I hufvudstadsregionen: Tala är guld

Vad får en tjänsteman att sjunga ut om oförrätter i förvaltningen, eller för den delen en anställd på vilket som helst företag? Det finns alltid ett motiv. Och på samma sätt väljer många att tiga. Eller enbart ta upp det som är positivt. Gäller förstås också oss journalister. Bild: Ksf-media arkiv/Lehtikuva

Han är överallt och nästan dygnet runt. Just nu utreder biträdande stadsdirektör Pekka Sauri en försvunnen korvkiosk.

Fredagen var en bra dag. Då talade vi om korvkiosken på Mannerheimvägen som gick upp i rök, och naturligtvis Gotler. Gotler är en sorts korv som av någon numera outgrundlig anledning valsat omkring i diskussioner med biträdande stadsdirektör Pekka Sauri. Också andra hungriga debattörer har omfattat vikten av att diskutera Gotler.

Pekka lovade omedelbart att utreda mysteriet. Varför är korvkiosken borta? Alla förstår att det är viktigt.

I maj 2013 höll det på att gå riktigt illa för Ulrikasborgsbon Sauri. Då rullade han ut på stan i en rullstol tillsammans med HBL:s Fredrik Temmes i syfte att uppleva allt som är otillgängligt. Sauri ramlade på Mannerheimvägen när rullstolens hjul fastnade i spårvagnsskenorna och så bar det i väg till sjukstugan. Vad skulle man inte göra för staden och reportrar?

Sauri är ett prisvinnande koncept och han har också fått pris för sin roll som Helsingfors stads ansikte utåt. Människan skulle behöva uppfinnas om han inte redan fanns.

Pekka Sauri är överallt. Biträdande stadsdirektören har 6 573 vänner på Facebook och 42 500 följare på Twitter. Uppdateringarna sker nästan dygnet runt och från alla världens hörn, nu senast från Kanada. Han har en videoblogg på stadens sidor och skriver böcker om bland annat sociala medier och är även känd som serietecknare. Han fotograferar flyttfåglar, skottar snö och styr ut fyllbultar från spårvagnen. Kommunikationen är avslappnad. Sauri har ett sinne för skämt och han har tålamod. På svenska, finska och engelska.

Alla är inte förtjusta i Sauris sätt att sköta sitt jobb. Kritikerna menar att det är för mycket fokus på yta och hur saker och ting ser ut. Att mobilens blinkande skärm får alltför mycket uppmärksamhet och att substanskunnandet är lite si och så. Men är inte förmågan att inspirera andra och visa med eget exempel det som bra chefer förväntas göra? De behöver inte kunna allt.

Stadsborna har också rätt till information som är mindre smickrande för förvaltningen. Enligt kommunallagen ska all information ut, till exempel när miljonerna är i rullning och offentlig upphandling går åt skogen. Det är nyheter som berör alla invånare. Utifrån sådana saker är Helsingfors inte riktigt så öppen som staden och Sauri ofta framhåller. Invånarmöten sägs vara mera ett spel för kulisserna än seriöst underlag för beslutsfattande. Pekka har, tror jag, medgett problemen och svarat med motfrågor – är det rimligt att förvänta sig att staden ständigt spöar sig själv, är det inte journalisternas uppgift?

Den där korvkiosken, alltså. Vad är det som pågår?

Dessutom… Vanda stad ger inte utredningen om misstänkta ekonomiska brott vid ett kommunalt bolag som förfogar över en idrottshall Myrbacka till HBL. Utredningen är sekretessbelagd då rapporten handlar om ett aktiebolag. Enligt HBL blev rapporten offentlig i samma sekund som staden tog emot den. Förvaltningsdomstolen avgör.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning