I Los Boliches vajar de finska flaggorna tätt

Är du hungrig, styr stegen till Nälkäkatu! Ska du ta tåget, gå till Junakatu! Lockar stranden är det bara att ta sig till Rantakatu. I Los Boliches klarar du ett helt liv på finska, från vaggan till graven.

Julmarknad på torget La Plaza de la Constitucion i den spanska staden Fuengirola. Hantverkare samsas med ost- och korvförsäljare. Spanska familjer sorlar bland överdådiga juldekorationer.

Då öppnas dörrarna till pampiga la Iglesia de nuestra Senora El Rosario. En efter en skrider kammarkörens medlemmar litet blygt ut på kyrktrappan till tonerna av psalmen Härlig är jorden på finska. Det spanska torgfolket tittar förstrött upp men återgår strax till att köpslå om sina kryddade korvar och starka ostar.

Vi är i staden med den största finländska kolonin utanför Finlands gränser. Här bor en stor del av de över 20 000 finländare som vistas på Solkusten, Costa del Sol.

Sång i solen. Raumo Myllylä leder Solkustens finska kammarkör med schwung. Här på trappan till La Iglesia de nuestra Senora El Rosario. Fuengirolas huvudkyrka upplät helgedomen för en finsk julkonsert. Bild: Evy Nickström

– Nyt lauletaan kaikelle kansalle, nu sjunger vi för hela folket, har körledaren Rauno Myllylä sagt då han presenterade kören inne i den sprängfyllda katolska helgedomen.

Nälkäkatu och Junakatu

Bara några kvarter österut, i stadsdelen Los Boliches, vajar de blåvita flaggorna tätt. Här kan du tillbringa hela din tid på finska med såväl lekamlig som själslig spis. Du behöver inte ens lära dig de viktigaste gatornas namn på spanska! Kolonin har helt frankt döpt om Avenida Jeusus Cautivo till Junakatu. Därefter följer Bussikatu, Nälkäkatu och Rantakatu.

Vi börjar med ett besök på Centro Finlandia där du snabbt får ett glas i handen. Här finns tre krogar och ett litet infokontor på finska med en restonomstuderande praktikant från Finland bakom disken.

Vidare till populära Refla. Också nu sitter vi tryggt bland våra landsmän. Vi har tagit plats på vita plaststolar med öl eller starkare varor på bordet i något som liknar ett blåvitt tält och vi hejar på Saara Aalto. Under två kvällar blir vi kompisar med flera andra gäster.

I något som liknar ett blåvitt öltält vid spanska solkusten sitter vi, tiotals finländare och hurrar på Saara Aalto. Men för det mesta bjuds live framträdanden. Nästan alla stora finländska artister inbegriper “Finlands sydligaste stad” Fuengirola i sina turnéer. Bild: Evy Nickström

Nederlaget i X factor UK är snabbt glömt. Hej, vi är ju i södern och här finns gott om karaokebarer som är öppna sent.

Bar Yupiter är en liten lokal och inte ens halvfull. Men stämningen är rå men hjärtlig och inkluderande. Heidi Vaarala, känd från radio Finlandia, är karaokevärdinna och en hejare på att höja stämningen. Cohens Halleluja ger julstämning och Goodmans Fiilaten ja höyläten får upp flera på dansgolvet. Vi är av samma sort, ett folk som håller ihop och accepterar varandra här i denna bar, långt borta hemifrån.

På bar Yupiter är stämningen på topp så gott som varje kväll. Här behöver ingen sitta ensam. Och då Tapio Kiiski sjunger karaoke bjuder han samtidigt upp Paula Rytkönen till dans. Bild: Evy Nickström

Men alla är inte så klara i knoppen och här bjuds på låtar som knappast skulle klara censuren i Finland. Trots den finska euforin börjar situationen kännas hotfull och vi kollar bakom oss flera gånger då vi går mot hotellet.

Har det hänt något allvarligt här? har vi frågat personalen. Och minen var inte helt karsk vid svaret.

– Inte tills vidare.

Den finländska kolonin är som en vanlig liten stad; hela det sociala spektrat är representerat från kulturföreningar till utslagna som med finskt socialstöd lever på billigt spanskt vin i parkerna. Många anser att Finland borde sända hit en socialvårdare som man gjorde 2011.

Minna och Tapio Heikintalo är empatiska krögare på Ravintola-Restaurante Viti, ett finskt stamställe. – Vi är ett vardagsrum, men främst matrestaurang, säger de. Men lär krögaren personligen sett till att förfriskade kunder kommit hem till sin egen säng. Bild: Evy Nickström

Marketta Uusi-Kilponen och Pirkko Uino trivs i solen men manar till ansvar. Skriv testamente, ha gemensamt bankkonto, kom överens med finska församlingen. Det värsta kan hända helt oväntat och bara att bli av med bostaden kan vara ett års projekt. Uusi-Kilponens man Vesa driver tidningen Fuengirola.fi som sprids i 10 000 ex längs kusten. Bild: Evy Nickström

Kultur och språk på Sofia-institutet

En annan värld än krogarnas möts vi av i i Sofia-institutet. Det känns som hemma, i lokala Arbis. Minna Kantola visar runt i mysiga utbildningsutrymmen och kursutbudet är brett. Det bjuds på spanska med fika, kulturella Malagabesök, yoga och pilates samt olika föreläsningar. 2700 finländare studerar spanska här. Allt som allt har institutet över 4 000 studeranden.

– Vi försöker erbjuda något för var och en. För att locka hit också män har vi föredrag av personer som rallyföraren Timo Salonen och ishockeylegenden Hannu Jortikka, då brukar salen vara fullsatt, säger understödsföreningens ordförande Ilkka Fonsén.

Sofia institutet erbjuder också svenskspråkiga kurser. Överhuvudtaget söker sig finlandssvenskar på Solkusten också gärna till rikssvenska eller nordiska sammanhang. Till exempel AHN är en populär spansk-nordisk förening.

Skolorna är proppfulla

Liksom finska skolan i Fuengirola är den svenska skolan fullsatt till bristningsgränsen. På julfesten vimlar ung och gammal i korridorerna, det bjuds på lotterier, glögg, lussebullar och mängder av aktiviteter som skolans elever hittat på. Men så släcks lamporna och Luciatåget skrider fram genom aulan. Här finns ett tiotal lucior i olika storlekar, tomtar och pepparkaksgubbar och - gummor.

Den ultimata julstämningen infinner sig då klockrena stämmor sjunger Bella Notte. Disneyklassikern har blivit en svensk traditionell julsång kanske just för att den sjungs i tv i alla svenska hem på julafton.

Den som vill kan leva på finsk husmanskost i Spanien. Många krogar kör med finsk matsedel och i Thelman Pullapuoti ståtar nygräddade örfilar och karelska piroger i långa rader. Bild: Evy Nickström

– Vi sade att till Solkusten flyttar vi aldrig. Sen beslöt vi oss för att pröva på. Nu är rytmen den att vi kommer ner i november och far hem till Finland i april, berättar Hannu Seppälä och Terttu Hyrkkänen från Villmanstrand. Bild: Evy Nickström

Den svenska skolan grundades redan 1969 av en privat föräldraförening. Anne Hvid Hansen knackade dörr och hittade de tolv elever som behövs för att få svenska statens stöd. I dag strosar sonen Pehr Hvid Hansen nöjd omkring i mysvimlet iförd en huvudbonad med glittriga gröna renhorn. Han blir dock vid behov strax allvarlig.

– Finlandssvenska elever brukar söka sig till svenska skolan. Det kommer flera varje år, säger Hvid Hansen.

Många jobbar här

De utländska kolonierna i Fuengirola består alltså inte av enbart pensionärer. På senare år har här grundats call center och it-firmor där hundratals unga nordbor fått anställning. Otaliga krogar, juristbyråer, hårsalonger, vårdföretag och affärer sysselsätter och erbjuder omtyckta praktikplatser för studerande.

Ett helt liv från vaggan till graven på finska på Costa del Sol erbjuds den som vill. En del väljer ändå att flyga hem till Finland över julferierna. Ofta blir besöket kort och redan 8. januari drar Raija igång med danskurs kl 16.30 i föreningen Suomelas lokaler.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00