I Helsingfors nyaste bostadsområde kan man bo för 1,8 miljoner euro eller vara studerande – invånarna diggar storstadsvibbarna

Det skjuter upp färdiga bostäder i rask takt på Nätholmen. Arkitekten Tuomas Hakala har haft ansvar för hur det nya bostadsområdet ser ut. I bakgrunden skymtar skyskrapan Majakka (fyren). Bild: Timo Kari

Bostäder som guppar på vattnet, en kanal, kvarter med namn som Neukölln och Kreuzberg samt mastodontbyggen man kan betrakta från metron. Allt det här kommer Nätholmen att ha.

Det är tur att arkitekt Tuomas Hakala har rejäla kängor på sig den här dagen. Det håller på och torkar upp efter regnet, men på Capellastranden är det riktigt lerigt. Här är ingen asfalt lagd än och byggmaskinerna kör fram och tillbaka medan Helsingfors nyaste bostadsområde tar form.

– Det som präglar Nätholmen är att det finns rätt stora byggnader här. På sätt och vis är det en ganska tung del av staden, säger Hakala, som var med och bestämde om visionerna för bostadsområdet.

I dag är han tillförordnad chef för detaljplaneringen i Helsingfors.

Det är bara att titta sig omkring för att förstå vad Hakala menar. Den C-formade mastodonten Portus med 206 bostäder, gym, bastubyggnad, badbrygga och båtplatser har byggts ut i vattnet i Norsörssundet.

Byggandet på södra Nätholmen har kommit långt. Men i den norra delen har det tagit lång tid att sanera jorden. I framtiden byggs det flytande hus och en kanal här. Bild: Timo Kari

Precis vid Englandsskvären finns ett annat landmärke, det 13 våningar höga Harjus. Taket är format som en hoppbacke. När HBL kör med drönare ser vi att det byggts balkonger mitt i den brantaste "kurvan" på taket, men de syns inte från gatunivå.

– Att närma sig det här området småskaligt skulle vara lite speciellt. Bredvid en riktigt stor byggnad behöver det finnas en annan stor byggnad. Annars ser det knasigt ut.

De billigaste ettorna på 34,5 kvadratmeter i Portus kostar 230 000 euro medan en trea kan kosta 680 000–925 000 euro. En lyxbostad med fem rum säljs för 1,8 miljoner euro.

Frågar man arkitekten Tuomas Hakala är höghuset Harjus tämligen traditionellt, förutom taket som har formen av en hoppbacke. En av fyra som ritat huset är professor Jyrki Tasa. Bild: Timo Kari

I Harjus kostar en etta på 34 kvadrat på en våning nära marken 281 000 medan en fyrarummare högre upp på 96 kvadrat kostar 891 000 euro. Alla summor är det skuldfria pris som byggaren anger.

– Jordmånen på Nätholmen är ganska dålig och det är dyrt att bygga här, säger Hakala.

"Jättehärligt ställe"

Hanna Martiskin är restaurangchef för Nätholmens enda bar, Jano. – Här verkar finnas en stark gemenskap. Varje husbolag har sin egen Facebook- och Whatsappgrupp. Bild: Timo Kari

Det har pågått en våg av inflyttning till Nätholmen hela våren. Takten är snabb. Elva bostadshus är redan klara och när det här året är slut har ytterligare fem skjutit upp. På ölrestaurangen Jano, som är Nätholmens första bar, hittar vi Camilla och Mikael som är i 20-årsåldern. De har köpt sin första lägenhet och flyttade in i den för en månad sedan.

– Vi tittade på Busholmen och Fiskehamnen, men den senare kändes mera hemma. Det är ett jättehärligt ställe. Nätholmen utvecklas väldigt fort. Förut bodde vi i Kampen och nu känns det som att allt ligger ännu närmare, säger Camilla.

– Här finns många människor som oss. De andra som bor här är också unga, säger Mikael.

