”I lägren överlevde man inte utan vänskap”

Författaren Guzel Jachina har inspirerats av sin mormor som deporterades till Sibirien: – Hon kunde inte ett ord ryska, bara tatariska, men i lägret blev hon undervisad av en matematiklärare som själv hade skrivit läroböckerna som användes. När hon återvände år 1946 efter sexton år i Sibirien talade hon en perfekt, nyanserad och vacker ryska, hon blev lärare i ryska språket och min allra första lärare, säger Jachina. Bild: Oksana Yushko

En av den moderna ryska litteraturens klarast lysande stjärnor kunde inte ryska förrän hon började på förskolan. Guzel Jachina skriver med fötterna i två kulturer. Nu har hennes bästsäljare kommit på svenska.

Guzel Jachina tar emot oss i sin skrivarlya i norra Moskva. Den är en etta, oklanderligt städad och mycket sparsamt inredd. Några bokhyllor, två stolar och ett skrivbord. I köket står en espress...