I Pompeji har tiden stannat

Omkring en tredjedel av Pompeji har fortfarande inte grävts fram. Bild: Jael Nyman

Pompejis framtid har länge sett dyster ut. Omkring 80 procent av det målningar som grävts fram i Pompeji har förstörts och byggnader har rasat. I dag fokuserar därför arbetet i Pompeji på att bevara och restaurera det redan utgrävda områdena hellre än att gräva fram nytt. Samtidigt väcker det oupptäckta nyfikenhet. Vem vet vad framtidens arkeologer hittar?

Avgjutningarna i gips ger oss en chans att verkligen komma nära antikens människor. Den här mannen sitter ihopkurad på golvet, omringad av olika föremål som hittats, bland annat otaliga krukor. Kanske försökte han skydda sig för det vulkaniska materialet, men i dag får man intrycket av att han begråter sitt öde. Bild: Jael Nyman

"Vi hade knappt satt oss ner för att vila då mörkret föll, inte mörkret av en månfri eller molnig natt, utan som om en lampa hade släckts i ett stängt rum. Man kunde höra kvinnors skrik, barns gråt och männen ropa; en del kallade efter sina föräldrar, andra efter sina barn eller fruar och de försökte känna igen dem på deras röster. Människor begrät sina öden, eller sina släktingars öden, och de fanns de som i sin dödsskräck bad att få dö. Många bad efter gudarnas hjälp, men ännu fler tänkte att det inte längre fanns några gudar kvar och att universum hade störtat ner i ett evigt mörker för all tid."

Plinius den yngre målar i sina brev upp en dramatisk bild (här i översättning av red.) av den plötsliga tragedi som drabbade Pompeji och närliggande områden år 79 e.Kr då vulkanen Vesuvius fick sitt utbrott. Hans brev är de enda bevarade ögonvittnesskildringar vi i dag känner till. Plinius morbror, Plinius den äldre, var en romersk författare och naturfilosof. Han omkom i vulkanutbrottet efter att ha tagit sig närmare Vesuvius för att iaktta fenomenet. Han hör kanske till de mest kända dödsoffren, men bland de uppskattningsvis 3 000–13 000 som miste livet vid utbrottet finns människor från alla samhällsklasser, från den högsta eliten till tiggare. En del dog i det stenregn vulkanen först spydde ut, andra av det pyroklastiska flöde som följde och som nådde temperaturer på upp till 300 grader. Aska och pimpsten lade under sig flera städer – den största och mest kända av dem Pompeji som vid tidpunkten för utbrottet hade omkring 10 000–20 000 invånare. Eftersom lagret av aska och pimpsten som bildades bevarade staden som den var då utbrottet ägde rum har det gett oss en unik inblick i hurdant livet var under antikens Rom.

– Pompeji är så intressant just för att staden är så väl bevarad . Vi har hittat många helt unika föremål och det finns många bevarade texter både ingraverade och målade på väggen. De har avslöjat mycket om till exempel kommunalförvaltning och religion. Framför allt berättar Pompeji mycket om vanliga människors vanliga liv under antiken, säger forskare Laura Nissin vid Helsingfors universitet.

Gipsfigurer berättar om tragedi

Det var just människorna som väckte Nissins intresse då hon år 2002 deltog i sin första utgrävning i Pompeji. Hon har hunnit med ett tiotal utgrävningar i både Pompeji och närliggande Herculaneum och skrivit flera vetenskapliga artiklar i ämnet.

– Avgjutningarna i gips av dödsoffren är verkligt intressanta. Det är mera sällan man har möjlighet att komma så nära antikens människor. Samtidigt påminner de oss om den tragedi de upplevde.

Paquius Proculus hus bjuder på ett av de vackraste mosaikgolven som hittats i Pompeji. Golvet har ett stort antal olika djur avbildat, bland annat den här vakthunden vid husets ingång. Bild: Jael Nyman

Avgjutningar började göras i slutet av 1800-talet. Då upptäckte de tidiga utgrävarna att det vulkaniska materialet som stelnat runt offren hade lämnat håligheter runt skelettet efter att kroppen förmultnat. Genom att fylla håligheterna med gips fick man gipsfigurer av offren – en del så tydliga att man till och med fått en uppfattning om vilken typ av kläder de bar. Senare har metoden även använts där annat organiskt material förmultnat och lämnat håligheter efter sig. I dag har vi med hjälp av avgjutningar fått en bild av hurdana bland annat antikens dörrar, skåp, vaggor och vagnar har kunnat se ut.

Finland närvarande i Pompeji

Nissin är inte den enda finländska forskare som fascinerats av Pompeji. Pompejiforskningens rötter i Finland sträcker sig långt tillbaka, med bland annat Veikko Väänänen på 1930-talet och senare Paavo Castrén. År 2002 inledde Helsingfors universitet projektet Expeditio Pompeiana Universitatis Helsingensis under ledning av Castrén. Pompeji är uppdelat i olika numrerade kvarter och det så kallade finländska kvarteret, där de finländska forskarna fick börja gräva, finns i Regio IX.

– Finlands kvarter är verkligt intressant och mångsidigt. Det finns bland annat tvätteri, bageri och det så kallade Marcus Lucretiuska huset.

Huset innehåller ovanligt påkostade dekorationer. Till exempel bjuder trädgården på en av de mest omfattande skulpturkollektionerna som hittats i Pompeji. Huset innehåller också dyrbara väggmålningar. År 2008 kunde föremål och målningar från huset beundras på Amos Anderssons museum på utställningen Domus Pompeiana – Ett hus i Pompeji.

Pompeji-projektet är en del av ett större internationellt samarbete med syfte att bland annat återundersöka de områden som grävdes fram på 1800-talet.

– Den arkeologiska dokumentationen har utvecklats väldigt mycket på 150 år. I slutet av 1800-talet var forskarna inte så noggranna som i dag. Därför går vi på nytt igenom det som grävts fram då. Projektets andra syfte är att göra nya utgrävningar.

Toalettforskning ger svar

Under åren 2002-2012 gjordes utgrävningar och nu är Pompeji-projektet inne på sin följande fas, det vill säga att publicera resultat och vetenskapliga artiklar. Forskarna har gjort nya rön.

Arkeologisk forskning är tidskrävande och noggrant arbete. Just nu fokuserar mycket av arbetet i Pompeji på att bevara det som redan grävts fram. Bild: Jael Nyman

Den äldsta bevarade amfiteatern vi idag känner till hittas i Pompeji. Här fick upp till 20.000 åskådare plats under de olika gladiatorspelen som ordnades. Raderna längs fram närmast arenan var reserverade för eliten. Bild: Jael Nyman

– Vi kände rätt bra till hur det var i Pompeji år 79 när utbrottet skedde, men de tidigare faserna har varit förhöjda i dunkel. Den senaste tiden har vi hittat ny information, till exempel stenbitar som bevisar att Pompeji har varit bebott redan år 400-500 f.Kr.

Att antikens hydroteknik med sitt skickligt byggda akveduktsystem var avancerat har vi känt till. Men de senaste årtionden har vi hittat tecken på att de haft vattenförsedda toaletter till och med på övre våningen av husen. Spolandet har antagligen skett så att man hällt vatten ner i toaletten. Också i det finländska kvarteret har flera nya toalettfynd gjorts.

– I många avseenden var antikens romare föregångare och de hade många bekvämligheter som vi har även i dag. Samtidigt var deras kunskaper i hygien lite annorlunda än våra. Toaletterna fanns till exempel ofta i köket bredvid diskhon eftersom de också användes att slänga matrester i.

Genom att undersöka resterna i toaletterna har vi fått mycket information om till exempel vad som ätits i hushållet.

Modern tragedi i Pompeji

Ända sedan de första besökarna som återupptäckte staden i mitten av 1700-talet har intresset för Pompeji fortsatt att växa. I dag besöker omkring 3,5 miljoner personer ruinerna varje år. Trots att Pompeji togs med på Unescos världsarvslista redan år 1997 fortsatte läget att förvärras under det följande årtiondet: byggnader rasade, målningar förstördes och föremål försvann.

– Omkring 80 procent av de väggmålningar som grävts fram sedan år 1748 har förlorats. Det är oerhört sorgligt, säger docent Antero Tammisto, som lett Pompeji-projektet sedan år 2008.

De tidiga utgrävningarna handlade mer om skattjakt än arkeologi och staden har inte skyddats tillräckligt bra.

– Nu har vi kunnat bevisa att luftföroreningarna förstör freskomålningarna. Överlag är freskomålningar tåliga, men luftföroreningarna orsakar bland annat att pigmenten försvagas och bleknar bort.

Pompeji täcker ett område på ungefär 66 hektar. Det finns ännu oupptäckta delar av den forna staden.

– Lyckligtvis är ungefär en tredjedel av Pompeji outgrävt. Eftersom man inte klarat av att ta hand om det som redan grävts fram kommer de områden som ännu är intakta att få förbli så. I stället sparar vi något lite bättre bevarat för framtidens arkeologer. Tekniken går också framåt hela tiden, till exempel kan man i dag kartlägga områden med hjälp av bland annat laserskanner och georadar.

År 2011 startade också ett stort EU-finansierat restaureringsprojekt vid namn Grande Progetto Pompei. Tack vare projektet har nya delar av den antika staden kunnat öppnas för allmänheten. År 2015 öppnades 6 nya restaurerade antika privathem i Pompeji.

År 2011 startade också ett stort EU-finansierat restaureringsprojekt vid namn Grande Progetto Pompei. Tack vare projektet har nya delar av den antika staden kunnat öppnas för allmänheten, däribland flera restaurerade privathem. Småskaliga nya utgrävningar har också påbörjats i Regio V i år. Där har arkeologerna upptäckt till exempel ett människoskelett, flera nya välbevarade valaffischer och mynt. På Facebook-sidan Pompeii - Parco Archeologico, publiceras information och bilder om både nya upptäckter och nya områden att besöka.

Kombinera besöket i Pompeji med att bo på Amalfikusten. Byn Amalfi är vacker och lättare att röra sig i än den vertikala grannbyn Positano där man får förbereda sig på en hel del trappor. Under sommarmånaderna flockas turister från världen över till Amalfi. Tajma ditt besök till våren eller hösten. Bild: Jael Nyman

Pompeji är belägen i regionen Campania i södra Italien. Neapel är den närmaste storstaden.

Bl.a Finnair flyger direkt till Neapel, men ett billigare alternativ kan beroende på säsong vara att flyga till Rom och hyra bil eller ta tåget till Pompeji.

Många är onödigt rädda för att köra bil i Italien: se bara upp i storstäderna där det finns mycket trafik och lämna inga värdeföremål i en parkerad bil!

Om du kommer till Pompeji med bil rekommenderas bevakad parkering, det finns en strax utanför amfiteateringången.

Inträdesbiljett för en dag kostar 15 euro.

Pompeji är stort. Allt kanske man inte orkar se under ett besök. Det lönar sig att planera på förhand.

En guidad tur kan vara smart. Skyltningen är inte den mest besökarvänliga och det kan vara svårt att veta vad man tittar på.

Tänk på att alla hus inte är öppna hela dagen, en del har specifika öppettider. Restaureringsarbeten kan också stänga husen för längre perioder.

Mer information om öppettider, inträde och hur du tar dig till Pompeji hittar du på engelska på www.pompeiisites.org

Boktips: faktaboken Pompeii, The Life of a Roman Town av Mary Beard och fiktiva men informativa Pompeji av Robert Harris.

Pompeji ger en utmärkt bild av hur själva staden sett ut. För den som främst vill se föremål och skulpturer från antiken rekommenderas det arkeologiska museet i Neapel. Museet har en imponerande samling av föremål, målningar och mosaiker från Pompeji.

Våren och hösten är bra tidpunkter att besöka regionen. Juli och augusti är högsäsongen och det kan bli både fullpackat och hett.

Kombinera med Amalfikusten

Den förtrollande vackra Amalfikusten ligger på bara en dryg halvtimmes köravstånd från Pompeji. Kusten kan fungera som en utmärkt basstation.

Upptäck den vertikala byn Positano och eleganta Amalfi, eller ta taxifärjan till ön Capri.

Sentiero degli dei, gudarnas stig, är ett måste för den som gillar att vandra. Namnet har vandringsleden fått efter de otroliga vyerna som öppnar sig längs stigen.

Regionen bjuder på oändliga kulinariska upplevelser: pasta, glass, vin och limoncello!

Visste du att…

Amfiteatern i Pompeji dateras till uppskattningsvis år 80 f.Kr. och är den äldsta bevarade amfiteatern i världen vi i dag känner till.

Vesuvius utbrott år 79 e.Kr var omkring 100 000 gånger kraftigare än atombomben som släpptes över Hiroshima under andra världskriget.

Hela Vesuvius topp försvann i samband med utbrottet och skillnaden är märkbar om man jämför med målningar från antiken.

Pompeji hade flera tvätterier runtom staden. Lukten kan inte ha varit angenäm eftersom man använde urin som tvättmedel. Framför dörren till tvätteriet fanns ofta kärl där förbipasserande fick lämna sina bidrag.

Erotik var något vardagligt för antikens människor och kollektionen av antika erotiska målningar och föremål som hittats i Pompeji hör till de mest imponerande vi i dag känner till.

För de personer som på 1700-talet återupptäckte Pompeji var de erotiska målningarna mycket uppseendeväckande och ansågs väldigt farliga. I flera hundra år gömdes kollektionen undan för allmänheten, men i dag visas den på Arkeologiska museet i Neapel.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning