I höst uppdateras tv-lagen – "Damidrottens betydelse och uppskattning har ökat märkbart"

Damlejonen är ett av landslagen som kan beröras då Kommunikationsministeriet ska uppdatera förordningen om idrottsevenemang av samhällelig betydelse. Bild: Mikko Stig / Lehtikuva

– Listan över samhälleligt viktiga evenemang motsvarar inte dagens värld, säger kommunikationsminister Timo Harakka när ministeriet börjar arbetet med att uppdatera förordningen.

Kommunikationsministeriet inleder nu arbetet med att uppdatera listan över de idrottsevenemang som är av samhällelig betydelse.

I lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) har antagits en förordning som listar de idrottsevenemang som är av samhällelig betydelse och som ska synas på fria tv-kanaler. De evenemang (tävlingar och mästerskap) som nämns i förordningen får alltså inte läggas bakom betalvägg.

– Vi tar jämställdhet och allas lika värde i beaktande då vi inleder arbetet med att uppdatera förordningen. Det handlar om en tolv år gammal förordning som måste granskas kritiskt och uppdateras enligt de kriterier som finns, säger Päivi-Maria Virta, ledande sakkunnig vid Kommunikationsministeriet.

HBL lyfte i februari fram jämställdhetsproblematiken då fotbolls-EM och VM för herrar och ishockey-VM för herrar finns med på listan medan motsvarande mästerskap för damer inte nämns i lagstiftningen.

Landslagsstjärnorna Linda Sällström och Ronja Savolainen uttryckte sin oro för att deras sporter kan hamna i medial skugga om de bolag som äger sändningsrättigheterna väljer att placera dem bakom betalmur.

Jämställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara sade i HBL att han anser att jämställdhetsaspekten måste tas i beaktande nästa gång lagen uppdateras och Thomas Blomqvist (SFP), minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, kallade förordningen för "Ett exempel på föråldrade strukturer som vi måste ta tag i och förändra".

Åländska riksdagsledamoten Mats Löfström (svenska riksdagsgruppen) lämnade in ett skriftligt spörsmål om den ojämställda tv-lagen.

Kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) meddelade i mitten av mars att ärendet tas upp för diskussion och behandling i samband med att lagstiftningen ändras.

– De tävlingar som kan omfattas av förordningen ska uppfylla några kriterier, förklarar Päivi-Maria Virta som är sakkunnig i reglering av tv- och radioverksamhet.

Minst två av följande kriterier måste vara uppfyllda: Grenen och tävlingen ska vara av stort intresse i landet, den ska anses vara en del av den kulturella identiteten, landslaget ska delta i turneringen och den ska nå en viss mängd människor (tv-tittare).

Kommunikationsministeriet skriver i sitt pressmeddelande att listan kommer att hållas rätt kort för att inte påverka bolagens möjligheter och vilja att köpa rättigheter till de stora idrottsevenemangen.

– Det handlar om att begränsa aktörernas ensamrätt att sända ett evenemang. Därför kan inte antalet tävlingar vara för stort, säger Virta.

Ofta är tv-rättigheterna till de populäraste tävlingarna mycket dyra och då vill också de bolag som köper rättigheterna ha möjlighet att få inkomster för att täcka kostnaderna.

Kommunikationsminister Timo Harakka. Bild: Mikko Stig / Lehtikuva

– Listan över samhälleligt viktiga evenemang motsvarar inte dagens värld. Det finns orsak att se över läget med damernas stora mästerskap och paralympiska spelen. Att stärka jämställdheten och allas lika värde är viktigt, säger Timo Harakka.

Också om både Maarianvaara och Blomqvist har uttryckt sin klara åsikt om att också damernas turneringar bör omfattas av förordningen kan Virta inte ta ställning till frågan i det här skedet.

– Damidrottens betydelse och uppskattning har ökat märkbart och tydligt sedan förordningen skrevs 2008 och det tar vi förstås i beaktande i det förberedande arbetet, säger hon.

Den nya förordningen ska vara klar i höst då de större lagändringarna trätt i kraft.

I lagen om televisions- och radioverksamhet finns en förordning från år 2007 som nämner de idrottsevenemang som är av samhällelig betydelse och som ska synas på fria tv-kanaler. Här är evenemangen och vilka bolag som äger sändningsrättigheterna till dem.

Sommar- och vinter-OS

Discovery äger rättigheterna fram till 2024 men Discovery och Yle har skrivit kontrakt om samarbete. OS syns både på Yles och Discoverys kanaler.

Friidrotts-VM och -EM

Yle äger rättigheterna till VM 2021 och 2023 och till EM 2020, 2022, 2024 och 2026.

Skid-VM

Yle äger rättigheterna till VM i de nordiska grenarna 2021, efter det är det NENT Group (Viasat och Viaplay) som äger rättigheterna fram till 2026.

Ishockey-VM för herrar

MTV och C More äger rättigheterna till och med 2023, efter det flyttar herrarnas VM till NENT Group (Viasat och Viaplay) fram till 2028.

Fotbolls-VM och -EM

Yle äger rättigheterna till EM 2020 och VM 2022.

Ishockey-VM för damer och fotbolls-VM och -EM för damer omfattas inte av förordningen.

Yle skulle sända damernas ishockey-VM 2020 men mästerskapet ställdes in på grund av det nya coronaviruset, Discovery tar över rättigheterna efter årets VM och har dem fram till 2026. Discovery har meddelat att man sänder VM på fria kanaler.

Yle sänder damernas EM i fotboll 2021 (flyttat till 2022). Ingen äger för tillfället sändningsrättigheterna för EM- och VM-slutspelen efter det.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning