare vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, påminde nyligen i ett inlägg på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors om att det i år har förflutit tio år sedan Ryssland hissade sin flagga i Arktis och tvingade andra länder att fästa uppmärksamhet vid regionen.

Hon underströk också att Rysslands första strategi för Arktis från 2008 inte nämnvärt har förändrats.

Ryssland vill säkra sina intressen i området och det lyckas bäst om området hålls utanför kriser och konflikter. Strategin nämner ingenting om direkta militära hot, men Ryssland vill bygga upp en avskräckande effekt och är också redo att slå tillbaka vid behov, enligt Klimenko.

Rysslands militära satsningar i norr har onekligen varit iögonenfallande och ofta fått omvärlden att undra om det faktiskt bara handlar om att modernisera ett föråldrat försvar.

I Alakurtti, nära den finska gränsen finns tusentals experter på radioteknik. I Severomorsk finns den ryska norra flottans huvudkvarter. Flera tidigare flygbaser i Arktis har rustats upp och tagits i bruk, nya planeras.

Rysslands olagliga annektering av Krim, landets inblandning i striderna i östra Ukraina och stödet till Syriens ledare Bashar al-Assad har skapat en situation där så gott som allt Ryssland företar sig betraktas med misstro.

I Ryssland går ekonomi och utrikes- och säkerhetspolitik hand i hand. För länge sedan har Ryssland sagt klart ut att landets ekonomiska intressen vid behov skyddas med militära insatser. Och ekonomiska intressen finns det gott om i Arktis, stora olje- och gasfyndigheter ligger inom ryskt område. Sanktionerna och det låga oljepriset har dämpat takten och begränsat möjligheterna att utvinna dem. Men det är knappast en situation som varar för evigt.

Rysslands president Vladimir Putin deltog i det internationella arktiska forumet i Archangelsk – "porten till Arktis" – i slutet av mars. Staden har en djuphamn och inom tio år ska landförbindelserna till Europa ha förbättrats avsevärt.

Ekonomiska frågor, inklusive turism, gruvindustri, isbrytare och sjörutterna längs Nordost- och Nordvästpassagen är högt prioriterade också inom Arktiska rådet. Arktis ekonomiska råd leds av Arctic Shippings vd Tero Vauraste.

Flera frågor infinner sig. Ekonomi kan knappast kopplas loss helt och hållet från utrikes- och säkerhetspolitiken.

Turismen och gruvorna kan öka inkomsterna för befolkningen i norr, isbrytare kan göra de nya sjöfartslederna segelbara under allt längre perioder. Men hur går det med den känsliga naturen i Arktis eller med urfolkens traditionella näringar? De arktiska områdena är glest befolkade och turism och gruvor kommer med största sannolikhet att leda till en betydande inflyttning. Hur påverkar detta urfolkens kultur? Om de upplever att de inte blir delaktiga av eventuella ekonomiska vinningar, hur påverkar detta samhällena i norr?

Klimat och kultur samt hänsyn till urfolkens rättigheter är kärnan i Arktiska rådets verksamhet. Finland har sagt att klimat och miljö är viktiga under ordförandeskapet.

Helt och hållet kan de inte kopplas loss från säkerhetspolitiken i Arktis och det kan påverka också Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet.

Yrsa Grüne

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33