I Kristinestads trädgårdar

Vild. Marja-Liisa Hohenthal inspekterar äppelblommorna. Hon brukar koka sin egen äppelsaft. Bild: Matilda Byholm

På många orter öppnar folk upp sina trädgårdar för besökare. Vi dök in i tre trädgårdar i Kristinestad och lät oss tjusas av frodigheten.

VILDVUXEN

Marja-Liisa Hohenthals trädgård domineras av hallon och örten spansk körvel. Örten har tagit över största delen av tomten.

– Nog är det ju litet hemskt, men den är ju vacker och hälsosam. Jag brukar använda örten i min hemkokta rabarbersaft, berättar Hohenthal som betecknar sin och maken Kims trädgård i centrala Kristinestad som "vild".

– Det första vi planterade var sju äppelträd. Blommor har vi också försökt med, men inte haft någon större framgång, säger hon

När Marja-Liisa och Kim Hohenthal är ute i trädgården föredrar de att göra något framför att sitta still.

– Någon gång när det är vackert väder kan vi sitta här i trädgårdsgungan, medger hon. Över fågelsången hör man surret av bin, som bor i sin kupa högst uppe på tomten.

Anrik. Tuula Stolt har många barndomsminnen från sin trädgård. Hon är till och med född i en av husets kammare. Bild: Matilda Byholm

ANRIK

Det som i dag är Tuula Stolts hem har inhyst släkten Stolt i hundra år. I trädgården, som då sköttes av farmor, har Stolt tillbringat flera barndomssomrar. Hon minns hur hon tillsammans med sina syskon brukade spela hyss med farmors hyresgäster. De brukade låsa utedassets dörr inifrån och sedan klättra ut genom takfönstret. Trädgården har en lång historia, likaså flera av dess växter. Stolt har kvar ett fotografi på sin farmor från 1912, där hon står framför pionerna, som fortfarande blomstrar på tomten. Varje växt i trädgården har sin egen bakgrund. Hallonbuskarna tog Stolts pappa vara på vid Mänttä järnvägsbygge på 1930-talet, där han jobbade som byggmästare. Storramsen har Stolt tagit med sig från Raumo skärgård och svalörten hittades i Kristinestad på en av flera naturutflykter tillsammans med pappa.

– Växterna har antingen fåtts eller bytts, såsom det fungerar i gamla trädgårdar, berättar Tuula Stolt.

Stolts trädgård får mycket besök, bland annat stadens lågstadieelever har fått komma och se på trädgården. I år deltar trädgården ändå inte i Öppna Portar, besökarantalet kan uppgå till tusen och det blir för tungt, tycker Tuula Stolt.

STENIG

När Anja och Mikael Kamlin flyttade till tomten på Östra Långgatan i Kristinestad, var trädgården bara en brant sluttning. I dag blommar här syrener och jättedaggkåpa. Hunden Fanni springer runt bland buskarna. Den branta sluttningen är nu terrasserad och uppbyggd av Anja och Mikael själva. Samlandet av stenar för baserna var ett tufft och långvarigt jobb.

Stenig. Mikael och Anja Kamlin har själva samlat stenarna till terassanläggningarna på gården. Bild: Matilda Byholm

– Vi har haft våra stenperioder då vi sett stenar var än vi rört oss, skrattar Anja Kamlin

Förra året hade Kamlins en gästbok i trädgården och då var det omkring 1 300 personer som skrev sitt namn i den. Gästerna brukar vilja veta hur stor tomten är, vad växterna heter och de ställer frågor om husets historia. Tomtens huvudbyggnad är byggd 1819. Gäststugan uppe på tomten har ursprungligen varit en mjölnarstuga, där bönder har övernattat då de besökte stadens gamla kvarn.

Öppna portar är ett sommarevenemang, som går ut på att trädgårdsägare visar upp sina trädgårdar. I Kristinestad sker det den här helgen 18-19.6. Trädgårdarna är öppna klockan 10–18. Liknande evenemang ordnas även på andra håll i Finland.

Öppna portar har ordnats i Kristinestad sedan sommaren 2007. I år ordnas evenemanget för nionde gången.

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning