Imponerad av Claes Andersson

Kiamars Baghbani citerar Shams ad-Din Tabriz, den sufiska mystikern och poeten som levde på 1200-talet: "Fastän hela världen försöker hindra mig när jag har något jag vill säga, så når mina ord ändå ut, men kanske om 100 år."

Det är en självklarhet för Kiamars Baghbani, iranier i exil i Finland sedan 90-talet, att skriva och översätta. Nu ger han på det egna förlaget Kulttuuritarha ut ett urval av Claes Anderssons dikter, som han översatt till persiska via finskan. Den kan läsas av människor som kan persiska eller dess högspråkliga afghanska variant dari, eller det tadjikiska språket galacha som också tillhör den persiska språkgruppen. De är väldigt många i världen, kring 150 miljoner sammanlagt.

– Det är min uppgift i livet att göra det här, säger Kiamars Baghbani lugnt. För tillfället gör han det vid sidan av arbetet på Helsingfors stadsbibliotek som går ut på att utveckla nationella bibliotekstjänster på invandrarspråk.

Han är född 1956 och kom till Finland från Iran på 90-talet, och var bland våra första politiska kvotflyktingar.

– I Iran är det så här: det finns inte plats för dem som funderar, bara för dem som följer. Jag arbetade som journalist och som lärare i litteratur och realämnen. Det fanns inte plats för mig, jag måste fly.

I Finland studerade han bland annat konsthistoria, arbetade som lärare och handledare för invandrare, och blev så småningom kulturproducent. Hela tiden skrev han, tidningsartiklar och böcker på sitt eget språk – verkförteckningen omfattar 15 titlar, prosa och dikter. 2014 utkom den finska Miksi aina maahanmuuttajat. Han har ett eget litet förlag som heter Kulttuuritarha, och ger ut egna och andras böcker på finska och andra språk. Hans barn är uppvuxna i Finland, sonen arbetar som ungdomsledare i Helsingfors stads tjänst, dottern är psykolog och bor i London.

Allt till salu

Kiamars Baghbani var under sina år som kulturproducent med om att ordna litteraturkvällar på kulturcenret Caisa, och under tio år samarbetade han med Börje Mattsson på kulturfestivalen Faces, där hans eget inslag hette "Dikternas bro" . Claes Andersson uppträdde där några gånger, och till slut frågade Baghbani om han kunde få översätta några dikter till persiska.

Det som imponerade hos Andersson var den mångsidiga synen på världen och språket; politikerns, musikerns, psykiaterns, poetens. Kiamars Baghbanis urval omfattar exempel från hela Anderssons långa bana, från 1962 till de allra nyaste.

– Han är mycket universell, han skriver om saker som är lika begripliga överallt i världen.

Jag ber Kiamars Baghbani nämna någon dikt som berört honom särskilt starkt, och han bläddrar genast fram en, som på svenska börjar så här:

"(till salu på webben 1)/ 14-årig mellanbrun flicka, mycket renlig och fast i köttet. / Gör som hon blir tillsagd. Extraförmän: stum. / Liten i maten, dricker bara vatten."

– Där har du vår värld, allt går att köpa, allt finns på nätet. "Allt du bör veta för att mixtra ihop en liten kärnladdning" också, som det står länge fram i dikten.

Till Iran vågar Kiamars Baghbani fortfarande inte resa.

– Det är oklart hur det skulle gå, det är ingen risk jag vill ta. Jag bor fysiskt i Finland och mentalt är jag hela tiden också i Iran. Men jag har vuxit in i livet här, jag kan tala fritt här, medan Iran fortfarande kämpar med samma problem som när jag flydde.

Problemet, säger han, är inte religionen i sig utan politiken som utövas med religionen som förevändning.

– Ett predikament som också Turkiet med Recep Tayyip Erdogan nu snabbt håller på att glida in i.

Sorglig och löjlig censur

Visst utkommer det böcker av alla de slag i Iran och Baghbani kunde rentav få ut sitt urval hos en Iransk förläggare om han försökte – men då skulle texten underkastas den allestädes närvarande censuren och det vill han inte gå med på.

– Censuren fungera på ett sätt som är både sorgligt och löjligt. Jag har sett frasen "en kvinnas bröst" ändrad så att det stod "en kvinnas sak", och du hör ju hur det låter!

I dag är möjligheterna att distribuera litteratur i slutna samhällen mycket större än före Internet, vilket gör att många exilförfattare känner av kontakten med sina forna hemländer på ett annat sätt än förut.

Kiamars Baghbani skulle härnäst vilja ge ut Finlands historia på persiska.

– På 100 år har Finland utvecklats från ett fattigt litet land till ett välmående land med en fungerande samhällsordning. Det är exemplariskt! Visst, Iran har en magnifik flertusenårig historia, men historien hjälper inte om man inte har en uppfattning om vad man borde göra just nu. Hur ska vi utveckla vårt land, hur ska vi ha det i framtiden? Vad gjorde ni finländare rätt, vad kan vi lära oss av er?

På persiska heter boken "Äz gens-e aajände", Gjort av framtiden, och översättningen som gjorts via finskan har kontrollerats mot den svenska förlagan av Karolina Andersdotter. Den kan köpas via BTJ (före detta Bibliotekstjänst)

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00