”Ibland väntar jag tio minuter för att korsa gatan”

Ulla Jensen, distriktssekreterare för Svenska synskadade i mellersta Nyland, önskar sig fler övergångsställen med ljudsignaler, som enligt henne är ett av de viktigaste hjälpmedlen för synskadade.Bild: Niklas Tallqvist

Dödsantalet för fotgängare i Helsingfors har stigit från en till åtta sedan i fjol, visar polisens siffror. Otryggheten i trafiken drabbar synskadade extra hårt, men Risto Rautava (Saml) viftar bort klagomål över brist på ljudsignaler vid trafikljusen. – Det är säkert inte ett jättestort problem.

Antalet fotgängare som dött och skadats har stigit sedan i fjol. Statistik från polisen visar att många olycksfall sker när fotgängare är på övergångsställen. Det här vittnar om en allt osäkrare vardag för gående, något som drabbar synskadade extra hårt.

– Det är inte roligt eller tryggt att gå ut längre, säger Ulla Jensen.

Jensen är svagsynt och använder ledarhund och vit käpp i trafiken.

– Jag tar det säkra före det osäkra. Ibland väntar jag fem till tio minuter för att gå över gatan, säger hon.

Jensen är distriktssekreterare för Svenska synskadade i mellersta Nyland, som har 200 medlemmar. Totalt finns det omkring 80 000 synskadade i Finland. Siffran är svår att bekräfta eftersom synskada kan vara allt från nedsatt syn till blindhet.

Synskadade i Helsingfors stöter på många hinder i vardagen. Det behövs fler trafikljus med ljudsignaler, utrop på bussar, spårvagnar, hållplatser och i hissar. Även taktiler – spår i golvet eller marken som leder en synskadad med vit käpp rätt – och lägre trottoarkanter är viktiga.

– Tillgänglighet borde vara en självklarhet. Det skulle gynna också rullstolsburna, säger Jensen.

Hon bodde tidigare vid en stor korsning där inget av trafikljusen hade ljudsignal. Ljudsignaler är enligt henne ett av de viktigaste hjälpmedlen.

– Den vita käppen kan glida över en trottoarkant och ledarhunden reagerar inte på rött ljus. Nu får jag bara hoppas på att bilister visar välvilja eller att en fotgängare hjälper, säger Jensen.

"Inget jättestort problem"

Varför finns det då så få trafikljus med ljudsignal i Helsingfors? Risto Rautava (Saml) är ordförande för stadsmiljösektorns sektion för byggnader och allmänna områden.

– Jag vet inte varför alla trafikljus inte har ljudsignal. Sannolikt finns det på de ställen där flest människor och synskadade i synnerhet går.

Ojämlikheten i att synskadade inte kan gå var de vill diskuterar Rautava inte.

I början av 2017 var Rautava på en inofficiell träff med en finsk förening för synskadade.

– Där togs trafikljus med ljudsignaler inte upp så jag antar att det inte är ett jättestort problem i så fall. Det är faktiskt första gången någon frågar mig om det, säger Rautava.

Men nu säger synskadade personer att det är ett problem. Vad ska ni göra åt saken?

– Vi jobbar på det.

Mellan januari och oktober 2016 dog en fotgängare i en trafikolycka, 2017 är motsvarande siffra åtta. Vad beror ökningen på?

– Den växande cykeltrafiken är säkert en bidragande orsak, säger Rautava.

Men en cykel dödar knappast en fotgängare?

– Då är det sannolikt bilister som kör mot rött ljus eller på ett vårdslöst sätt.

Rautava menar att staden ökar kameraövervakningen för att minska dödsfall i trafiken. Även fler övergångsställen, cykelvägar och farthinder ska på lång sikt förbättra tryggheten.

HRT:s utrop på hållplatser dröjer

Teija Visa planerar tillgänglighet på Helsingforsregionens trafik HRT. Hon säger att HRT för tillfället testar olika apparater för utrop på bussar, spårvagnar och hållplatser.

– De sista bussarna får sina utropssystem vid årsskiftet. Utropen på spårvagnar och bussar tas sedan i bruk steg för steg under 2018, säger Visa.

Tieto är företaget som har hand om ljudinstallationerna i bussar och spårvagnar. Inspelningarna för utropen är klara för användning. Enligt kommunikatör Johannes Laitila är det tekniska problem som skjutit upp installationerna i bussar och spårvagnar.

HRT testar just nu olika ljudsystem för hållplatserna, bland annat Apples produkt iBeacon och knappar man trycker på för att höra vad det står på avgångstavlan.

– När vi hittar ett förmånligt och bra system tar vi det i bruk, men det kommer inte inom en snar framtid, säger Visa.

2015 testade HRT ett knappsystem i Vallgård och Berghäll, men systemet var inte tillräckligt bra för allmänt bruk.

RÄTTELSE kl. 13.47 11.12. I artikeln om fotgängare i Helsingfors stod det att HRT år 2015 testade ett knappsystem på hållplatser som fortfarande inte är klart. Knappsystemet kunde sedan inte tas i allmänt bruk, preciseras det nu i artikeln. Tekniska problem har förekommit i samband med ljudinstallationer i bussar, inte på hållplatser, som det ursprungligen stod i texten. Tieto utvecklar ljudinstallationer i bussar och spårvagnar, inte på hållplatser.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33