Camilla uppskattar det är nära till havet. Båda har nära till jobbet, han 500 meter och hon 1,5 kilometer.

– Här finns gemenskap, som på ett litet ställe, och samtidigt får man storstadsvibbar av skyskraporna, säger Camilla.

– Det ser ut som en metropol, fyller Mikael i.

Granne till Nätholmen är den 134 meter höga skyskrapan Majakka (fyren). Tätt intill ligger Loisto (ledfyren), 124 meter, som blir klar nästa år. Kompassi (kompassen), det tredje höga bostadshuset, började byggas i april. I framtiden byggs sammanlagt åtta skyskrapor.

Jättebygget heter Portus, är ritat av Tapio Saarelainen och Jyri Haukkavaara och innehåller flera husbolag. Flanörer kommer att kunna promenera längs byggnadens strandlinje. Vid vattenbrynet har husbolagen en egen båthamn. – I Helsingfors är stränderna rätt heliga, man får inte privatisera dem, säger Tuomas Hakala som planerat Nätholmen. Bild: Timo Kari

Hipsternamn

Det kommer att bo cirka 6 000 personer i Nätholmen i framtiden. Byggandet har kommit längst i den södra delen. Grovt taget kan man säga att södra Nätholmen omringas av köpcentret Redi i söder, Hermanstads strandväg i väster och Nätholmsgatan i norr.

I södra Nätholmen är husen tätt byggda. Vill folk bo så?

– Det är frågan om effektivitet. Vi måste göra miljön effektiv. Om man tänker på var de allra dyraste bostäderna finns så ligger de oftast i täta områden. Det handlar inte om hur många människor du har ovanför dig och under utan om vilken lägenhet du har och hur det ser ut när du ser ut, säger Tuomas Hakala.

Han leder oss till ändan av Capellastranden och blickar ut mot schaktmassorna i norra Nätholmen. De har sanerats och nu förstärks jorden medan strandlinjen fylls ut och muddras.

Den här innergården delas av tre husbolag byggda av samma företag. Småhusen till höger, som i marknadsföringen kallas "townhouse", hör till husbolaget Wanda och är Hitas-bostäder. Man kan se att växtligheten tar sig på det gröna taket. Bild: Timo Kari

– Här blir det en kanal med en liten bro, där borta 40 flytande bostäder och där är det planerat för en flytande bassäng.

Vänta lite, kan Nätholmen få ett eget utomhusbad i stil med Allas Sea Pool?

– Nja, där (på Allas) finns 1 500 sittplatser, det går inte att genomföra här. Här blir det förhållandevis mer vatten och mindre öl, säger han och skrockar.

Det är inte riktigt klart hur de flytande husen ska se ut. En del kan vara enfamiljshus, andra parhus eller hus med lägenheter. På staden vet man i alla fall att de blir radhusaktiga.

Bild: HBL

Kvarteren i den norra delen bär hipsternamn som Neukölln, Kreuzberg, Tempelhof och Mitte. Det är minnet efter stadens samarbete med stadsplanerare från Berlin.

Man kan säga att den norra delen startar vid Nätholmsgatan och slutar i norr där Gamla vintervägen tar vid. Allt ovanför det kommer att bli Hermanstads strandpark som byggs på 2030-talet.

Troligtvis startar nybyggnationen på norra Nätholmen om ett eller ett och ett halvt år.

– Den norra delen är lite annorlunda än den södra. Det finns rikligt med plats för vägar och tomterna är rätt små. Vi har försökt främja gruppbyggande i området.

Tuomas Uusi-Hakala, Katja Uusi-Hakala och barnen Eliot och Usva har hunnit bo två veckor i sitt nya hem. Trädgården framför deras hem har ännu inte fått någon växtlighet. Men det kommer. Bild: Timo Kari

Just gruppbyggena kommer att bli ett viktigt inslag på Nätholmen. Det går ut på att ett gäng privatpersoner går samman och anlitar ett byggbolag för att bygga huset. Alternativt använder de en konsult som mellanhand. Det är ett sätt att få ner kostnaderna för bostaden och en chans att påverka hur huset och lägenheten ser ut.

På Fiskehamnsgatan står två gruppbyggen med 40 och 42 lägenheter klara. Ett av dem heter Messi och det byggdes av föreningen Hem i stan. Messi har ett gemensamt kök och vardagsrum, bastur och sommarkök på taket, hobbyrum och gästrum. Ytterligare två grannhus blir gruppbyggen med 21 och 26 lägenheter.

Och på norra Nätholmen kommer det hela 12 gruppbyggen i framtiden. Förutom ägarbostäder och gruppbyggen finns det också andra boendeformer.

– Att närma sig det här området småskaligt skulle vara lite speciellt. Bredvid en riktigt stor byggnad behöver det finnas en annan stor byggnad, säger Tuomas Hakala om södra Nätholmen. Bild: Timo Kari

På Partitorgsgränden finns konstnärshuset Ars Longa dit författare, bildkonstnärer och formgivare som är över 45 år har kunnat flytta under våren. Granne med dem är Setlementtiasunnots hyreslägenheter för studerande. En tredje granne är Förbundet för Ungdomsbostäders hus. Där kan personer under 30 år få en hyreslägenhet.

I de tre husen är det meningen att olika generationer ska kunna mötas. Till exempel finns det en inre gång mellan de tre husen och alla invånare kan använda terrasserna på taket.

Vann i lotteriet

Vi stöter på Tuomas och Katja Uusi-Hakala, samt barnen Usva, 3, och Eliot, 1, som är ute på promenad. Mer nyinflyttad än den här familjen kan man inte vara i Nätholmen. De har hunnit bo två veckor i det splitternya radhuset.

– Vi deltog i ett Hitas-lotteri och fick en trevlig lägenhet. Det råder en sydeuropeisk stämning här, vilket är exceptionellt för Finland. Innergården känns som ett gemensamt vardagsrum, säger Tuomas Uusi-Hakala.

Föräldrarna uppskattar närheten till havet, naturen och till centrum där de bägge jobbar. Han konstaterar samtidigt att de bosatt sig mitt i ett bygge och att det stör ibland.

– Speciellt blev vi lockade av närheten till Blåbärslandet, säger Katja Uusi-Hakala.

– Samtidigt är det trevligt att följa med hur det utvecklas, speciellt barnen gillar att titta på byggarbetarna och arbetsmaskinerna, säger Tuomas Uusi-Hakala.

I Fiskehamnen, dit Nätholmen hör, fanns det industri och en hamn på 1800-talet.

En gång bestod Nätholmen av två öar, Stora och Lilla Nätholmen.

Också Byholmen, Sumparn och Hanaholmen har varit öar.

Länge körde man ut boskap för sommarbete på Nätholmarna.

1888 byggdes en såg på Stora Nätholmen där det som mest jobbade 300 personer.

På 1930-talet fylldes området igen och kopplades till fastlandet.

I dag finns bland annat Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande och Keskos huvudkontor K-Kampus i Nätholmen. I sommar kommer också Stadsmiljösektorns nya huvudkontor att stå klart på Verkstadsgatan.

På Nätholmens södra del kommer det att bo cirka 2 500 personer och i den norra delen 3 500 personer.

Den södra delen är helt klar 2025 och den norra 2028.

Kvarteren i södra Nätholmen är inspirerade av fiske. Där kan man bo i Katsan, Mjärden, Håven, Ljustret och Draget.

I norra Nätholmen kommer namnen från Berlin: Neukölln, Tempelhof, Kreuzberg, Mitte, Charlottenburg, Pankow och Wedding.

Bland de nya gatunamnen i området finns Nätnålen, Pilkgatan, Capellastranden, Partitorgsgränden, Englandsskvären och Nålsögat.

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning