Ideologi och maktpolitik när Sverige tar sig an vinster i välfärden

Får vänta. Statsminister Stefan Löfven kan knappast räkna med att regeringen kommer till beslut om vinster i välfärden under den här valperioden. Frågan kan bli ett tema i nästa riksdagsval.Bild: Lehtikuva/Jonas Ekstromer

Hur stor vinst ska privata företag som producerar verksamhet som finansieras med skattemedel få ta ut – vårdbolag, daghem, skolor, socialtjänst? Maximalt sju procent, kommer den svenska regeringens utredare fram till. Det handlar om en av mandatperiodens viktigaste, men också mest omstridda, frågor i Sverige.

STOCKHOLM – Det är uppenbart att skattebetalarnas pengar inte ska gå till vinster, vi har 60 000 barn som är till salu på börsen.

Så dundrade Sveriges statsminister Stefan Löfven i en partiledardebatt tidigare i år. Han hänvisade till att skolkoncernen Academedia gick ut på börsen.

Den borgerliga oppositionen Alliansens företrädare i tv-studion reagerade starkt på själva ordvalet – men också temat är minst sagt eldfängt: det som kallas vinster i välfärden.

I Sverige följer pengen med eleven, som kan välja att gå i privat eller kommunal skola, samt med patienten eller klienten som för samma kostnad kan söka sig till privat eller offentlig vård och omsorg.

De privata företagen är många och inte sällan stora, 60 000 elever går i nämnda Academedias skolor. Uppgifter om dålig vård på äldreboenden har förekommit – en del minns kanske uppståndelsen kring Carema för något år sedan – anklagelser om vinstmaximering likaså.

Samtidigt finns det de som betonar vikten av konkurrens, mångfald och valfrihet.

"De flesta statliga utredningar ryker det inte om. Men 'välfärdsutredningen' är den här mandatperiodens hetaste", beskriver Göran Eriksson, politisk kommentator på Svenska dagbladet, träffande konstellationerna kring "Ordning och reda i välfärden" som presenterades på tisdagen.

Tusentals anställda

Uppdraget som Ilmar Reepalu, tidigare socialdemokratisk kommunpolitiker, har fått är "att säkerställa att offentliga medel används till det de är avsedda för", som han själv uttrycker det.

Kärnan i förslaget är att de privata välfärdsföretagen ska kunna ta ut maximalt sju procent av företagets operativa kapital plus statslåneräntan, som under 2000-talet varit omkring 3 procent. Det operativa kapitalet är de tillgångar som finns i verksamheten.

I snitt gör företagen en vinst på 47 procent på det operativa kapitalet. Det jämför Reepalu och utredningen med 10 procent för tjänstesektorn i stort.

– Stora vinstuttag innebär att resurser förs bort från välfärden, sade han när han överlämnade utredningen.

I stället ska huvuddelen av vinsten stanna i verksamheten och gå exempelvis till löner och personaltäthet. Reepalu har räknat ut att de "övervinster" som företagen tog ut år 2014 rörde sig kring 450–500 miljoner euro, vilket är ungefär hälften av den budgetsatsning regeringen har gjort på området, och motsvarar 12 000 anställda.

Udden i förslaget riktar sig mot de "riskkapitalbedrivna koncernerna" som med liten insats är ute efter maximal vinst, säger Ilmar Reepalu.

– Den som vill bedriva verksamheten med normal, rimlig avkastning på sitt kapital berörs inte.

Skadar företag och kunder

Även om innehållet i Reepalus utredning delvis läckt ut i förväg väcker det, inte oväntat, starka reaktioner.

Svenskt näringsliv, motsvarigheten till finländska EK, säger genom sin vd Carola Lemne att om förslagen genomförs "skadas hundratusentals kunder, medarbetare och ägare i väl fungerande, seriösa företag".

De kommunalt anställdas fackförbund står, bland andra, för applåderna.

"Jag ser hellre fler yrkesskickliga medarbetare i skola och omsorg än övervinster på riskkapitalisters bankonton", kommenterar Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Forskare som nyhetsbyrån TT har talat med hävdar i sin tur, tvärtemot vad Reepalu hävdar, att det är de små företagen som drabbas mest, medan stora koncerner enklare kan flytta pengar mellan företag och på så sätt anpassa sin vinst.

Löfte vänsterut

Redan på tisdagseftermiddagen möttes regeringen och Alliansen för att diskutera Reepalus utredning. Önskemålet är en blocköverskridande uppgörelse

Men föga tyder på att regeringen kan få igenom förslaget om vinstuttaget. Det största borgerliga partiet Moderaterna kräver direkt att det slopas.

– Stirrar man sig blind på vinsterna och struntar i kvaliteten har man inte förutsättningar för en överenskommelse, säger Ulf Kristersson, partiets ekonomisk-politiska talesperson till TT.

Vinsttaket är ändå regeringens löfte till Vänsterpartiet efter förra riksdagsvalet för att partiet ska ge sitt stöd när budgeten röstas igenom – och det vill den svaga regeringen inte riskera att förlora.

Ideologiska skillnader styr synsätten, men i hög grad handlar det också om maktpolitik.

Så medan den socialdemokratiske ansvarige ministern Ardalan Shekarabi (i Dagens industri) höjer tonläget och talar "om en stöld från folket som måste stoppas" verkar det allt mer klart att beslut om vinster i välfärden inte nås den här mandatperioden, utan snarare blir ett tema i nästa val om två år.

Då får också väljarna säga sitt i ekvationen där de enligt opinionsmätningar gärna vill ha valfrihet men samtidigt ogillar privatiseringar och vinstuttag.

Anna Svartström Reporter

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00