I Kluraklubben lär sig barnen koda spel

Säg nyckelorden "koda dataspel" och du har genast en ivrig grupp barn som vill lära sig mera. Helmet-bibliotekens första Kluraklubb på svenska har startat i Grankulla.

Det är tisdag eftermiddag och ett dussin barn i tioårsåldern sitter i biblioteket och funderar på koordinatsystem, x- och y-axlar och vilka de korrekta koordinaterna är för några husdjur på vift. De deltar i Kluraklubben.

Sara Roberg, 10 år, och Saga Perander, 11 år, har märkt ut vissa platser på ett koordinatsystem på varsitt papper och använder sig ledigt av termer som "den ligger på x2, y1".

– Här lär vi oss teknik och att programmera, säger Sara Roberg.

– Jag har alltid undrat hur man gör spel. Jag spelar inte själv så ofta på dator, men när jag gör det så gillar jag djurspel, säger Saga Perander.

Flickorna har ingen tidsbegränsning för hur mycket de får sitta framför datorn hemma, men de upplever inte att det skulle vara något problem.

– Jag orkar ändå inte spela så länge, säger Saga och kompisen Sara håller med.

Nu ska de i alla fall få programmera sitt eget spel, det ska bli ett detektivspel, där de ska få polisen att fånga den tjuv som stjäl diamanter. Där finns tre rörliga variabler, då såväl polisen som tjuven och diamanterna flyttar på sig i ett rutsystem och barnen ska lära sig att kommendera dem alla.

En av kursens lärare, matematiklärarstuderande Mervi Tiikkaja, lär först kursdeltagarna spela det urgamla spelet "Sänka skepp" i ett koordinatsystem. När de behärskar den logiken övergår man från penna och rutigt papper till bärbara datorer och det nätbaserade programmet Scratch, där polis-och-tjuv-dramat tar form.

– Barnen är jätteduktiga och de lär sig så snabbt, berömmer hon.

Mervi Tiikkaja är glad över att datorprogrammering och kodning har blivit allmänt känt tack vare att ämnet tas upp i den nya läroplanen, som skolorna övergår till i augusti.

– Det är viktigt att barnen vet att de kan lära sig att programmera om de vill. Alla behöver få lära sig vad allt programmering går att använda till, men alla behöver inte bli experter på det. Dessutom är det inte alls så svårt som det låter att kommendera en dator, säger Tiikkaja.

Tioåriga Kie Korja har kommit på kursen för att lära sig mera om kodning. Grunderna har han redan lärt sig hemma.

– Jag tycker om att programmera och pappa har lärt mig lite. Men jag är intresserad och vill lära mig mera, säger Korja, som ofta brukar spela det nätbaserade spelet Clash Royale skapat av finska Supercell.

Bibliotekarie Alexandra Berg på biblioteket i Grankulla står som värd för den här första kodningsklubben som ordnas på svenska i huvudstadsregionen. Sedan hösten 2015 har motsvarande finskspråkiga klubbar dragit fullt hus i många av regionens bibliotek. På den här svenska klubben finns det fortfarande lediga platser.

– Bibliotekens roll i samhället förändras, vi gör numera mycket mer än bara lånar ut böcker. Kodning ligger i tiden och då det är biblioteket som ordnar kurserna har alla möjlighet att delta, säger Berg.

Fakta

Programmering på biblioteket

Helmet-biblioteken ordnar klubbar för barn i ålder 9–13 år, där man med hjälp av matematik och olika teman lär sig programmering och kodning.

Klubbarna heter på finska Pulmaario och har ordnats sedan hösten 2015. Nu har den första Kluraklubben på svenska startat i Grankulla. Klubben är öppen för alla barn och träffas tisdagar klockan 16-18 fram till den 3 maj i Grankulla bibliotek.

Klubbarna är avgiftsfria och kräver ingen förhandsanmälning. De tjugo första får plats.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33